Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Outsourcad IT-support lägger ansvaret på användaren

För femte året i rad publicerar i dag Unionen en rapport över IT-strulet i arbetslivet - strul som kostar runt 12 miljarder kronor årligen. En ny dimension i rapporten är att en outsourcad IT-support ofta innebär att ett större ansvar läggs på individen, säger Peter Hellberg, förste vice ordförande för Unionen.
Gabriella Westberg Publicerad 31 mars 2015, kl 15:22
Stefan Gustavsson/TT
IT-system som styr verksamheten istället för tvärt om leder till stress, frustration och dålig arbetsmiljö. Och det kostar miljarder, visar Unionens undersökning om tjänstemännens IT-miljö. Stefan Gustavsson/TT

Något i princip alla tjänstemän har gemensamt är de digitala arbetsverktygen. Därför gör Unionen en årlig undersökning av tjänstemännens IT-miljö. I år visar rapporten, liksom i fjol, att användbarheten i de system som införs alldeles för ofta är bristfällig och att medarbetarna får för lite inflytande vid införandet av nya IT-system.

Nytt i årets rapport är att kostnadsbesparingar i form av outsourcad IT-support ofta äts upp av det strul och den frustration som uppstår till följd av att supporten inte finns i organisationen. Den frågan har inte kommit upp i tidigare undersökningar.

När supporten inte finns i huset, kanske inte ens i samma land, uppstår lätt kommunikationsproblem, i form av språkförbistring, men också en lägre kännedom om organisationen, verksamheten och de system och enheter som används - vilket enligt de tillfrågade leder till onödig frustration och stress och i slutändan lägger ett större ansvar på individen att själv identifiera var problemen sitter, och förmedla det till den externa supporten.

- Outsourcing som inte fungerar bra är en tydlig arbetsmiljöfråga. Med outsourcingen följer en förskjutning av ansvar för fungerande IT – från organisation till individ. Självklart ökar pressen på den enskilde tjänstemannen när hen förväntas lösa fler datorproblem själv, säger Peter Hellberg, första vice ordförande för Unionen, i en kommentar.

När det gäller inflytande och utbildning vid införandet av nya system följer siffrorna i stort tidigare års resultat.  Men jämfört med året innan visar 2014 års siffror ändå på en marginell ljusning. Årets undersökning visar att fyra av fem tycker att IT underlättar deras arbete, generellt, och nästan tre av fyra tycker att det förbättrar möjligheten till distansarbete och självständigt arbete. Förändringen är dock för liten för att det i dagsläget ska gå att säga om det är tillfälligt.

Om IT-systemen skulle fungera optimalt skulle tjänstemännen kunna spara 26 minuter om dagen, enligt deltagarna i studien. Mindre optimala system är däremot dyra - IT-strulet uppskattas kosta över 10 miljarder kronor årligen, för arbetsgivare och samhället i övrigt. ”Satsningar på användarvänlig IT är samma sak som långsiktiga besparingar för arbetsgivare och för samhället” heter det i rapporten.

Resultaten av undersökningen visar att arbetsgivare har mycket att tjäna på att ha användarna i fokus vid utveckling och införande av nya IT-system, både vad gäller effektiv arbetstid och arbetsmiljö för de anställda.

Några som lätt glöms bort när man talar om arbetsmiljöproblem vid IT-strul är de som får ta emot sina medarbetares frustration – det vill säga IT-ansvariga och de som jobbar med IT-support.

Det behövs generellt bättre arbetsmiljökunskap hos ledning och chefer, särskilt om de arbetsmiljörisker som datorstött arbete kan medföra, konstateras i rapporten. På sikt kan en bättre IT-miljö innebära minskade kostnader för sjukskrivningar, enligt Unionen.

Om undersökningen

Målgruppen i undersökningen är tjänstemän i privat sektor och urvalet har gjorts utifrån Novus slumpmässigt rekryterade webbpanel. Svaren samlades in under perioden 11 november till den 25 november 2014. Totalt omfattar undersökningen svar från 2047 enkäter. 

Arbetsmiljö

Tystnadskultur på apoteken - facket oroade

Tystnadskultur och rädsla för repressalier mot den som vänder sig till facket eller media om sina arbetsmiljöproblem. Unionens riksklubbordförande på kedjorna Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek ser problem med tystnad och rädsla i branschen.
Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Arbetsmiljöproblem, tystnadskultur och rädsla för repressalier. Så beskrivs situationen på tre svenska apotekskedjor av Unionens klubbar. Många medlemmar tycker det är svårt att påverka arbetsmiljön, säger Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek. Foto: Gorm Kallestad/Scanpix/Henrik Witt.

Unionens fackombud på tre apotekskedjor har varnat för låg bemanning, stress och svårighet att hinna ta pauser. De har också berättat om personal som inte vågar säga nej till övertid eller till att ta pass i andra butiker. 

Unionens företrädare berättar också att det finns en oro bland apoteksanställda när det gäller att kritisera arbetsmiljön öppet. De upplever en repressaliekultur, oavsett om det stämmer eller ej, säger Lena Svensson, Unionens riksklubbordförande på Apotek Hjärtat. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Många vågar inte föra fram sina åsikter eller driva ärenden av rädsla för att till exempel få sämre schema, eller bli ifrågasatta när de ska vabba, säger hon.  

Vågar inte uppge arbetsplats

Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek, ser liknande problem med tystnad. 

Hon berättar om medlemmar som vänder sig till facket. Men när arbetsmiljöombudet frågar:  Var jobbar du? Vi behöver prata med din chef - då vågar inte medlemmen uppge det. 

– Där stannar det fackliga arbetet av, säger Stephanie Nielsen. 

Vad beror det på att man inte vågar uppge ens var man arbetar?

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

– Det är väldigt små arbetsgrupper på apotek. Man jobbar nära sin chef och vill inte skapa någon spricka eller att det blir dålig stämning. 

Enligt Stephanie Nielsen är det vanligt att man som anställd förstorar upp risken i att prata om problem i arbetsmiljön. Många tror att de kommer få särbehandling om man kallar in facket. 

– I många fall tror inte jag det är fallet. Men det finns förstås bra och mindre bra chefer, säger hon.

Stephanie Nielsen vill kanske kalla det för tystnadskultur men inte en repressaliekultur för hon har aldrig hört om någon som straffats. Däremot upplever medlemmarna att det är svårt att påverka arbetsmiljön. 

– Många försöker prata med chefen men får inget gehör för chefen sitter i samma situation, de får veta att de måste visa resultat och att enda sättet är att spara på personalkostnader.

Finns tillräcklig kunskap om arbetsrätt bland cheferna?

– Det är väldigt olika. Många regionchefer är superbra, andra skulle jag vilja hålla en utbildning med. Om inte kunskapen om arbetsrätt finns hos dem kan de inte heller stötta apotekscheferna. 

”Uppgifter avfärdas och ifrågasätts”

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på statligt ägda Apoteket, upplever att kritik som förs fram inte leder till förändring. 

Arbetsmiljöombud har presenterat en fackgemensam enkät för företagets HR-representanter. Den visade att en tredjedel av medlemmarna i Unionen och Sveriges Farmaceuter inte hinner sitta ner och ta en paus under arbetsdagen. 

– Tyvärr har vi inte sett att vår arbetsgivare tagit till sig av det våra arbetsmiljöombud presenterat utan våra uppgifter avfärdas och ifrågasätts, säger Per Skoglund. 

Finns en tystnadskultur på Apoteket?

– Ja jag anser det. Men det är svårt att bevisa. Många gånger får jag höra att saker inte funkar men medlemmar vågar inte begära att vi driver det i en förhandling. 

Finns en rädsla för repressalier?

– Ja. 

Vad är det man är rädd för?

– Till exempel sämre löneutveckling och schema. 

Vad krävs för att förändra det?

– Vi får höra av ledningen att vi måste peka ut på vilka arbetsplatser uppfattningen finns. Men grundproblemet är ju att man inte vågar. Att peka ut det stället ger snarast motsatt effekt. Jag anser att vi måste jobba med att ändra kulturen och det är inget vi gör i en handvändning.

Svårt prata om arbetsmiljön i media

När Kollega vill intervjua anställda på apoteken om de arbetsmiljöproblem som dyker upp i anonyma medlemsenkäter är det svårt att få någon att ställa upp. 

Tidningen Svensk Farmaci skriver också i en intervju med arbetsgivarna för tre apotekskedjor ”När det gäller ledarskap så får vi på Svensk Farmaci ibland signaler från våra läsare som arbetar på öppenvårdsapotek att de inte vill medverka i tidningen med namn för att de är rädda för repressalier från sina chefer, samt att de som har medverkat får negativ feedback från sina chefer kring detta?”. 

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en ohälsosam arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först