Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Pappa förlorar mest på att vabba

Föräldrar förlorar ekonomiskt på att vara hemma med sina sjuka barn, både tillfälligt och på lång sikt. Allra störst är sambandet mellan lön och vab bland pappor som vabbar mycket, enligt en rapport från IFAU.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Att arbetsgivare har andra förväntingar på pappor än på mammor kan vara en orsak till att män förlorar mer på att vabba än kvinnor. Colourbox

Föräldrar som är hemma med tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn förlorar drygt 20 procent av sin inkomst, och ännu mer om deras inkomst överstiger inkomsttaket i försäkringen. Men vabbandet får ekonomiska konsekvenser även på lång sikt och påverkar löneutvecklingen negativt. Det visar en ny rapport från IFAU där man undersökt om mammors och pappors lön hänger samman med tidigare vab-uttag.

Både pappor och mammor som vabbar mycket har en sämre löneutveckling jämfört med pappor och mammor som har ett lågt uttag av vab. Skillnaden är dock större bland papporna än bland mammorna.

Vad som klassas som ”mycket” skiljer sig dock åt mellan könen. Männen som enligt studien har ett högt vab-uttag och som tjänar mindre än andra fäder, tar ut betydligt mindre vab än kvinnor som har ett högt vab-uttag jämfört med andra mödrar.

Enligt Katarina Boye, sociologen bakom rapporten, kan det tyckas förvånande att män förlorar mer på att vabba, särskilt som pappor är hemma med barnen mycket mindre än mammor. Att sambandet mellan vab och lägre lön är starkare bland pappor än mammor kan bero på att arbetsgivare har andra förväntningar på papporna än på mammorna.

– Då de flesta mammor är hemma från jobbet ganska mycket för att ta hand om barn så förväntar sig arbetsgivare detta beteende från alla mammor. En pappa som vabbar mycket beter sig däremot inte som förväntat. Hans arbetsgivare kan då tolka hans beteende som ett tecken på lågt intresse för arbetet – oavsett hur intresserad just den här pappan faktiskt är av sitt jobb, säger Katarina Boye i ett pressmeddelande från IFAU.

En annan möjlig förklaring kan, enligt rapportförfattaren, vara att föräldrar med välbetalda jobb är mindre benägna än andra att ta ut vab på grund av förhållanden som de arbetar under. Dels förlorar de mer ekonomiskt på att vabba, dels har de ofta jobb som kräver mycket ansvar och närvaro. Det vill säga att jobbet inklusive lönen påverkar vab-uttaget i stället för tvärtom.

Som Kollega skrivit tidigare visar Unionens senaste vab-rapport att det är vanligare bland chefer än andra att deras partner vabbar. Män är oftare chefer och sitter oftast på de ledande positionerna.

Unionens undersökning visar också att 70 procent väljer att vobba (att jobba hemifrån samtidigt som du vårdar sjukt barn) för att de inte hinner med sina arbetsuppgifter annars.

Om rapporten

Rapporten bygger på studier av uttaget av vab och lön bland ca 23 000 kvinnor och män som fick sitt första barn 1994. Föräldrarna har sedan följts under 13 år efter barnets födselse, till och med 2007. Studien mäter lönen vid en viss tidpunkt med kontroll för lönen året innan barnet föddes.

I studien har man jämfört mammor med mammor och pappor med pappor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Så vill regeringen minska löneskillnaden

I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska lönespann anges i annonser. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
David Österberg Publicerad 15 januari 2026, kl 13:49
Nina Larsson, liberal jämställdhetsminister
I dag presenterade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) ett lagförslag om hur löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Anställda ska, genom ökad lönetransparens, få ökad insyn i hur företag sätter löner. Jessica Gow/TT

För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.

Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.

Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste ange ingångslön eller ingångslöneintervall i platsannonser. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.

Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.

DO får extra pengar för tillsynen

De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år. 

Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.

Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.