Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Pappaledighet kan bli EU-lag

Vardera föräldern får rätt till fyra månaders ledighet fram till barnets tolvårsdag. Ledigheten blir obligatorisk och kan inte överlåtas på den andre föräldern. Dessutom ges möjlighet att ta ut sjukdagar för att ta hand om släktingar. Det är några av lagförslagen som kommer att gälla inom hela EU.
Publicerad 5 maj 2017, kl 11:00
Hasse Holmberg / TT
Hasse Holmberg / TT

Syftet med förslaget, som EU-kommissionen nyligen presenterade för EU-parlamentet, är att öka jämställdheten och bryta gamla mönster.

I dag är andelen sysselsatta kvinnor över tio procentenheter lägre än bland män inom EU. Det antas vara ett resultat av att kvinnorna tar mer ansvar för barn och för sjuka anhöriga. Följden blir lägre livsinkomst och lägre pension. Detta trots att kvinnor utbildar sig allt mer – numera tar fler kvinnor än män examen på högskolenivå. Och trots att kvinnorna behövs på arbetsmarknaden då befolkningen åldras och allt färre befinner sig i yrkesaktiv ålder.

– Jag ser det som väldigt positivt att EU nu slutar prata om mammaledighet och i stället talar om båda föräldrarnas rätt till föräldraledighet. I Sverige har det varit en självklarhet sedan en lång tid tillbaka men det är långt ifrån fallet i andra europeiska länder, säger Stina Jakobsson, utredare på Unionen.

EU-kommissionen föreslår också fyra månaders föräldraledighet som inte kan överlåtas till den andra föräldern. Det kan jämföras med den svenska föräldraförsäkringen, där vardera föräldern har 90 dagar med ersättning på sjukpenningnivå som inte går att avstå till den andra föräldern.

I Sverige har föräldrar rätt till deltidsarbete. Däremot finns det inte någon generell rätt att begära flextid eller distansarbete, vilket EU-kommissionen förespråkar i sitt nya förslag.

– Unionen anser att flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans är enormt viktiga delar i att uppnå ett föräldravänligt arbetsliv. Det är något som vi länge har kämpat för. Därför är det intressant att även EU nu lyfter detta som vägar för att öka jämställdheten. Samtidigt är det viktigt att vi i Sverige får bevara den svenska modellen där arbetsmarknadens parter förhandlar om villkoren på arbetsmarknaden i stället för att styras av lagstiftningen, framhåller Stina Jakobsson.

Många kvinnor i Europa tvingas att arbeta deltid, eller inte förvärvsarbeta alls, därför att de måste ta hand om gamla och sjuka anhöriga. I sitt utkast föreslår EU-kommissionen att en rätt till fem dagars betald ledighet per år för vård av anhöriga införs.

–Det är intressant och viktigt att EU lyfter den omsorg om närstående som framför allt kvinnor ägnar sig åt. Även detta är något som Sverige delvis redan har lagstiftning kring. Den som avstår arbete för ett vårda en svårt sjuk närstående person kan i dag ha rätt till närståendepenning från Försäkringskassan, säger Stina Jakobsson.

Gertrud Dahlberg
[email protected]

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström