Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Parterna bidrog till fokus på arbetslivsforskning

Inför vårens budgetproposition fick arbetsmarknadens parter möjlighet att samverka med regeringen i arbetet med en ny strategi för arbetsmiljöpolitiken – vilket bidragit till att stärka budgetens fokus på arbetslivsforskning och psykosocial ohälsa i arbetslivet.
Gabriella Westberg Publicerad
Jonas Ekströmer / TT
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson vid en pressträff i Rosenbad. Jonas Ekströmer / TT

Regeringen förstärker Arbetsmiljöverkets anslag med 60 miljoner fram till 2018 och arbetslivsforskningen förstärks med 55 miljoner kronor. Företagshälsan ska få bättre specialistkompetens och skyddsombuden ska bli fler. Det framkommer i den budgetproposition som regeringen presenterade på onsdagsförmiddagen.

- Det moderna arbetslivet ställer krav på nytänkande inom arbetsmiljöområdet. För en långsiktig positiv utveckling har vi tillsammans med arbetsmarknadens parter påbörjat arbetet med att ta fram en ny strategi för arbetsmiljöpolitiken, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i en kommentar.

Den förra strategin för arbetsmiljöpolitiken fick nyligen hård kritik från Statskontoret, bland annat för att den missat att ta sikte på ofrånkomliga utmaningar som globaliseringen och digitaliseringen och för att arbetsmarknadens parter inte inkluderats tillräckligt. Under våren har arbetet med en ny strategi kommit igång och där har parterna fått mer plats.

Enligt Natali Sial, pressekreterare hos arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, har samtalen inte direkt förändrat regeringens inriktning för arbetsmiljön, jämfört med den proposition som lades fram efter valet i höstas, men samtalen har definitivt förstärkt dess fokus på arbetslivsforskningen.

- Vi har ju kunnat dra igång arbetet med trepartssamtalen redan långt innan budgeten är lagd och därigenom har vi fått behovet av satsning på arbetslivsforskning och psykosocial ohälsa bekräftat, säger Natalie Sial, arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons pressekreterare.

Men det har inte gett mer i grisen för arbetsmiljön, istället har en avräkning gjorts sedan höstens budgetproposition, för 2015. Av tio miljoner aviserade för fler skyddsombud på arbetsplatserna, har det blivit nio miljoner. Av två miljoner till Företagshälsan, har det blivit en, och så vidare. För 2016 och framåt ser förslagen dock lika ut.

I linje med trepartssamtalen får arbetslivsforskningen, särskilt den som fokuserar på kvinnors arbetsmiljöproblem och arbetsrelaterad ohälsa, extra stöd de kommande åren. Under 2015 vill regeringen lägga fem miljoner kronor på arbetslivsforskningen, det dubbla under 2016 och sedan 20 miljoner kronor per år under 2017 och 2018.

Företagshälsovården ska få bättre kompetensförsörjning, för att kunna erbjuda specialistkompetens, och regeringen vill skjuta till omkring tio miljoner årligen från och med 2016. Exakt hur stödet ska utformas är inte klart än.

Under året kommer också en nollvision för dödsolyckor i arbetslivet att presenteras. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.