- Det är oerhört viktigt att klubbarna är vaksamma och driver ärenden om arbetsgivaren har brutit mot mbl eller något avtal. Syftet är ju att se till att avtalen och lagstiftningen följs och då måste man vara vaksam, säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.

En del av de klubbar vi har talat med vittnar om att det kan bli en dålig stämning om man kräver ekonomisk ersättning så istället försöker man hitta andra lösningar, som att  förhandla sig till att framöver få bättre insyn vid chefstillsättningar, att arbetsgivaren bekostar en kurs för chefer eller anställda. Hur ser du på det?

- Om klubbarna får till någon form av bättre inflytande för brott mot mbl så är det en bra lösning. Sedan är det så klart så att fackligt arbete många gånger är obekvämt, att driva fackliga frågor innebär ju en tuff vardag för många av våra förtroendevalda så jag har full respekt för att man säger så. Men det är ändå viktigt att vi som facklig organisation ligger på och ser till att avtal och lagstiftning respekteras.

- Sedan finns ju organisationen till för klubbar och förtroendevalda som behöver hjälp och stöd i hur de ska lägga upp och driva sådant här. Känner man att man är i en situation där man undrar hur man ska komma vidare så ska man självklart vända sig till en regional ombudsman och resonera om saken.

...det tycker vi ska vara extra kännbart.

Varför har förbundet inga riktlinjer för hur mycket ekonomisk ersättning klubbarna ska begära när arbetsgivaren gör fel?

- Det finns en praxis i de här frågorna, men vi har valt att inte gå ut med några riktlinjer därför att det här är något som får bedömas från fall till fall. Det kan bero på hur många medlemmar som berörs, vad det har för ekonomiskt värde, alltså vad arbetsgivaren kan tjäna på att exempelvis bryta mot mbl.

- Den faktor som är den mest försvårande är kollektivavtalsbrott för då har man ju brutit mot ett avtal mellan oss som organisationer och det tycker vi ska vara extra kännbart. Om man vill ha ha stöd i frågan hur stort belopp det ska handla om så kan man vända sig till oss och få en rekommendation om vad vi bedömer är rimligt.

Teknikarbetsgivarna har tidigare rekommenderat sina medlemmar att inte betala skadestånd på central nivå. Gäller det också i dag?

- Min uppfattning är att det inte finns någon arbetsgivarorganisation som i en central förhandling kommer att ställa upp med ett skadestånd, av principiella skäl. Det är den vanliga hållningen bland arbetsgivarorganisationerna. Däremot kan det vara så att man skickar tillbaka frågan till de lokala parterna för att lösa det. Och även om arbetsgivarna inte vill betala skadestånd i en central förhandling så behöver ju inte saken hamna i Arbetsdomstolen för det, det kan ju vara fullt möjligt att hitta lösningar ändå.

Man ska inte kunna köpa sig fri så att det blir som en årlig budgetpost.

Vilka är de principiella skälen till att vägra betala skadestånd? Anders Weihe, chefsjurist och förhandlingschef på Teknikarbetsgivarna, förklarar den egna organisationens inställning så här:

- Vi tycker inte parterna ska diskutera pengar utan inrikta sig på sakfrågan då vi tycker att det är viktigare att komma fram till modeller som kan användas i framtiden. Det viktiga är ju inte att få ut några tusen kronor utan att hitta rutiner som ska fungera. Därför föreslår vi ofta gemensamma utbildningar på företagen, både för cheferna och facket på en arbetsplats, så att man följer rutinerna. Man ska inte kunna köpa sig fri så att det blir som en årlig budgetpost.