Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Personalchefernas tips

Är det okej att vara nervös? Våra personalchefer hjälper dig att reda ut vad du bör tänka på vid intervjun.
Anita Täpp Publicerad 2 oktober 2008, kl 15:57

1. Vad är det första du tittar efter vid intervjun?
2. Är det okej att vara nervös?
3. Vilka svar vill du ha på frågan starka/svaga sidor?
4. Har du några skräckexempel på svar?

Therese Näs, personalchef på ABB Robotics:

Therese Näs, personalchef på ABB Robotics1. - Jag vill veta om personen matchar de krav vi har. Det kan ju vara en jättebra person, men som inte motsvarar det vi söker. Det allra första intrycket är viktigt. Att man har ett fast handslag och tar ögonkontakt.

2. - Ja, det tycker jag absolut. Det är inget konstigt, intervjun är en väldigt utsatt situation. Att man är nervös visar att man tar situationen på allvar.

3. - Det beror på vad det är för jobb. Ofta är det inga speciella svar jag vill ha, men väl motiverade. Hellre några få goda sidor som man kan exemplifiera. Än att man rabblar upp en massa egenskaper. Det värsta man kan säga är att man inte har några dåliga sidor. Att man känner till och arbetar med sådant man behöver förbättra är viktigt. Alla styrkor har ju en baksida.

4. - Det värsta är när en person säger att den inte har några svaga sidor. Det finns de som har 10-15 år kvar i arbetslivet och har ställt in sig på pension. Men det finns också de som har fyllt 60 som är fulla av idéer kring hur man kan göra saker bättre. Man har alltid något att utveckla oavsett ålder och erfarenhet, det är en viktig inställning.

Peter Elgemark, personalchef på Ikea i Malmö:

Peter Elgemark, Ikea1. - Det första jag går på är vilken känsla jag får och då kan det exempelvis handla om handslaget och vad du utstrålar, om du verkar ha energi och  trevlig och så. Sedan kan jag fråga mig om jag själv skulle vilja jobba med den här personen.

2. - Det finns ju en skala när det gäller nervositet. Men jag kan tycka det är bra om en person är lite smånervös. Det visar att man tar intervjun på allvar, att man tycker det är viktigt att man ger ett bra intryck och att man tar ansvar. Det är okej att vara jättenervös också, om det lugnar ner sig efter en stund.

3. - Ett svar jag tycker om i fråga om en persons starka sidor är att man är nyfiken och vill lära sig nya saker. Och att man tycker det skulle vara jättespännande att jobba med många olika slags människor, i en arbetsmiljö som präglas av mångfald ur alla tänkbara aspekter. Att man tycker det är bra för kreativiteten. Sedan är det bra om man tycker att man är handlingskraftig, vågar göra nya saker och ta beslut, även om det kan kännas lite obehagligt ibland. Det är också bra om man kan visa att man gjort sådant tidigare. Det värsta som man kan säga när det gäller ens svaga sidor är nog att säga att man inte har några sådana. Då blir jag jätteskeptisk. Om man inte vill prata om sina mörka sidor kan det ju bero på att man inte ser dem och då blir jag väldigt skeptisk. Det är bättre att man erkänner att man inte uppfyller ett krav som vi ställer eller berättar att man inte har exakt den kompetensen eller jättemycket erfarenhet av det. Det tyder på självinsikt, medvetenhet och mod. Och det som saknas i kompetens kan man ju alltid åtgärda.

4. - Jag har svårt att komma på något skräckexempel eftersom de flesta tjejer och killar som söker jobb är bra. Men jag har varit med om att erfarna chefer, som söker ett chefsjobb hos oss, har haft extremt svårt att prata om vad de vill utveckla hos sig själva. De kan berätta hur de vill utveckla sina medarbetare, men har svårt att berätta om hur de själva skulle kunna utvecklas, vilket kan tyda på omedvetenhet eller okänslighet. Och det här gäller egentligen alla som söker jobb. Vi har ju alla våra svagheter och brister och då behöver man ha bra självinsikt och ha reflekterat över det. Som arbetssökande är det bra att veta att man ofta får följdfrågor om sådant här. Om man exempelvis säger att man vet med sig att man brukar prata för mycket, hur har man då jobbat med det? Eller om man saknar en viss utbildning och erfarenhet, hur har man ansträngt sig för att få den?

Anki Ljung, personaldirektör på Manpower i Sverige:

Anki Ljung, personalchef på Manpower1. - Det första intrycket är viktigt. Att man ser glad ut över att vara här, hur handslaget är och att man tittar i ögonen. Om jag tar emot i korridoren kan jag också tänka på sådant som hur personen går, att den går fort och verkar vilja något.

2. - Det är absolut okej att vara nervös. Det är självklart att man är det eftersom man ändå ska träffa en person man aldrig tidigare träffat och också berätta om sig själv, om sina styrkor och svagheter och så vidare.

3. - Jag går mycket på att svaren är ärliga. Att man berättar både om sina bra och sämre sidor och också hur man hanterar det. Att man visar att man reflekterat över sitt beteende även om det inte behöver bli långa haranger. Ett exempel kan vara att man brukar bli för ivrig när man blir engagerad i något och att man märkt att folk kan störa sig på det. Det är ju egentligen en positiv egenskap som kan bli fel om jag inte hanterar den på ett bra sätt. Däremot ska jag nog inte berätta att jag alltid försover mig.

4. - Nej, faktiskt inte. Ibland kan jag märka att någon svarar som de tror att jag vill de ska svara, vilket blir fel. Och så kan det också finnas de som är duktiga på att föra en bakom ljuset. Men då kan det avslöjas vid ett personlighetsformulär eller när man börjar på jobbet. Och om jag exempelvis gett intryck av att gilla de värderingar som företaget har och sedan inte kan ställa upp på det så blir det fel för alla parter. Det är ju så att ärlighet varar längst.

Söka jobb

Kravet: Jobba på distans – annars får det vara

Tjänstemän tackar nej till jobb om distansarbete inte är möjligt. Mest sugna på att arbeta hemifrån är äldre och stockholmare.
David Österberg Publicerad 11 december 2023, kl 15:29
En man som jobbar hemifrån vid sin dator
Medelålders stockholmare är den grupp som helst sitter hemma och jobbar, enligt undersökningen. Foto: Shutterstock

Efter pandemin distansarbetar vi som aldrig förr. Möjligheten att arbeta hemifrån är också viktig för tjänstemän som letar nytt jobb. 4 av 10 skulle tacka nej till ett arbete som inte tillåter distansjobb, enligt en rapport från forskningsinstitutet Ratio.

Äldre vill jobba på distans

Mest negativa till ständigt kontorsarbete är äldre. I åldersgruppen 36-64 år svarar 52 procent att de ”troligtvis inte” eller ”absolut inte” kan tänka sig att jobba på en arbetsplats som inte erbjuder distansarbete.

– Det här är viktigt för arbetsgivare att känna till. Om en person har två jobb att välja mellan och det ena inte erbjuder distansarbete, finns en risk att personen tackar nej till det, sa rapportförfattaren Jonas Grafström på ett seminarium där studien presenterades.

Vill byta jobb för att få arbeta på distans

Yngre är betydligt positivare till att enbart jobba från kontoret. Inom åldersgruppen 18-25 år svarar 77 procent att de absolut eller troligen skulle arbeta på ett kontor utan distansjobb. 19 procent svarar att de inte skulle göra det.

Flera andra undersökningar har kommit till liknande slutsatser. Enligt en rapport från it-företaget Global connect skulle 30 procent av svenskarna välja bort ett jobb där man måste vara på kontoret alla dagar. 44 procent svarade att de hade funderat på att byta jobb för att kunna jobba hemifrån mer.

I en undersökning från företaget Owl lab svarar 42 procent att de skulle söka nytt jobb om de blev tvungna att återvända till kontoret på heltid.

Äldre jobbar mest på distans

Viljan att jobba hemifrån skiljer sig stort mellan åldersgrupper och mellan olika delar av Sverige. Äldre och stockholmare jobbar mest på distans.

 

Distansarbete i olika åldrar, dagar/vecka

18-25    26-35     36-49      49-64

1,2          1,7           1,9           2,0

 

Distansarbete i olika regioner, dagar/vecka

Stockholm                         2,1

Malmö                               1,9

Östra mellansverige        1,9

Norra mellansverige        1,9

Göteborg                           1,8

Sydsverige                         1,6

Västsverige                        1,4

Småland                            1,4

Norra Sverige                    1,4