Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Priset på järnmalm bakom sparkrav på LKAB

Efter flera goda år drar LKAB i bromsen. Sjunkande malmpriser tvingar bolaget att spara, bland annat ska antalet konsulter minskas. Däremot är det inget tal om uppsägningar.
Niklas Hallstedt Publicerad
Pi Frisk/TT
LKAB i Kiruna. Pi Frisk/TT

Det handlar om en kostnadsbesparing på 7 procent, orsakad av sjunkande priser på järnmalm. På fem månader har priset fallit med över 40 procent. Det i sin tur beror på konjunkturen både i Kina och Europa, som är LKAB:s primära marknad.

Enligt tidningen Norrländska Socialdemokraten, NSD, motsvarar en besparing på 7 procent ungefär 1 miljard kronor.

- Järnmalmsbranschen går i cykler. Det har det gått bra sedan början av 2000-talet, men nu är vi nere i en dal, konstaterar Sakari Alanko, Unionens klubbordförande på LKAB.

- Från fackets sida har vi aldrig förstått varför man inte ser över kostnaderna också när det är goda tider. När man har tjänat över 10 miljarder om året har man glömt att man inte bara kan kasta bort pengarna, nu ska vi börja tänka på vad vi köper in och vad det kostar.

När det nu ska sparas kommer företaget att titta på allt som går utöver det som behövs för den ordinarie verksamheten, enligt Sakari Alanko. LKAB kommer även att minska på antalet externa tjänster, det vill säga konsulter och entreprenörer.

Däremot är det inte tal om några uppsägningar.

- En hel del kommer att gå i pension framöver, då ska man titta på om man behöver återanställa för allihop. Eller kan vi klara av verksamheten i alla fall.

NSD uppger att det också ska sparas på konferenser, representation, resor, utbildning och sponsring.

Samtidigt förbereder sig LKAB för nya gruvprojekt, två nya gruvor ska startas. I första hand ska de jobben tillsättas internt.

- Men det är inget totalt stopp för nyanställningar på företaget, är det en kompetens som behövs så måste vi anställa, säger Sakari Alanko.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.