Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Privat sektor sämst på lika lön

Lika lön för lika jobb oavsett kön. Det kan låta som en självklarhet, men trots att de flesta är överens minskar löneskillnaderna mellan kvinnor och män med myrsteg. Inom privat sektor är den oförklarade löneskillnaden allra störst.
Linnea Andersson, Niklas Hallstedt Publicerad 17 december 2014, kl 13:34
Rosa rand, kvinnors löner jämfört med mäns löner i privat sektor. Blå rand: kvinnors löner jämfört med mäns löner i offentlig sektor. Gul rand: mäns löner som jämförelsetal. Bläddra vidare för nästa graf.

"Är ni beredda att förhandla för både kvinnor och män i hela arbetsmarknadens intresse?"

Frågan ställdes tidigare under hösten av Kommunals ordförande och avtalssekreterare till industrins parter angående den svenska modellen, där industriavtalet påverkar hela lönebildningen. De kvinnodominerade branscherna och yrkena kommer aldrig ikapp de mansdominerade.

Löneskillnaden mellan kvinnor och män minskar visserligen, men det går trögt. Bortsett från att kvinnodominerade branscher ofta ligger efter lönemässigt, är den oförklarade löneskillnaden störst inom privat sektor, där kvinnor tjänar 93 procent av vad männen tjänar. Bland privatanställda tjänstemän är siffran 91,4 procent.

Det är dock inte säkert att det betyder att skillnaden helt och hållet beror på om man är kvinna eller man. I den oförklarade löneskillnaden ingår flera faktorer som inte mäts eller samlas in i statistiken. Förutom kön, kan skillnaden bero på kompetens, meriter och andra egenskaper eller frånvaro från jobbet. Skillnader som är uppenbara för en arbetsgivare vid lönesättning men som inte syns i statistiken.

Peter Tai Christensen, jämställdhetsexpert på Unionen, tror att en viktig orsak till att löneskillnaderna är större inom privat sektor är att lönerna inte nödvändigtvis är kända för andra. Inom statlig sektor kan man begära ut lönelistor och se exakt vilka löner ens kollegor har. På så vis tror Peter Tai Christensen att arbetsgivaren blir lite mer genomtänkt, eftersom man faktiskt måste kunna försvara lönerna. Inom privat sektor kan bristen på transparens göra det svårt att veta var man ska lägga sig i sitt eget lönesamtal.

– När det gäller jämställda löner handlar det om lönen i relation till andra, inte bara vad man själv känner sig nöjd med.

För att komma till rätta med problemet tror Peter Tai Christensen att det är viktigt att våga prata om lön med sina kollegor. På vissa arbetsplatser finns exempelvis öppna löneklubbar, just för att skapa transparens.

Enligt Medlingsinstitutet kan en annan förklaring vara att yrkesindelning i flera avseenden är grov och därför inte fångar upp alla nivåer som finns inom ett yrke, till exempel chefskap på lägre nivåer. Att den oförklarade löneskillnaden är större inom just privat sektor kan bero på att det finns flera olika typer av arbeten och arbetsuppgifter än inom exempelvis statlig sektor.

Peter Tai Christensen är inne på samma linje som Medlingsinstitutet och säger att medarbetare kan få ett utökat ansvar men ändå behålla sin yrkestitel och därför ligger de kvar i samma grupp som tidigare. Att det ofta är män som får ett utökat ansvar kan hänga ihop med andra saker som att de inte förväntas vabba och vara föräldralediga i samma utsträckning som kvinnor och att arbetsgivaren därför ser det som en mindre risk att män kommer att vara borta.

Månadslöner 2013

Genomsnittliga månadslöner för Unionenmedlemmar: 

Kvinnor: 30 240 kr
Män: 36 250 kr

Unionen

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström