Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Privata aktörer eller offentlig bemanning?

Fas 3 ska bort och långtidsarbetslösa få riktiga jobb. Samtidigt ska bristyrken förses med utbildad arbetskraft. Det är vad utredaren Anders Lagos förslag om matchningsanställningar i korthet går ut på. Men ska uppdraget gå till privata aktörer eller statliga bemanningsföretag?
Gabriella Westberg Publicerad 22 april 2015, kl 16:24
Bertil Enevåg Ericsson/TT
Anders Lago, före detta kommunalråd i Södertälje, fick i fjol uppdraget av alliansregeringen att utreda så kallade matchningsanställningar. I mitten av mars presenterade han utredningen, som nu är ute på remissrunda. Bertil Enevåg Ericsson/TT

För ett år sedan fick Anders Lago i uppdrag av den dåvarande alliansregeringen att utreda förutsättningarna för så kallade matchningsanställningar.  I mitten av mars i år presenterade så Lago sitt förslag på hur matchningsanställningar skulle kunna bidra till att få tillbaka de som hamnat en bit bort från arbetsmarknaden, genom en kombination av utbildning och praktik, på arbetsplatser med kollektivavtalsenliga löner och villkor.

Företagen skulle alltså enligt förslaget slippa riskerna med att anställa personer som varit borta från arbetsmarknaden en tid, då arbetsgivaransvaret skulle läggas på särskilda matchningsaktörer, samtidigt skulle det innebära riktiga jobb med schysta villkor för de som skulle få anställning. Perfect match!

Men vilka skulle matchningsaktörerna vara? I sitt förslag uttrycker Anders Lago viss osäkerhet kring det. Tidigare insatser har visat att det är svårt att styra privata aktörer med vinstintresse - som till exempel de senaste årens många skandaler med oseriösa jobbcoacher visat.

- Jag är principiellt positivt inställd till kompletterande privata aktörer inom arbetsmarknadspolitiken. Men vi kan också konstatera att man hittills har lyckats ganska dåligt med styrningen av dem, sa arbetsmarknadsminister Ylva Johansson när hon deltog i en debatt om matchningsanställningarna i riksdagen, tidigare i veckan.

Där konstaterade hon också att ett alternativ till att låta privata aktörer leverera matchningsanställningen skulle kunna vara att ge uppdraget till ett statligt bolag eller till kommunerna. Något Bemanningsföretagens förbundsdirektör Henrik Bäckström reagerar på:

- Offentlig arbetsförmedling har jag hört talas om, men offentlig bemanning?

Han har deltagit i vissa delar av processen med Anders Lagos utredningsarbete och har sett det som en självklarhet att det är befintliga bemanningsföretag som ska anställa personerna som skulle kunna komma ifråga för matchningsanställningarna. Han tycker också att det är märkligt att regeringen inte visat intresse av branschens synpunkter på förslaget.

85 instanser har blivit kallade att lämna synpunkter på Lagos utredningsförslag. Men på den listan finns ingen av parterna som tecknar avtal för bemanningsverksamhet – Bemanningsföretagen och Unionen, bara centralorganisationerna (se faktaruta), berörda myndigheter och kommuner.

- Det är oförståeligt! Hela utredningen handlar om bemanning, utredarna har tagit avstamp i branschen. Skulle jag vara den som bestämmer skulle jag i första hand höra vad de största parterna som tecknar avtal för bemanningsbranschen anser om förslaget. I alla fall om man menar allvar med att göra verklighet av det. Centralorganisationerna kan ju inte göra något, säger Henrik Bäckström.

Nu kommer Henrik Bäckström och Bemanningsföretagen att skicka in sina synpunkter till regeringen ändå, och där kommer man antagligen att fokusera på två delar; för det första, hur räknar man på subventionsgraden? Hur kommer det att fungera i praktiken? För det andra: om det inte handlar om reguljär bemanningsverksamhet skulle Bemanningsföretagen vilja se ett nytt avtal där man fastställer målgrupp och villkor separat.

Men något nytt avtal tror inte Johnny Håkansson, enhetschef på Unionen, behövs. Han var tidigare ansvarig för avtalen med bemanningsbranschen. Däremot kan parterna behöva se över villkoren och kanske kan man tänka sig ett säravtal som kan täcka de specifika situationerna, om förslaget blir verklighet, tror han.

Från Unionens sida är man inte heller lika upprörd över att inte finnas med på remisslistan. Det är brukligt att det är centralorganisationerna som är remissinstanser, bara i undantagsfall är Unionen direktinstans. Förbundet kommer också med inpass till TCO när det är en fråga av vikt för medlemmarna. Och det är det, i det här fallet.

- Vi kommer att arbeta närmare med den här frågan, ja. Vi har nyligen utsett en handläggare hos oss som kommer att titta på förslaget och lämna Unionens synpunkt till TCO, säger Leif Nicklagård, förbundssekreterare på Unionen.

Remisserna ska ha inkommit till regeringen senast den 30 juni.

Statlig bemanning

Offentliga bemanningsföretag:
Staten äger redan i dag vissa bemanningsföretaget: Lernia som erbjuder bemanning, utbildning och omställning, och Samhall som redan i dag matchar personer som befunnit sig långt bort från arbetsmarknaden till jobb. I vissa kommuner finns också motsvarande ”Komhall”.

Vilka avses i utredningen:
Matchningsanställningar skulle rikta sig mot ”personer med enbart förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning, äldre och utrikes födda (…) personer som varit föremål för en lång rad olika arbetsmarknadspolitiska insatser och ofta flera perioder av praktik men till slut placerats i det som kallas sysselsättningsfasen eller fas 3”, enligt utredaren Anders Lago (SvD Brännpunkt 13 mars 2015)  

Arbetsmarknadens remissinstanser: 
Bland de 85 remissinstanser som uppmanats lämna synpunkter på Anders Lagos utredning om matchningsanställningar finns, utöver berörda myndigheter 29 kommuner och fyra landsting: 

  • Svenska ILO-kommittén
  • Arbetsgivaralliansen
  • Arbetsgivarföreningen KFO
  • Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO)
  • Företagarna
  • Handikappförbunden
  • IDEA - arbetsgivarförbundet för ideella organisationer
  • Kommunala Företagens Samorganisation (KFS)
  • LO
  • Ledarna
  • PTK
  • SKOOPI - sociala arbetskooperativens intresseorganisation
  • Småföretagarnas riksförbund
  • Svenskt Näringsliv
  • SACO
  • SKL 
  • TCO
Arbetslöshet

Många rädda förlora jobbet - borde du vara det?

Varannan svensk är orolig att förlora jobbet enligt en undersökning av Randstad. Men är rädslan rimlig? Nästan 5 000 varslades i januari – men 28 000 fick också nytt jobb.
Elisabeth Brising Publicerad 26 februari 2024, kl 06:00
En man puttas ut från en handflata
Många svenskar är oroliga för att förlora jobbet. Arbetsmarknaden spås vara tuff under 2024, men 2025 vänder det. Foto: Shutterstock

Företaget Ranstad har frågat 757 svenskar hur de ser på sitt arbetsliv. En knapp majoritet, 54 procent, är oroliga att förlora jobbet. 

Siffran är en ökning med 23 procent jämfört med tidigare år och högre än i andra länder. Mest oroliga är millenials i åldrarna 27-42 år och minst bekymrade är de yngsta mellan 18-26 år. 

Emil Persson, Arbetsförmedlingen.
Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker. Foto: Eva Dalin

Emil Persson är analytiker på Arbetsförmedlingen. 

Hur oroliga borde vi vara?

– Det är svårt att gradera. Arbetslösheten ökar och kommer fortsätta öka under 2024, säger han. 

Däremot är det inte en ökning på samma nivå som under pandemin 2020 eller finanskrisen. 

– Konjunkturförsvagningen har börjat ge avtryck, men det är inte en kris.

356 000 svenskar utan jobb

I slutet av januari var drygt 356 000 svenskar inskrivna som arbetslösa - en ökning med cirka 15 000 personer på ett år. Samtidigt annonserades drygt 146 000 lediga jobb i Platsbanken och  28 000 fick också nytt jobb i januari enligt Arbetsförmedlingen. 

Bland de nästan 5 000 som varslades årets första månad jobbar de flesta inom handel, bygg och tillverkning. Men det är stora skillnader inom landet.

I storstaden är det tuffast eftersom bostadspriserna och bolånen är höga och räntehöjningarna fått stark effekt. 

– Arbetslösheten drabbar främst den räntekänsliga byggbranschen, men även sällanköpshandeln påverkas när hushållen tvingas dra ner på sin konsumtion, säger Emil Persson. 

Män i mer känsliga branscher

Skillnaden mellan arbetslösa kvinnor och män har också blivit större senaste året. Antalet arbetslösa kvinnor har ökat med 2 000 till 169 000 och arbetslösa män har ökat med 13 000 till drygt 187 000. 

– Det hänger samman med vilka branscher män arbetar i. Byggbranschen är mansdominerad, liksom transport, två branscher där arbetslösheten har ökat. I andra änden ser vi att arbetslösheten minskar i vård och omsorg som är mer kvinnodominerade, säger Emil Persson på Arbetsförmedlingen. 

Vilka lever farligt bland tjänstemännen? 

– De som arbetar i branscher som är beroende av privat konsumtion, där är risken störst. Men många företag har också svårt att hitta rätt kompetens så de försöker hålla kvar sin personal. Däremot drabbas lätt konsulter, till exempel i it-branschen. 

När vänder vinden?

– Först 2025 bedömer vi. Arbetsmarknaden reagerar på ekonomin med liten förskjutning, Men vi har också en fortsatt stark arbetsmarknad i norra Sverige, även 2024, framför allt i Västerbotten och Norrbotten på grund av satsningarna inom den gröna ekonomin, säger Emil Persson.

16 000 uppsagda tjänstemän

I januari var drygt 21 000 tjänstemän som är med i Unionens a-kassa inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Under 2023 kom också mer än dubbelt så många uppsagda till omställningssorganisationen TRR för att få stöd – 16 147 tjänstemän. De kom framför allt från handel och försäljning, bygg och anläggning samt fastighetssektorn. 

Erica Sundberg, TRR.
Erica Sundberg, operativ chef TRR. Foto: Jan-Erik Henriksson/TT

 – Vi kom från en extremt stark högkonjunktur för tjänstemän. Det har svängt med råge, från historiskt låga volymer till nästan pandemiläge i tempot under hösten säger Erica Sundberg, operativ chef på TRR. 

Den största gruppen blev uppsagda från handel och försäljning, 20 procent. I den gruppen gick åtta procent till ett nytt jobb i samma bransch. 

– Företagssäljare var en tungt drabbad grupp, men även ingenjörer och tekniker i byggbranschen, arkitekter, it-specialister och teknikkonsulter har sagts upp, säger Erica Sundberg.

Majoritet får jobb på fem månader

11 procent av de uppsagda som kom till TRR jobbade inom bygg och anläggning. Samtidigt finns efterfrågan i den sektorn och på tjänstemän överlag enligt TRR. Totalt sett lämnade 94 procent TRR förra året med ett nytt arbete (66 procent), alternativt började studera eller startade eget. 

Vad tror ni om 2024 ?

– Det är ovisst och svårsiat. Året har börjat ljusare än vi förutspådde. Lika många kommer till oss som vi räknat med, men många får också ny sysselsättning. 

Oavsett konjunktur går de flesta uppsagda vidare till en positiv lösning, betonar Erica Sundberg. Som tjänsteman är man ofta ganska välutbildad. Det finns också stora behov i offentlig sektor av mer arbetskraft. 

– Man har som tjänsteman ofta en kompetens som ofta är gångbar i flera branscher och befattningar, säger hon. 

Omställningstiden har enligt TRR till och med varit lägre 2023 än tidigare år. I genomsnitt tar det cirka 5 månader att hitta ny sysselsättning. 

"Det är tufft - men var trygg i att det löser sig"

Erica Sundberg tycker den som är varslad ska försöka att inte oroa sig. 

– Det är tufft att förlora jobbet. Men var trygg i att det löser sig, särskilt ju mer aktiv du är. Börja ta del av karriärvägledning från omställningsorganisationer. Försök komma på banan och ta allt stöd du kan få. Du är inte ensam. Våga prata om din situation, de flesta får nya jobb via nätverk, tipsar hon.  

Svenska spel och kasinon hårt drabbade

Några företag som varslat nyligen är Casino Cosmopol som lägger ner i Göteborg och i Malmö där 200 anställda berörs, liksom Svenska Spel som varslat 80 anställda i Visby och 80 i Solna.

Elbilsföretaget Polestar har också varslat 250 tjänstemän i Göteborg och företaget Heart Aerospace 70 personer i samma stad. Medicinföretaget Kenvue har varslat 95 anställda i Helsingborg och Anrika DLF Seeds i Hilleshög lägger ner och 70 blir av med jobbet. 

Källor: HD.se, GP.se, SVT Skåne, SR Gotland. 

21 000 arbetslösa tjänstemän

Bland Unionens a-kassas medlemmar var 21 207 öppet arbetslösa och inskrivna på Arbetsförmedlingen i januari. 13 961 deltog i arbetsmarknadsprogram, 2 077 var deltidsarbetslösa och 2 824 tillfälligt timanställda. Se aktuell statistik och analyser över arbetslöshet hos Arbetsförmedlingen. 

Du har rätt till råd och stöd

Tjänstemän i privat sektor som har kollektivavtal kan få hjälp av omställningsorganisationen TRR. Har du inte fackligt kollektivavtal kan en vända sig till Kammarkollegiets offentliga omställnings­organisation för råd kring karriär och omställningsstudiestöd. 

Undersökningen Workmonitor 2024 av Randstad hittar du här.