Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Psykosociala arbetsmiljön – sämre än någonsin

Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige i dag. Den psykosociala arbetsmiljön är sämre än någonsin och det systematiska arbetsmiljöarbetet minskar på arbetsplatserna. Det visar Unionens nya Arbetsmiljöbarometer.
Linnea Andersson Publicerad 9 december 2014, kl 11:14
Unionen
I Unionens undersökning får den psykosociala arbetsmiljön betydligt lägre betyg än den fysiska. Unionen

Det systematiska arbetsmiljöarbetet ligger på den lägsta nivån någonsin sedan Unionen började med den årliga Arbetsmiljöbarometern. Trots att det är ett brott mot arbetsmiljölagen att inte bedriva något systematiskt arbetsmiljöarbete, uppger mer än hälften av arbetsmiljöombuden att deras arbetsgivare inte alls eller bara delvis gör det.

– Unionens Arbetsmiljöbarometer visar att bristande arbetsmiljöarbete och en dålig arbetsmiljö ofta går hand i hand. Hårt slimmade organisationer och ökade krav på effektivitet och tillgänglighet leder till att pressen och stressen ökar. Resultatet visar att krafttag måste tas för att vända denna utveckling så att medarbetarnas hälsa inte riskeras, säger Unionens förbundsordförande Cecilia Fahlberg i ett pressmeddelande.

Rapporten visar att arbetsplatser där det bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete har en betydligt bättre psykosocial arbetsmiljö.

En orsak tros vara att gränsen mellan arbete och fritid suddas ut så att medarbetarna inte får tillräcklig tid till återhämtning. Enligt barometern säkerställer inte ens var tionde arbetsgivare fullt ut att tjänstemännen inte behöver jobba på sin fritid.

Unionen menar att det hektiska arbetslivet har satt sina spår och att arbetsgivare måste blir bättre på att jobba med frågor som rör stress och arbetsbelastning.

– Arbetsgivarna måste kliva fram och ta sitt ansvar när det kommer till det systematiska arbetsmiljöarbetet. En psykosocial föreskrift krävs så att arbetsgivarnas arbetsmiljöansvar blir tydligt. Det skulle innebära bättre möjligheter att arbeta med stress och arbetsbelastning, säger Cecilia Fahlberg.

Om barometern

Unionens arbetsmiljöbarometer genomförs årligen och görs 2014 för nionde året i rad. Barometern undersöker hur arbetsmiljöombuden upplever sin arbetsmiljö. Enkäten genomförde i september i år och bygger på svar från 2 355 av Unionens arbetsmiljöombud.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet nådde enligt barometern en topp 2009 och 2010 men har minskat sedan dess.

Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren ansvar för att det bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete, genom vilket man undersöker, riskbedömer, åtgärdar och följer upp arbetsmiljön på arbetsplatserna.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.