Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Räkna huvuden eller inte?

I höstas godkände EU-parlamentet EU-kommissionens förslag om kvotering i de största europeiska bolagen. Kravet är att 40 procent av styrelseledamötena bör vara kvinnor till år 2020. Trots att många europeiska länder väljer att införa nationella kvoteringslagar är frågan fortfarande en het potatis i Sverige.
Linnea Andersson Publicerad 10 mars 2014, kl 11:45
Diagram över andelen kvinnor i europeiska börsnoterade fartyg.
Så här såg andelen kvinnor i större europeiska börsnoterade företag ut, i april 2013, land för land. Sverige ligger inte i topp. Men inte ens Finland - som gör det - når upp till var tredje kvinna i bolagsstyrelserna.

Debatten om kvoteringens vara eller icke vara flammade upp på nytt när Svenskt Näringslivs ordförande Jens Spendrup nyligen sade att kvinnor absolut inte ska kvoteras in i bolagsstyrelser, med argumentet att grunden i marknadsekonomi är fritt företagande och fritt ägande. Spendrup menar att eftersom det inte finns tillräckligt många kompetenta kvinnor skulle Sverige få en konkurrensnackdel gentemot andra länder om styrelserna tvingas ta in kvinnor.

- Det handlar inte bara om Sverige, utan i dag lever vi en global ekonomi där våra svenska företag konkurrerar med företag runt hela världen. Om vi har restriktioner för företagen i Sverige så försämrar vi vår konkurrenskraft visavi andra bolag, sade Jens Spendrup i Ekots lördagsintervju den 8 februari i år.

...skulle Sverige få en konkurrensnackdel gentemot andra länder...

Skulle Sverige införa kvotering vore vi dock långt ifrån ensamma i Europa. Sedan Norge införde sin lag om kvotering 2003 har en rad länder hakat på och lagstiftningen verkar ha gett resultat.

När Frankrike införde kvotering 2011 hade landet endast tio procent kvinnor i bolagsstyrelserna. Ett år senare hade andelen kvinnor ökat till 22 procent, att jämföra med 23,6 procent i Sverige samma år. Sedan dess har Frankrike, om än marginellt, hunnit gå om Sverige och det franska målet är 40 procent år 2017.

Dagarna efter Jens Spendrups utspel, ska finansmarknadsminister Peter Norman och jämställdhetsminister Maria Arnholm ha sagt att regeringen kommer att arbeta för en kvoteringslag, om inte andelen kvinnor i styrelserna ökar då bolagen bestämmer nya styrelser under vårens årsstämmor. Om bolagen får in fler kvinnor eller inte, återstår att se. Detsamma gäller huruvida en nationell kvoteringslag kommer bli aktuell även här i Sverige.

Kollega har frågat Unionen varför de är emot kvotering. Vi har talat med en finansforskare som tittat på hur införandet av lagen i Norge påverkade börsbolagen.  Dessutom har vi talat med en genusforskare som inte tror att kvotering nödvändigtvis är rätt väg att gå för att uppnå jämställda styrelser.

Europeiska länder med kvoteringslagar:

Tyskland, infördes 2013
Frankrike, infördes 2011
Belgien, infördes 2011
Italien, infördes 2011
Island, infördes 2010
Nederländerna, infördes 2009
Spanien, infördes 2007 (dock utan sanktioner)
Norge, infördes 2003

EU-kommissionen, april 2013

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström