Under 2013 jobbade vi 4,7 miljoner timmar övertid i veckan enligt statistik från SCB.
Mats Essemyr, utredare på TCO, som snart kommer att presentera en egen rapport om övertidsarbetet, är inte förvånad.
- Tidigare var det ju väldigt mycket så att övertiden ökade när konjunkturen går upp och minskade när konjunkturen gick ned. Men nu är övertiden mer konjunkturoberoende och min bild är att det är tjänstemannagrupperna som är mest illa ute, säger han.
- Det handlar om det här med ett gränslöst arbetsliv, där man inte vet när arbetsdagen börjar och slutar. Och det är ju främst tjänstemännen som har ett sådant arbetsliv, där övertiden blivit en mer eller mindre permanent del av arbetstiden.
Mest övertid jobbar de privatanställda tjänstemännen och då framför allt männen. Och bland dessa tjänstemän är det också många som inte får någon övertidsersättning eftersom man har avtalat bort den, för att i stället få en extra semestervecka och ett mindre lönepåslag.
Med tanke på allt övertidsarbete som görs, är inte de som avtalat bort sin övertidsersättning ofta stora förlorare?
- Ja enligt de uppgifter jag har och den bild som tonar fram av de studier som Unionen tidigare gjort blir det mer arbete än den ledighet som de extra semesterdagarna ger när man avtalat bort övertidsersättningen.
Ändå har undersökningar visat att många själva är positiva till den lösningen. Vad är förklaringen till det?
- Det kan jag egentligen inte uttala mig om. Men en rimlig förklaring skulle ju kunna vara att man kanske tänker att "Oj, jag får en veckas extra semester, det är ju jättemycket", utan att man inser att man kommer att jobba mycket mer än den ledigheten sedan.
Varför leder inte allt övertidsarbete till flera jobb?
- Därför att i huvudsak använder sig företagen av övertidsarbete innan man rekryterar. Sedan ska ju egentligen ett långvarigt övertidsarbete övergå i anställningar. Nu kan man se att det tar allt längre tid innan företagen nyanställer. Det finns olika orsaker, som att man inte hittar rätt kompetens eller är rädd att anställa av osäkerhet om verksamheten kommer att fortsätta gå bra.
Vad borde göras? Borde facket bli tuffare? Eller ska politikerna gripa in?
- Nej, det här är något som arbetsmarknadens parter ska sköta. Och vi har ett förslag om att man ska minska övertidsregeln från 200 timmar till färre timmar, kanske 150, liksom att man också skulle kunna ha en regel enligt vilken den arbetsgivare som tar ut övertid också måste betala tillbaka den i form av kompledighet så att folk faktiskt är lediga.
- Som det nu är kan anställda jobba och få pengar och då minskar ju skyddsvärdet av arbetstidsreglerna. Att då i stället ge kompledigt är en möjlighet för att det inte ska bli en försämrad arbetshälsa, säger Mats Essemyr.