Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Reparera ett dåligt första intryck

Skaffa koll på hur du kommunicerar utan ord. Då når du fram med ditt budskap och tar makten över hur andra bedömer dig. Men lugn – det går även att reparera ett dåligt första intryck.
Publicerad 7 juli 2017, kl 05:30
Illustration: Maria Kask
Illustration: Maria Kask

Några sekunder. Så lång tid tar det att få ett första intryck av en person. På ett par ynka sekunder bildar du dig en uppfattning som sedan är svår att ändra, enligt forskningen.

Den icke-verbala kommunikationen är förvisso tyst, men är samtidigt det kraftfullaste språk som finns. I dag är det dessutom kanske viktigare än någonsin att förstå vad vi förmedlar utan ord.

– I en alltmer snabbrörlig och global värld behöver vi snabbt kunna bedöma och läsa av andra människor. Vi behöver också förstå hur andra uppfattar oss för att se till att våra budskap landar rätt. Om du inte har koll på vad du signalerar riskerar du att gå miste om möjligheter utan att riktigt förstå vad som händer, säger Angela Ahola, doktor och forskare i perceptionspsykologi och författare till boken Konsten att göra intryck (Natur & Kultur).

Icke-verbal kommunikation sker på många olika nivåer. Först och främst registrerar vi en annan människas kroppshållning, röst, utseende och klädsel. Utifrån det bedömer vi exempelvis om personen är ansvarstagande, pålitlig, slarvig, attraktiv, osäker eller kompetent.

Får vi en bra uppfattning om en person letar vi omedvetet efter goda saker som stärker intrycket

Det första intrycket blir sedan ett filter som befäster vår uppfattning i den fortsatta kontakten, något som i vetenskapliga termer kallas för haloeffekt, förklarar Angela Ahola.

– Får vi en bra uppfattning om en person letar vi sedan omedvetet efter goda saker som stärker det intrycket. Och gillar vi inte en person fokuserar vi mer på de negativa sidorna och ser på allt personen gör med skepsis. Detta kallas inom psykologin för konfirmeringsbias – en tendens i mänskligt beteende att vara omedvetet och selektivt uppmärksam på sådant som bekräftar våra egna uppfattningar.

Därför är det så viktigt att göra ett gott första intryck – det påverkar ju även relationen på lång sikt. Däremot är det inte fråga om att manipulera eller att göra sig till för andra. Det handlar i stället om att skapa bra förutsättningar för goda relationer. Att presentera den bästa versionen av oss själva, säger Angela Ahola och summerar det viktigaste vi bör tänka på när det gäller kroppsspråket:

Undvik att ha armarna i kors. Det uppfattas som att du är sluten och svår. Psykologiska undersökningar visar att människor med ett slutet kroppsspråk tar in 38 procent mindre information jämfört med dem som har ett öppet kroppsspråk.

Öppna gester som att visa handflatorna signalerar att du är öppen, samarbetsvillig och mottaglig. Lite gestikulerande är positivt medan människor som inte gestikulerar alls bedöms som kalla och logiska.

Att se den du talar med i ögonen kan tyckas som en självklarhet men är så viktigt att det är värt att påminna om. Brist på ögonkontakt minskar tilliten och gör ett osäkert och undvikande intryck.

Sträck på dig. Dålig hållning gör att du verkar osäker och ser lite ursäktande ut. Inget för en vinnare.

Ta plats. Män breder oftare ut sig mer än kvinnor, som sitter med benen i kors, drar ihop kroppen och lägger sina tillhörigheter i prydliga små högar. En bra idé för många kvinnor kan vara att öva på att ta större plats i rummet för att signalera mer pondus och beslutsamhet.

Det kan uppfattas positivt med beröring. Men sammanhanget måste förstås vara rätt. Det har visat sig att servitriser som snuddar lätt vid sina gäster får mer dricks.

Handslaget avslöjar dig. Ett slappt handslag kan förstöra ett annars gott intryck. Enligt amerikanska psykologiska studier är det ideala handslaget lodrätt, fast, men inte hårt, och består dessutom av tre snabba små skakningar.

Le gärna – men flina inte upp dig, då verkar du bara spänd och nervös.

Gertrud Dahlberg
[email protected]

BÄTTRA PÅ ETT LJUMMET INTRYCK

Oops! Gjorde du inte dig själv rättvisa vid första mötet? Att styra upp ett dåligt intryck kan liknas vid några droppar bläck i ett vattenglas. Hur får du vattnet klart igen? Jo, genom att spä ut vattnet så att bläcket till slut försvinner. Kompensera efteråt med nya positiva interaktioner, exempelvis trevliga telefonsamtal, mejl och försök att skapa fler möten för att förändra intrycket av dig själv till det bättre.

Ibland kan det också vara en god idé att vara ärlig och förklara att du inte var i form, men det beror på sammanhanget.

Är du ny på jobbet och är försenad med en uppgift? Försök att lämna nästa uppgift tidigare än överenskommet.

Söka jobb

Kravet: Jobba på distans – annars får det vara

Tjänstemän tackar nej till jobb om distansarbete inte är möjligt. Mest sugna på att arbeta hemifrån är äldre och stockholmare.
David Österberg Publicerad 11 december 2023, kl 15:29
En man som jobbar hemifrån vid sin dator
Medelålders stockholmare är den grupp som helst sitter hemma och jobbar, enligt undersökningen. Foto: Shutterstock

Efter pandemin distansarbetar vi som aldrig förr. Möjligheten att arbeta hemifrån är också viktig för tjänstemän som letar nytt jobb. 4 av 10 skulle tacka nej till ett arbete som inte tillåter distansjobb, enligt en rapport från forskningsinstitutet Ratio.

Äldre vill jobba på distans

Mest negativa till ständigt kontorsarbete är äldre. I åldersgruppen 36-64 år svarar 52 procent att de ”troligtvis inte” eller ”absolut inte” kan tänka sig att jobba på en arbetsplats som inte erbjuder distansarbete.

– Det här är viktigt för arbetsgivare att känna till. Om en person har två jobb att välja mellan och det ena inte erbjuder distansarbete, finns en risk att personen tackar nej till det, sa rapportförfattaren Jonas Grafström på ett seminarium där studien presenterades.

Vill byta jobb för att få arbeta på distans

Yngre är betydligt positivare till att enbart jobba från kontoret. Inom åldersgruppen 18-25 år svarar 77 procent att de absolut eller troligen skulle arbeta på ett kontor utan distansjobb. 19 procent svarar att de inte skulle göra det.

Flera andra undersökningar har kommit till liknande slutsatser. Enligt en rapport från it-företaget Global connect skulle 30 procent av svenskarna välja bort ett jobb där man måste vara på kontoret alla dagar. 44 procent svarade att de hade funderat på att byta jobb för att kunna jobba hemifrån mer.

I en undersökning från företaget Owl lab svarar 42 procent att de skulle söka nytt jobb om de blev tvungna att återvända till kontoret på heltid.

Äldre jobbar mest på distans

Viljan att jobba hemifrån skiljer sig stort mellan åldersgrupper och mellan olika delar av Sverige. Äldre och stockholmare jobbar mest på distans.

 

Distansarbete i olika åldrar, dagar/vecka

18-25    26-35     36-49      49-64

1,2          1,7           1,9           2,0

 

Distansarbete i olika regioner, dagar/vecka

Stockholm                         2,1

Malmö                               1,9

Östra mellansverige        1,9

Norra mellansverige        1,9

Göteborg                           1,8

Sydsverige                         1,6

Västsverige                        1,4

Småland                            1,4

Norra Sverige                    1,4

 

Söka jobb

Experter sågar håranalys vid drogtest på jobbet

För att få jobb på Vattenfall måste du avstå hundra hårstrån till drogtest. Metoden är ifrågasatt eftersom andras droganvändning kan upptäckas i ditt hår.
Johanna Rovira Publicerad 16 november 2023, kl 06:06
Till vänster en kvinna som klipper sitt eget hår. Till höger en person som tar kokain.
Allt fler svenska företag drogtestar sina anställda. Bland annat genom håranalys. Men experter menar att metoden är osäker och att andras droganvändande kan hittas - i ditt hår. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Allt fler arbetsgivare drogtestar sina anställda. Företagshälsan Avonova konstaterade att antalet slumpmässiga drogtester var 50 procent fler 2022 än året dessförinnan. Testerna görs inte bara på säkerhetsklassad personal – på till exempel Vattenfall testas samtliga redan innan de kommer i fråga för jobbet.

Fredrik Sparring. Foto: Sarah Saverstam.

Som ett led i rekryteringen på Vattenfall måste varje sökande innan de får jobbet, besöka företagshälsovården för att lämna ifrån sig en tuss hår. I runda slängar runt hundra hårstrån kapade nära skalpen. Är man skallig eller har rakat huvudet hämtas håren från andra delar av kroppen, förklarar Fredrik Sparring, på Avonova. Han är så kallad MRO-läkare (Medical review officer)  utbildad och certifierad för att undersöka och bedöma resultaten av drogtester.

–  Det är ett vanligt bekymmer för män i viss ålder. Då får man leta kroppshår på andra lokaler – bröst, armhåla, skägg, förtydligar han, och tillägger att håranalys inte ingår i Avonovas tjänsteutbud, säger Fredrik Sparring

Det finns nackdelar med denna metod för att undersöka drogbruk, menar Fredrik Sparring. Det funkar exempelvis inte så bra om man blekt, färgat eller permanentat håret.

– Om man tvättar håret väldigt ofta eller simtränar kan det också påverka så att droger inte upptäcks i analysen.

Droger i omgivningen sätter sig i håret

Olof Beck. Foto: Pax Engström Nyström.

Men metoden kan ge felaktiga positiva utslag också. Om man vistats i miljöer där andra tagit droger kan drogerna penetrera hårstråna. Den amerikanska federala polisen, FBI, upphörde under 2000-talet att använda hårstråanalys för kokain som bevismaterial, enligt Olof Beck, professor i analytisk toxikologi och farmakologi.

– Man kan ifrågasätta håranalys som företeelse eftersom spåren av drogen kan komma från omgivningen. Då faller bevisvärdet, säger Olof Beck.

Han har arbetat med droganalyser i trettio år och är skeptisk till användningen av håranalyser som testmetod i arbetslivet.   

– Min röda tråd i forskningen är att det inte ska förekomma utrymme för några tveksamheter. Jag skulle säga att håranalyser är tveksamma.

Olika tester ger olika resultat och en del test kan vara direkt farliga

Hårmetoden visar också om du har tagit droger upp till tre månader tillbaka i tiden, men inte om du använt droger under närtid, eftersom hår växer sakta. Kroppshår växer ännu långsammare.

– Var och en har rätt att göra som de vill, men det förekommer en hel del oseriösa tester. Man kan fundera över vad arbetsgivaren har för rätt att titta flera månader tillbaka i tiden, säger Olof Beck.

Val av test viktigt

Även Peter Munck af Rosenschöld, vd på branschorganisationen Sveriges företagshälsor, har synpunkter på håranalyser.

–  Det är viktigt att de tester som används är kvalitetssäkrade, passar för användning i arbetlivet och stödjer den policy som ska finnas på området.

Peter Munck af Rosenschöld.

Både han och Olof Beck är ense om att drogtester i arbetslivet behövs och att frågan om drogtester numera är okontroversiell så länge testerna utförs på rätt sätt. Den säkerhetskedja som finns beskriven i Sveriges företagshälsors guide om alkohol- och drogkontroll måste följas till punkt och pricka så att proven varken kan manipuleras eller feltolkas, menar de.

– Om det görs enligt regelboken funkar det, men det är inte alla ställen som följer regelboken, säger Olof Beck.

–  Olika tester ger olika resultat och en del test kan vara direkt farliga, säger Peter Munck av Rosenschöld och syftar främst på snabbtester, som ofta ger helt felaktiga resultat, såväl falskt negativs som falskt positiva och som används av en del arbetsgivare.

TCO vill se ny integritetslag

Magnus Lundberg.

Magnus Lundberg, jurist på centralorganisationen TCO är kritisk till generella drogtester i arbetslivet. TCO har under många år drivit frågan om behovet av lagstiftning om integritet i arbetslivet. Trots flera utredningar har det dock inte blivit någon ny lag.  

–  Jag tycker inte drogtester har blivit en icke-fråga, tvärtom tror jag att det är fler som uppmärksammar integritetsfrågorna som helhet i dag än för något decennium sen. Men vi upplever att integritetsfrågan inte är högaktuell för så många politiker.

Han är förvånad över att Vattenfall testar så brett, alltså även kräver tester av de som söker icke-säkerhetsklassade jobb på företaget.

–  Jag har svårt att tro att det är rimligt att drogtesta alla. Möjligen om man har ett arbete där man av säkerhetsskäl inte ska vara drogpåverkad. Men är det relevant att testa den som jobbar med administration till exempel? Vad är det reella behovet av ett sådant test? Det finns en del frågetecken här.  

Vattenfall bekräftar drogtest

Vattenfall har bekräftat att drogtester görs före all extern nyanställning, alltså inte bara säkerhetsklassad personal, men har inte velat räta ut några frågetecken om drogtester genom att svara på frågor. De hänvisar enbart via mejl till sin policy om en alkohol- och drogfri arbetsplats.

Frågan hur många som riskerar att ratas på felaktiga grunder, för att de använt någon annans hostmedicin när de varit sjuka eller exponerats för droger i länder där de är lagliga, förblir därför obesvarad.

– Om någon kommit ur sitt drogbruk och ska söka jobb kan det ju bli svårt. Det tar minst tre månader innan droger försvinner ur håret och under den tiden kan det bli svårt att få ett arbete om kravet är ett negativt drogtest i hår, säger Fredrik Sparring på Avonova.