Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Robotarna tar inte våra jobb

Robotarna inom industrin ökar produktiviteten och sänker kostnaderna, men tar inte våra jobb. Det menar nationalekonomen Georg Graetz som undersökt robotiseringens omfattning och effekter i 17 länder. Hans studie visar också att Tyskland leder robotligan.
Gabriella Westberg Publicerad 16 november 2015, kl 12:43
Man tillsammans med ABB:s kollegiala robot YuMi.
ABB:s kollegiala robot YuMi presenterades för världen i april 2015. Hen ska kunna ta instruktioner och jobba sida vid sida med sina mänskliga kollegor på ett säkert och flexibelt sätt, enligt upphovsmännen. Foto: ABB

Användningen av robotar inom industrin ökade med 150 procent under perioden 1993-2007, i de 17 länder som Georg Graetz och hans kollega Guy Michaels, vid Uppsala universitet respektive London School of Economics, undersökt. Främst beror det på att priset på robotar har rasat. Samtidigt har antalet lågkvalificerade industriyrken minskat. Totalt har forskarna dock inte sett någon inverkan på sysselsättningen i och med robotiseringen – det som händer är i stället en växling från lågkvalificerade till mer kvalificerade uppgifter, en tjänstefiering av industrin.

- Det som har ändrats är inte så mycket antalet arbetade timmar utan priset och flexibiliteten på robotarna; i dag är de omprogrammerbara, säger Georg Graetz.

Svensk industri ligger ganska långt fram i automatisering. Men i en jämförelse över robotar per antal arbetade timmar tronar Tyskland högt över alla andra, och gapet mellan Tyskland och övriga länder har ökat markant sedan 1993. Dels tror forskarna att det beror på att industrin har en väldigt central position i Tyskland och att man jobbat på att behålla tillverkning i landet snarare än att outsourca. Dels beror det på hur robotarna utvecklas:

- Tyskland har många robottillverkare som samarbetar med industrin när de utvecklar sina produkter. Det ger de tyska industriföretagen en stor konkurrensfördel, säger Georg Graetz.

Mycket har hänt sedan 2007. Bland annat har den tidigare parallella utvecklingen av automatisering av uppgifter med hjälp av maskiner och utvecklingen av ”moving dolls”, det vill säga människoliknande robotar, börjat flyta ihop.

Exempel på det är ABB:s robot YuMi eller Rethink Robotics Baxter, som följer visuella instruktioner – snarare än att programmeras för olika uppgifter - och kommunicerar med ansiktsuttryck.

Även utvecklingen av lärande maskiner, artificiell intelligens, har kommit längre. De nya robotarna som utvecklas i dag möjliggör närmare och säkrare samarbete mellan människor och maskiner, som också utvecklas för att kunna utföra en mängd olika uppgifter. Framöver kommer robotar att bli allt vanligare inom tjänstesektorn, spår Georg Graetz.

- Även här kommer länder där robottillverkare samarbetar med användarna ha ett försprång, säger han.

För att lyckas med det behövs investeringar i mjukvara, utbildning och även design, arkitektur och strukturer i omgivningen där robotarna ska verka, menar Georg Graetz.

I en jämförelse över hur olika utvecklingssteg påverkat produktiviteten motsvarar robotiseringen mellan 1993 och 2007 det industriella kliv som togs när ångmaskinen kom i bruk, mellan 1850 och 1910. Det menar Graetz och Michaels, vars rapport presenterades på ett seminarium på SNS, Studieförbundet för Näringsliv och samhälle, på måndagen. Ett ännu större produktivitetskliv har IT som helhet inneburit.

Vad är en robot?

Begreppet ”robot” kommer från teaterpjäsen R.U.R. av den tjeckiske dramatikern Karel Capek, från 1920, där robotliknande slavarbetare kallas robotar.

Enligt International Federation of Robotics (IFR) är en maskin en industriell robot om den kan bli programmerad och omprogrammerad att utföra fysiska, produktionsrelaterade uppgifter utan att det behöver finnas en människa där som kontrollerar den.

Industrirobotar används i dag bland annat för montering, sammansättning, limning, förflyttning, paketering, bearbetning och svetsning. Inom jordbruket används robotar för att skörda och i elkraftverk för att inspektera utrustning och anläggningar.

Många tittar nu på olika uppgifter för robotar inom service och tjänsteindustrin. I ett pågående svenskt-italienskt forskningsprojekt har 20 pensionärer i Örebro levt tillsammans med Dora och Coro, två självständiga robotar som kan beställa mat, ringa vänner och kånka tvätt.

- Dora finns inne i lägenheten. Den kan hämta och lämna saker eller ringa upp någon. Coro, däremot, är i trapphuset där den kan hämta och lämna saker vid dörren, som tvätt, mat eller post, ungefär som en ”building butler”, säger Fredrico Pecora, docent i datavetenskap vid Örebro universitet, till TT.

Den stora utmaningen med Coro och Dora är enligt Fredrico Pecora att gå från en robotmiljö med ”fasta situationer”, som inom industrin, till en mer komplicerad och föränderlig hemmiljö.

- Du kan till exempel ha en robot som reagerar på olika färger och som fungerar alldeles utmärkt i labbet. Men så kommer du till en lägenhet där färgerna påverkas av dagsljuset. Då har du plötsligt en robot som fungerar olika från en dag till en annan, beroende på vilket väder det är ute. Det är den typen av problem som vi brottas med hela tiden.

SNS, TT

Digitalisering

Ny forskning: så AI-hotat är ditt jobb

Vilka jobb ligger i riskzonen på grund av AI – och vilka är säkrare? Här är de 9 yrken som kan påverkas mest, enligt forskare vid Örebro universitet.
Noa Söderberg Publicerad 21 mars 2024, kl 06:01
Illustration av en person som använder AI-teknologi på sin bärbara dator.
Är ditt yrke hotat av AI? En ny studie av forskare vid Örebro universitet påvisar vilka jobb som kan vara mest utsatta för den snabbt växande teknologin. Foto: Shutterstock.

Diskussionen om AI och jobben präglas av vitt skilda gissningar. Nu har forskare vid Örebro universitet skapat ett konsekvent sätt att mäta hur AI-exponerat ett yrke faktiskt är. Det görs genom att lista ett antal ”kompetenser” hos moderna AI-verktyg – bildgenerering, översättning, läsförståelse, med flera – och sedan mäta hur stor del av olika yrken som bygger på att göra liknande saker.

Slutsatsen är att skrivbordsjobb är mest påverkade. Framför allt sådana som kräver hög utbildning. Listan över de mest utsatta jobben, som presenterats av nationalekonomen Magnus Lodefalk under ett föredrag om hans nya bok ”Artificiell intelligens och jobben”, ser ut så här:

  1. Statistiker
  2. Matematiker och aktuarie
  3. Författare och skribent
  4. Mjukvaru- och systemutvecklare
  5. Spel- och digitala medier-utvecklare
  6. Civilingenjör inom kemi och kemiteknik
  7. Ekonomiassistent
  8. GIS- och kartingenjör
  9. Systemadministratör

Fler saker påverkar effekterna av AI

Lodefalk betonar i sin bok att listan inte säger något om hur mycket AI faktiskt används i de olika yrkena, eller till vilken grad samhällsmedborgare vill att det ska ske. Den förutser inte heller om AI-verktyg kommer hjälpa anställda människor eller leda till att de förlorar jobbet. I stället är det en lista över yrken där en stor AI-användning är teoretiskt möjlig.

I några av yrkena har det redan skett förändringar. Som Kollega tidigare rapporterat har spelföretaget Mindark sagt upp 40 procent av sin personalstyrka för att, enligt egen utsago, ersätta dem med AI-verktyg. Likaså har speljätten EA meddelat att de tänker använda AI-verktyg i stor skala.

Förändringar och framtidsutsikter

På botten av listan finns de yrken som är allra mest fysiska: dansare, idrottare, takmontörer, brandmän, med flera. Lodefalk skriver samtidigt att även sådana jobb kan påverkas av framtida AI-utveckling, eftersom det just nu görs stora investeringar i att koppla samman generativ AI med robotar.