Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Röster om konflikten

De fackklubbar som kommer att beröras av en eventuell strejk har förberetts på scenariot. Även om de flesta hade hoppats att det skulle gå att lösa genom förhandling.
Publicerad 6 april 2016, kl 11:33

Bengt Landberg, klubbordförande WSP Sverige AB, Stockholm:

Räknade ni med att det skulle bli ett varsel?
– Vi var ganska beredda på det, men vi har förstås aldrig varit med om det förut. Även om Almega är bångstyriga så är det ändå kloka människor hos båda parter så det vore fasen om det skulle mynna ut i en strejk.

Hur ser strejkviljan ut bland medlemmarna?
– Det är svårt att bedöma, alla har så mycket att göra att de har förträngt det och sen är det många som inte riktigt fattat vad det här handlar om. Vi har försökt informera om flexpension, och det är en pedagogisk utmaning. Det är ju de yngre som kommer att ha glädje av det här men för dem ligger pensionen långt borta. Vi kommer att ha ett informationsmöte i eftermiddag tillsammans med Sveriges Ingenjörer.

Hur kommer varslet att påverka er verksamhet?
– Det kommer att påverka väldigt mycket, negativt. Folk är pressade redan i dag att hålla leveranser och tidsplaner. Ingen vet hur lång en eventuell strejk blir, så vi kommer att komma efter. En dag är mycket nog. Det kan bli lockout, och är man inte ansluten till en facklig organisation får man ju inte ut några pengar och den biten förstår folk. Vi har fått många nya medlemmar senaste tiden.

 

Gun Karlsson, klubbordförande, SVT:

Vad säger du om varslet?
– Vi kan inte acceptera att våra medlemmar på SVT ska ha sämre villkor än andra medlemmar på arbetsmarknaden när det gäller avsättningar till tjänstepensionen. De krav från Almega som gäller våra arbetsvillkor, arbetstider och ersättningar är så urusla att vi absolut inte kan gå med på dem.De vill till exempel kunna schemalägga personer som jobbar kontorsarbetstid på helgerna samt ändra tider för när ob-ersättningar ska gälla.

Räknade ni med att det skulle bli ett varsel?
– Vi har varit med om den här situationen flera gånger tidigare. Almega är det billiga alternativet för arbetsgivarna och har sämre villkor i sina avtal generellt. Det är inget ovanligt.

Hur är stämningen?
– Medlemmarna är laddade och tacksamma för att vi tar fajten för att villkoren inte ska försämras.

Hur påverkas SVT:s verksamhet om det blir strejk?
– Vi försöker göra så att tredje man inte blir berörd så att det skadar. Vi vill inte ha opinionen emot oss. Alla ska förstå vad det handlar om. Därför undantar vi riksnyheterna, nyheterna för minoritetsspråk och på lätt svenska. Vi undantar också utsändningarna av Barnkanalen, barnen ska inte heller drabbas.

Blir det svart i tv-rutan i övrigt?
– Det kan jag inte svara på.

 

Monica Netzler, klubbordförande CGI Sverige AB , Östersund:

Räknade ni med att det skulle bli ett varsel?
– Att vi menar allvar har vi känt från början. Det är tråkigt att det ska behöva komma till ett varsel, vi hoppades att man skulle komma överens och inte behöva ta till konfliktåtgärder på detta sätt.

Hur är stämningen bland medlemmarna?
– Medlemmarna är införstådda med vad frågan handlar om och vi har dem i ryggen. Strejkviljan är inte hög, men viljan att komma vidare och till ett avtal är hög. Det är ingen som vill strejka.

Hur kommer varslet att påverka er verksamhet?
– Det kommer att påverka verksamheten mycket, det kommer att kännas. Våra medlemmar känner stort ansvar för sina leveranser och är mån om de kunder vi har, samtidigt har de ett stort engagemang i vår klubb, jag förstår om man känner sig kluven.

 

Thomas Fanberg, klubbordförande Securitas Sverige i Norrland, Sundsvall:

Först och främst - en allmän kommentar om varslet?
– Det är helt i sin ordning.  Själv sitter jag också som ledamot i branschdelegationen och känner därför till allt och jag tycker att varslet är befogat.

Räknade ni med att det skulle bli ett varsel?
– Ja, även om jag kanske inte är helt representativ för alla medlemmar, så har jag själv räknat med det de senaste veckorna när jag har följt förhandlingarna.

Hur är stämningen bland medlemmarna?
– Både stämningen och strejkviljan känns god i vår klubb.

Hur kommer varslet att påverka er verksamhet och era kunder?
– Jag bedömer att det kommer ha stor påverkan eftersom det är tjänstemännen som har de direkta kontakterna med kunderna. Väktarna berörs ju inte av det här eftersom de går på ett annat kollektivavtal så produktionen kan pågå ett tag till men sedan är det ju ändå tjänstemännen som har kundkontakter, fakturering och personalplanering.

 

Anne-Lie Sellkvist, ordförande för Sykes Unionenklubb i Sveg:

Vad säger du om varslet?
– Vi är så klart inte glada för att Almega inte vill gå med på flexpension och därför är det självklart att vi står bakom Unionen och är beredda att kämpa för det.

Räknade ni med att det skulle bli ett varsel?
– Vi hade så klart hoppats att Almega skulle ge med sig, men hade det ändå på känn.

Hur är strejkviljan bland medlemmarna?
– Den är god. Sedan beskedet om varslet kom har det dundrat in massor med mejl, med frågor och hurrarop och om att nu ska vi inte ge oss.

Hur kommer varslet påverka er verksamhet och era kunder?
– Nu är det våra kollegor i Kalmar och Göteborg som i dagsläget omfattas i första rundan och då blir vi själva inte direkt påverkade så mycket tack och lov.

 

Agneta Ahlström, klubbordförande riksklubben Telia, Stockholm:

Vad säger du om varslet?
– Vi behöver få igenom kraven på flexpension. Om detta är den enda vägen så måste vi tyvärr ta den. Jag hoppas att det blir en lösning innan strejken bryter ut. Vi har ju diskuterat flexpension länge, det pratade vi om redan för tre år sedan.

Räknade ni med att det skulle bli ett varsel?
– Vi hade hoppats att vi hade sluppit varsla. Att arbetsgivarna och Almega hade sett värdet med flexpension. Syftet med det är att man ska jobba längre, gå ner i tid och försörja sig på det. De yngre personerna vinner mest på det. Vi som är äldre kan gå ner i tid men hinner inte få in så mycket pengar på kontot som de yngre. Som vindarna blåser i samhället så kommer alla behöva kunna jobba längre. Detta är en väg framåt.

Hur är stämningen bland medlemmarna?
– Vi är en stor klubb, alla är informerade om vad flexpension innebär. Man förstår inte varför inte vi som vi tillhör Almega inte ska få flexpension, varför det ska vara ett A- och ett B-lag. Jag hoppas att strejkviljan är god.

Hur kommer varslet påverka er verksamhet och era kunder?
– Vi varslar på det som kallas customer channels. Det blir väldigt störande för kunderna, eftersom det handlar om kundtjänst- och supportdelarna Totalt har vi ungefär 4 000 medlemmar på Telia. Cirka tusen blir varslade.

 

Text: Cajsa Högberg, Ola Rennstam och Anita Täpp

Avtalsrörelse

Här får de 26 000 i kompensation - för inflationen

2300 euro, motsvarande drygt 26 000 kronor, som kompensation för inflationen. Det får anställda inom den tyska industrin när första delen av deras avtalsrörelse nu är färdig. Samtidigt börjar förberedelserna för de svenska avtalsförhandlingarna, där facken sneglar mot just Tyskland.
Noa Söderberg Publicerad 5 februari 2024, kl 12:49
Tysk flagga utanför riksdagshuset i Berlin.
Unionen förbereder sig för avtalsrörelsen 2025. Medlemsundersökning pågår och blickarna riktas mot Tyskland för inspiration. Läs mer om kraven och utmaningarna. Foto: Halvard Alvik/NTB/TT.

Unionen är tillsammans med fyra andra industrifack med och sätter ”märket” – löneökningsnivån som blir norm för nästan alla anställda i Sverige. Nu har Unionens medlemmar börjat förbereda sig för nästa avtalsrörelse, som ska vara färdig våren 2025. Bland annat har en digital medlemsenkät skickats ut.

Avtalskraven presenteras först i slutet av oktober. Men redan nu har de första förhandlingarna gått i mål i det land som både fack och arbetsgivare jämför med allra mest: Tyskland.

Anställda i trä- och plastindustrin i delstaten Baden-Württemberg får – utöver vanlig löneökning – en engångssumma som kompensation för inflationen: 2300 euro, motsvarande drygt 26 000 kronor. I delstaterna Niedersachsen och Bremen betalas en likadan kompensation på 1800 euro, motsvarande omkring 20 000 kronor. I andra delstater fortsätter förhandlingarna. Även där kretsar det kring inflationskompensation. 

Engångsbelopp eller procentuell ökning

Martin Wästfelt, Unionen.
Martin Wästfelt.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, säger att Tyskland är det ”avgjort viktigaste” konkurrentlandet för svensk industri och att facken alltid följer utvecklingen i landet ”väldigt noga”. Därför känner Wästfelt igen fenomenet med engångsbelopp.

I den förra svenska avtalsrörelsen lade arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen fram ett sådant förslag, och enligt Wästfelt har det funnits som ett konkret alternativ vid förhandlingarna om ”märket” flera gånger tidigare.

– Idén om engångsbelopp har nog alltid funnits i förhandlarvärlden, men facken inom industrin och Unionen tycker, av principiella skäl, att vår modell är klart bättre.

Modellen han pratar om innebär att facken kräver jämna procentuella löneökningar varje år och inte söker kompensation för inflationen. På så sätt, säger Wästfelt, ökar reallönerna på lång sikt för alla i Sverige. Han talar om en ”ränta på ränta”-effekt (se faktaruta) och att den effekten försvinner om man börjar använda engångsbelopp. Dessutom pekar han på att sjuklön och andra försäkringar hänger ihop med lönerna och därför inte höjs om man satsar på engångsbelopp.

Men nu har det varit en inflationschock och medlemmars köpkraft har försämrats snabbt. Kan det inte vara aktuellt med ett engångsbelopp just denna gång, som ett komplement till de vanliga löneökningarna?

– Det är en högst relevant fråga. I frågan läser jag in ett kompensationstänk och det är en annan hörnsten i vår lönebildningsmodell: vi förhandlar framåt. Vi ägnar oss inte åt kompensation bakåt. För skulle man göra det, då tappar man den stabiliserande faktorn.

Kraftigt höjda lägstalöner

På andra håll i Tyskland pågår förhandlingar om kraftigt höjda lägstalöner. Landets byggfack – där även tjänstemän är medlemmar – har krävt 5700 kronor mer i månaden för de med lägst löner. Anställda på landets tåg har krävt liknande summor.

Även detta var på tapeten i den förra svenska avtalsrörelsen. Resultatet blev en höjning med 1350 kronor av de lägstalöner som finns utskrivna i kollektivavtalen. För de som låg allra sämst till innebar det en större lönehöjning än de 4,4 procent som parterna enades om i övrigt.

Martin Wästfelt säger att han inte spekulerar i vad medlemmarna kommer vilja lägga fram för krav nu, men säger att det var ”extraordinära omständigheter” som gjorde att man krävde särskilda höjningar av lägstalönerna förra gången.

– Vi är en förening som väldigt många tjänstemän är med i, så man får se vad diskussionerna blir. 

– Det man ska tänka på är att när man driver en sak som arbetsgivarna tycker väldigt illa om – höjda lägstalöner – så innebär det att det finns andra saker man inte får igenom. 2023 hade vi extraordinära skäl och jag ser inte att de skälen föreligger på samma sätt här och nu.

Inflationen fortfarande tuff

Samtidigt slår han fast att det ekonomiska läget fortfarande är tufft för många av Unionens medlemmar, på grund av inflationen.

– Siffrorna visar att det fortfarande inte är positiv reallöneutveckling. Men vi tror att det snart kommer bli det. Och då kommer det ta, utifrån vår modell, ett par år innan man är i kapp den förlust i köpkraft man gjort. Jag tycker man ska vara ärlig och säga att det har varit tufft.

Vilka andra prioriteringar tror du att medlemmarna kommer landa i när ni tar fram avtalskrav?

– I det första skedet handlar det om att få en diskussion om vilka frågor som är viktiga. Man börjar inte med att ställa frågan ”vad vill du exakt att vi ska kräva”. Det är också ganska stora skillnader mellan medlemsgrupper. Men vi vet att frågan som vi höll på med förra gången, men inte kom någon vart – reglering av distansarbetet – fortfarande är angelägen för många tjänstemän. 

– Sedan tror jag att just reallöneutvecklingen kommer vara minst lika central som den brukar vara. Lönefrågan är på något sätt alltid pudelns kärna.

RÄNTA PÅ RÄNTA

Ekonomiskt begrepp som används för att förklara hur pengar kan växa. I lönebildning syftar det på att en procentuell höjning ger större lönelyft ju högre lönen är. En person som tjänar 30 000 kronor i månaden och får 3 procents löneökning höjer sin lön med 900 kronor. Om nästa löneökning också blir 3 procent så beräknas den på 30 900 kronor. Då blir höjningen 927 kronor. På sikt växer lönen mer och mer för varje gång. 

Det är samtidigt anledningen till att dagens svenska lönemodell har kritiserats av lågavlönade grupper. Eftersom deras ränta på ränta-effekt blir mindre så riskerar löneskillnaderna mellan olika yrkesgrupper att öka för varje år.

SVERIGE OCH TYSKLAND

När dagens svenska lönemodell – "märket" – utformades var ett av huvudmålen att svenska löner ska öka i samma takt som i andra länder med stor industri och mycket export, eftersom de länderna är Sveriges "konkurrenter". Tyskland brukar pekas ut som Sveriges allra främsta konkurrentland. Därför är det som händer med tyska löner viktigt för både fack och arbetsgivare i Sverige, trots att ländernas förhandlingssystem ser olika ut.

Enligt Petter Hällberg, löneekonom på Medlingsinstitutet, har svenska och tyska industrilöner i princip följt varandra under de senaste tio åren, om man ser dem på en sammanslagen nivå. Det innebär inte att enskilda individers löner är samma.