Hoppa till huvudinnehåll
Unionen

Så blir framtiden inom industrin

Allt fler företag har utländska ägare, fler kommer att jobba efter 65-årsdagen och en hårdare miljölagstiftning kommer att medföra ökade kostnader för teknik- och industrisektorn. Det förutspår Unionen i sin trendspaning.
Lina Björk Publicerad 14 november 2014, kl 14:13
Colourbox
Rapporten baseras på en undersökning från förra året, med förtroendevalda från branschen samt regionala och centrala ombudsmän Colourbox

Rapporten baseras på en undersökning från förra året, med förtroendevalda från branschen samt regionala och centrala ombudsmän. Till att börja med ser man att en hårdare miljölagstiftning kan få konsekvenser för företagen och deras anställda. Utsläppen måste minska och återvinningen öka.

De tuffare miljökraven kan i många fall klaras av med investeringar i ny teknik och utrustning men det minskar i sin tur utrymmet för investeringar i produktionen. Om miljökostnaderna blir högre i Sverige än i andra länder finns också risk att viss industri lämnar landet.

Man ser även att allt fler små och medelstora företag har utländska ägare, vilket är positivt i form av tillgång till nya marknader och investeringar som kan gynna jobben i Sverige. Å andra sidan kan det utländska ägandet få konsekvenser för det fackliga arbetet.

- Det innebär en övergång till fler utländska chefer, vilket i sig inte är ett problem. Men viktiga beslut rörande verksamheten flyttas allt längre bort från de anställda, säger Peter Hellberg.

En mer glädjande nyhet som Unionen ser i sin spaning är att arbetsmiljön inom industrin sakta blir bättre, vilket gör att både fler tjänstemän och arbetare kommer att orka jobba efter sin 65-års dag. En följd av detta är dock att generationsväxlingen skjuts upp och medarbetarnas medelålder blir högre. De långa anställningstiderna medför också stigande lönekostnader för företagen.

Slutligen tror Unionens ombudsmän och förtroendevalda att förståelsen för facket kommer att minska de kommande åren. Det kommer att bli svårare att teckna kollektivavtal, vilket ställer krav på att hitta andra lösningar för arbetslivets reglering. Kanske lagstiftning eller internationella avtal, två alternativ som snarare brukar urvattna än stärka villkoren.

Det här förutspår Unionen:

  • Ökat utländskt ägande och globalisering
  • Högre tillväxt utanför Europa
  • Fler jobbar efter 65
  • Ökade energikostnader
  • Ökad outsourcing och offshoring
  • Ökad mobil teknik - fler fjärrstyrda fabriker
  • Minskad förståelse för facket
  • Slimmade organisationer-krav på flexibilitet
  • Ökade tillgänglighetskrav
  • Mer centralstyrning och standardisering
  • Fortsatt strukturomvandling
  • Ekonomerna styr
Unionen

Förhandlingar med Klarna har brutit samman

Förhandlingarna om kollektivavtal på Klarna har brutit samman.
– Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 23 oktober 2023, kl 12:41
Till vänster, Klarnas huvudkontor. Till höger Martin Wästfelt, Unionen.
Unionen frånträder förhandlingarna med Klarna, det stod klart under måndagen. Foto: Simon Rehnström/TT/Claudio Bresciani/TT.

Efter åtta månaders förhandling står det klart: Unionen och Klarna står för långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtal. Under måndagen valde förbundet att avsluta förhandlingarna.

–  Vi har kommit till ett läge där det inte finns några frågor kvar att diskutera och har landat i att vi var tvungna att frånträda förhandlingarna. Vårt krav på kollektivavtal kvarstår, men det finns inget mer att prata om. Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Den stora stötestenen har, enligt Unionen, varit frågan om medarbetarnas inflytande på arbetsplatsen.

– Klarnas besked är att de, av för oss obegripliga skäl, inte vill teckna avtal. De tycker att ett kollektivavtal försvårar medarbetarinflytande, vår ingång är precis tvärtom.

Hur skulle du vilja sammanfatta förhandlingarna?

– Det har inte varit tvärstopp, vi har haft genomgångar av substans gällande till exempel pensionsfrågorna, men det har funnits en vilja att förhala processen från Klarnas sida.

Vad händer nu? Kommer ni ta till konfliktvapnet?

– Det är vår yttersta åtgärd och ett viktigt medel. Men exakt vad som blir vårt nästa steg svarar vi inte på nu. Det är inget mål för oss att gå i konflikt utan ett nödvändigt medel – om så krävs.

Unionen har försökt få Klarna att teckna kollektivavtal flera gånger de senaste åren, men utan resultat. Frågan fick nytt liv sommaren 2022 när Klarna meddelade att tio procent av personalstyrkan skulle sägas upp. Enligt Unionenklubben hade företaget fattat beslutet utan att informera eller förhandla med dem.

Stämdes för brott mot mbl

Unionen stämde sedan Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl, medbestämmandelagen. Förhandlingarna i Arbetsdomstolen, AD, inleds i början av november.

– AD-processen handlar om medlemsinflytande när det är som allra viktigast, nämligen när ett företag ska göra neddragningar och säga upp folk. Frågan är viktig att pröva och vår uppfattning är att Klarna gick över gränsen, säger Martin Wästfelt.

Klarna har även fått kritik från Arbetsmiljöverket. Företaget lät flera av sina medarbetare arbeta natt trots avsaknaden av ett kollektivavtal som reglerade arbetstiden.

– Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal som medger undantag, eller en dispens från Arbetsmiljöverket, sa Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket, i september förra året.

Klarnas vd twittrade om kollektivavtal

Bankens vd, Sebastian Siemiatkowski, skrev om kollektivavtal på X, tidigare Twitter, förra helgen:

”Spenderat helgen med att läsa det första utkastet till kollektivavtal som facken skickade för 1 vecka sedan. Det och Star Wars med barnen. Spännande att faktiskt se ett riktigt i detaljerna. Läste ju om Saltsjöbadsavtalen i skolan och sen på Handels. Men aldrig fått chansen att läsa det i detaljerna på det här sättet. Intressant och mycket att fundera på kring det och hur det är tänkt att funka.”

När Kollega ber Klarna om en kommentar till de avbrutna förhandlingarna får vi ett mejl på engelska som vd:n skickade till alla anställda i fredags. Enligt det är Sebastian Siemiatkowski besviken på att fackförbunden avslutade förhandlingarna. Han medger att förhandlingarna gått långsamt, men förstår inte varför facken inte ville fortsätta:

"Med mina goda avsikter och tro på svensk pragmatism och samarbetsanda kan jag inte förstå varför de inte skulle vilja ta denna möjlighet att utforska en bra väg framåt!", skriver han.

Enligt vd:n är flera anställda skeptiska till kollektivavtal och vill hellre företräda sig själva. 

Sebastian Siemiatkowski skriver också att villkoren på Klarna är mycket bättre än villkoren i det föreslagna kollektivavtalet. Dessutom är han tveksam till om kollektivavtal passar Klarna eftersom banken är internationell med en unik affärsmodell och arbetsplatskultur.

Han avslutar dock med att skriva att han inte utesluter ett kollektivavtal på Klarna, men att han vill analysera frågorna kring ett avtal ytterligare. 

Det här innebär kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och ett fackförbund. Avtalet reglerar villkoren för lön, semester och arbetstid. Det innefattar också försäkringar för exempelvis sjukdom och avtal om tjänstepension.

Kollektivavtalet gäller alla på arbetsplatsen, oavsett om man är med i ett fackförbund eller inte. Villkoren i kollektivavtalet är miniminivåer.