Rapporten baseras på en undersökning från förra året, med förtroendevalda från branschen samt regionala och centrala ombudsmän. Till att börja med ser man att en hårdare miljölagstiftning kan få konsekvenser för företagen och deras anställda. Utsläppen måste minska och återvinningen öka.
De tuffare miljökraven kan i många fall klaras av med investeringar i ny teknik och utrustning men det minskar i sin tur utrymmet för investeringar i produktionen. Om miljökostnaderna blir högre i Sverige än i andra länder finns också risk att viss industri lämnar landet.
Man ser även att allt fler små och medelstora företag har utländska ägare, vilket är positivt i form av tillgång till nya marknader och investeringar som kan gynna jobben i Sverige. Å andra sidan kan det utländska ägandet få konsekvenser för det fackliga arbetet.
- Det innebär en övergång till fler utländska chefer, vilket i sig inte är ett problem. Men viktiga beslut rörande verksamheten flyttas allt längre bort från de anställda, säger Peter Hellberg.
En mer glädjande nyhet som Unionen ser i sin spaning är att arbetsmiljön inom industrin sakta blir bättre, vilket gör att både fler tjänstemän och arbetare kommer att orka jobba efter sin 65-års dag. En följd av detta är dock att generationsväxlingen skjuts upp och medarbetarnas medelålder blir högre. De långa anställningstiderna medför också stigande lönekostnader för företagen.
Slutligen tror Unionens ombudsmän och förtroendevalda att förståelsen för facket kommer att minska de kommande åren. Det kommer att bli svårare att teckna kollektivavtal, vilket ställer krav på att hitta andra lösningar för arbetslivets reglering. Kanske lagstiftning eller internationella avtal, två alternativ som snarare brukar urvattna än stärka villkoren.
Det här förutspår Unionen:
- Ökat utländskt ägande och globalisering
- Högre tillväxt utanför Europa
- Fler jobbar efter 65
- Ökade energikostnader
- Ökad outsourcing och offshoring
- Ökad mobil teknik - fler fjärrstyrda fabriker
- Minskad förståelse för facket
- Slimmade organisationer-krav på flexibilitet
- Ökade tillgänglighetskrav
- Mer centralstyrning och standardisering
- Fortsatt strukturomvandling
- Ekonomerna styr