Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Så får du ut mest lediga dagar av 2015

De senaste åren har varit bra arbetstagarår då flera röda dagar infallit på vardagar. Under kommande år minskar de lediga dagarna, men misströsta inte. Är du strategisk och ute i god tid finns det chans att förlänga ledigheten i samband med röda dagar även under 2015.
Linnea Andersson Publicerad 23 december 2014, kl 12:39
Janerik Henriksson/TT
Så här får du ut den mesta ledigheten av 2015. Janerik Henriksson/TT

I år är 249 dagar arbetsdagar. Nästa gång vi får ett år med så få arbetsdagar dröjer ända till 2025. Under nästa år får vi två dagar färre ledigt och 2016 försvinner ytterligare en ledig dag.

Tack vare att julen i år är förlagd onsdag till fredag och nyårshelgen på onsdag och torsdag, är det möjligt att få en lång julvila genom att bara ta några dagar ledigt. Har du dessutom en arbetsgivare som bjuder på klämdagar är det ännu mer förmånligt för dig som medarbetare.

Efter att jul, nyår och trettondagen är förbi får vi streta på ändå fram till påskan. I år infaller påsken vecka 14 under aprils inledande dagar.

Första maj är förlagd på en fredag, vilket tyvärr betyder att det inte blir någon klämdag i samband med majs intågande men åtminstone en ledig dag.

Kristi himmelsfärd är på en torsdag, närmare bestämt den 14 maj. En god idé är därför att begära ledigt även fredag den 15:e (om din arbetsgivare inte redan bjuder på den klämdagen) för att få en ledig långhelg.

Nationaldagen den 6:e juni är dessvärre på en lördag och ger därför inga möjligheter till extra ledighet. I många kollektivavtal kompenseras du som arbetstagare om nationaldagen infaller på en lördag eller söndag. Vissa avtal ger en extra ledig dag medan andra har ändrade ob-tillägg.

Julen 2015 förskjuts en dag jämfört med i år och julafton infaller därmed på en torsdag. Så även nyårsafton.

Röda dagar 2015:

1 januari (Nyårsdagen)
6 januari (Trettondag jul)
3 april (Långfredagen)
6 april (Annandag påsk)
1 maj
14 maj (Kristi Himmelsfärdsdag)
19 juni (Midsommarafton)
24 december (Julafton)
25 december (Juldagen)
31 december (Nyårsafton)

Antal arbetsdagar år för år:
2012: 250
2013: 250
2014: 249
2015: 251
2016: 253
2017: 251
2018: 250
2019: 250
2020: 252
2021: 253
2022: 253
2023: 251
2024: 251
2025: 249

Statistiska centralbyrån/Konjunkturinstitutet (TT)

Arbetstid

Fler företag ska testa fyradagarsvecka

Till hösten inleds en stor studie om fyradagarsvecka. Studien är den första i Sverige. Initiativtagare är Anna-Carin Alderin, nationell representant för 4 Day Week Global.
– Det finns många fördelar med fyradagarsvecka: medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre, säger hon.
David Österberg Publicerad 7 mars 2024, kl 06:02
Kvinna vid dator kollar sitt armbandsur.
Framtidens arbetsliv - fyra dagar arbete, tre dagar fritid? Nu ska forskare testa fyradagarsvecka i Sverige - något man menar kan bli verklighet för alla. Foto: Colourbox.

Intresset för förkortad arbetstid växer sig allt starkare. Flera stora studier i bland annat Storbritannien, USA och Australien har visat att fördelarna med fyradagarsvecka är så stora att nästan alla deltagande företag fortsätter med kortare arbetstid.

Studierna har tillkommit på initiativ av den ideella organisationen 4 Day Week Global. Organisationens representant i Sverige heter Anna-Carin Alderin och förra året såg hon till att även vi får en studie om effekterna av kortare arbetstid.

– Företag som är intresserade av att vara med kan anmäla sig fram till slutet av våren eller början av sommaren. Därefter kommer vi att ha en dialog med företagen om vilka förberedelser de behöver göra och till hösten inleds den sex månader långa studien. Den genomförs av Lena Lid Falkman som är knuten till Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet, säger Anna-Carin Alderin.

Kortare arbetstid med full lön

Anna-Carin Alderin.
Anna-Carin Alderin.

Medarbetarna på de deltagande företagen får arbetstiden sänkt till 80 procent av ordinarie tid, men behåller 100 procent av lönen. Studien ska bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkas av förändringen.  

Anna-Carin Alderin har nästan 20 års erfarenhet av olika chefsroller på Ikea, men driver numera eget företag. Hon är optimistisk till att fördelarna med kortare arbetstid är många.

– Jag är lite försiktig med att säga att det fungerar för alla bolag i Sverige för det vet vi inte, det är ju det som forskningsstudien ska ta reda på. Men samtidigt har jag ju sett vad som har hänt med bolag i andra länder. Ur arbetsgivarperspektiv blir det lättare att rekrytera och behålla talang på ett helt annat sätt än tidigare. Man kan också se att medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre. Produktiviteten bibehålls eller går upp.

En förutsättning för att lyckas med fyradagarsvecka är noggranna förberedelser.

– Det viktigaste är att man funderar på hur man ska jobba och hur man kan jobba smartare.  På företag med många tjänstemän kan man till exempel ofta spara tid genom effektivare möten. Många får också mycket gjort genom att lägga in fokustid under dagen, där man blockar tid i kalendern. Gärna kollektivt, så att alla sitter fokuserat mellan exempelvis 9 och 10, säger Anna-Carin Alderin.

Arbetstiden har inte sänkts på 50 år

Arbetstiden sänktes successivt i Sverige under 1900-talet, men har legat still på 40 timmar i veckan sedan 1973. En förklaring, tror Anna-Carin Alderin, är att det är enklast att göra som man alltid har gjort.

– Man måste väcka tanken att det går att leva och arbeta på ett annat sätt. Jag hade själv inte reflekterat över det fram tills nyligen. Samtidigt har ju många tjänstemän redan i dag flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans. Och jag tror att många i praktiken jobbar mindre än åtta timmar per dag, även om det kan vara dolt i dålig möteskultur eller att man sköter privata ärenden på arbetstid.

Har vi en annan syn på arbetstid om tio år?

– Jag tror absolut att vi kommer att arbeta färre timmar, bland annat när AI tar över en del av våra arbetsuppgifter. Jag tror att vi mår bra av lägga mer tid på våra barn, på träning, på våra äldre, på att vara i naturen. När vi arbetar färre timmar får vi dessutom större möjligheter att fatta fler hållbara beslut och det är bra för den planet vi bor på.