Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Så får du ut mest lediga dagar av 2015

De senaste åren har varit bra arbetstagarår då flera röda dagar infallit på vardagar. Under kommande år minskar de lediga dagarna, men misströsta inte. Är du strategisk och ute i god tid finns det chans att förlänga ledigheten i samband med röda dagar även under 2015.
Linnea Andersson Publicerad
Janerik Henriksson/TT
Så här får du ut den mesta ledigheten av 2015. Janerik Henriksson/TT

I år är 249 dagar arbetsdagar. Nästa gång vi får ett år med så få arbetsdagar dröjer ända till 2025. Under nästa år får vi två dagar färre ledigt och 2016 försvinner ytterligare en ledig dag.

Tack vare att julen i år är förlagd onsdag till fredag och nyårshelgen på onsdag och torsdag, är det möjligt att få en lång julvila genom att bara ta några dagar ledigt. Har du dessutom en arbetsgivare som bjuder på klämdagar är det ännu mer förmånligt för dig som medarbetare.

Efter att jul, nyår och trettondagen är förbi får vi streta på ändå fram till påskan. I år infaller påsken vecka 14 under aprils inledande dagar.

Första maj är förlagd på en fredag, vilket tyvärr betyder att det inte blir någon klämdag i samband med majs intågande men åtminstone en ledig dag.

Kristi himmelsfärd är på en torsdag, närmare bestämt den 14 maj. En god idé är därför att begära ledigt även fredag den 15:e (om din arbetsgivare inte redan bjuder på den klämdagen) för att få en ledig långhelg.

Nationaldagen den 6:e juni är dessvärre på en lördag och ger därför inga möjligheter till extra ledighet. I många kollektivavtal kompenseras du som arbetstagare om nationaldagen infaller på en lördag eller söndag. Vissa avtal ger en extra ledig dag medan andra har ändrade ob-tillägg.

Julen 2015 förskjuts en dag jämfört med i år och julafton infaller därmed på en torsdag. Så även nyårsafton.

Röda dagar 2015:

1 januari (Nyårsdagen)
6 januari (Trettondag jul)
3 april (Långfredagen)
6 april (Annandag påsk)
1 maj
14 maj (Kristi Himmelsfärdsdag)
19 juni (Midsommarafton)
24 december (Julafton)
25 december (Juldagen)
31 december (Nyårsafton)

Antal arbetsdagar år för år:
2012: 250
2013: 250
2014: 249
2015: 251
2016: 253
2017: 251
2018: 250
2019: 250
2020: 252
2021: 253
2022: 253
2023: 251
2024: 251
2025: 249

Statistiska centralbyrån/Konjunkturinstitutet (TT)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.