Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så förebygger du psykisk ohälsa

För att gagna god hälsa på arbetsplatsen ska man jobba med hälsofrämjande faktorer såsom öppet klimat, friskvård och att bygga tillit. Det anser Sussi Schipper, attitydsambassadör på Hjärnkoll.
Åsa Frisk Publicerad 28 oktober 2014, kl 10:40
Colourbox
Colourbox

Psykisk ohälsa är ett av de största och snabbast växande hoten mot folkhälsan. I Sverige är det mellan 20-40 procent som upplever någon form av psykisk ohälsa.

- Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det är allt från psykiska sjukdomar till psykiska besvär och nedsättningar som kan störa mer eller mindre i vårt dagliga liv, säger Sussi Schipper.

För att öka kunskapen om ohälsa och på sikt kanske råda bot ska man som chef arbeta med hälsofrämjande insatser.

- Friskfaktorer i arbetslivet är unika för var och en av oss. Humor, friskvård, tydlig organisation, påverkan och bra fysisk arbetsmiljö kan vara några exempel på friskfaktorer, säger Sussi Schipper.

Att jobba för personalens välbefinnande bidrar till en positiv arbetsmiljö. Alla ska behandlas med respekt och värdighet, personalen ska känna sig delaktig i beslutsprocesser och man ska ha bra konflikthantering.

Tidiga tecken på psykisk ohälsa kan vara olika slags förändringar av den anställdes normala beteende till exempel dålig sömn, ont i magen, förkylning, humörsvängningar eller att personen tappat sitt sinne för humor.

Det kan löna sig att se dessa varningssignaler så tidigt som möjligt genom att man då kanske undviker en sjukskrivning på flera månader. Rutiner för att identifiera tidiga signaler kan vara regelbundna arbetsplaneringsmöten, utvärderingar och informella samtal.

Om det går så långt som till sjukskrivning är det viktigt att chefen håller kontakten med den sjukskrivne. Det kan finnas en oro att man som chef trakasserar den sjuke men brist på kontakt och engagemang från chefens sida kan göra det svårare för den anställde att komma tillbaka till arbetet. Föreslå och kom överens om en tid när ni ska ha kontakt igen. Pröva också olika sätt såsom telefon, e-post och möten på eller utanför arbetsplatsen.

För att återgången i arbetslivet ska gå så smidigt som möjligt efter sjukskrivningen bör det finnas en handlingsplan. Den ska innehålla anpassningar av arbetsplatsen eller arbetssituationen. Till exempel om återgången ska ske gradvis, om vissa delar av arbetet kan förändras eller tas bort och ge den anställde mer kontroll över planering och hantering av sin egen arbetstid och arbetsbörda.

Ledarskap

5 konkreta tips: Så lär du dig tala inför folk

Får du panik av att hålla en dragning inför publik? Psykologen Alexandra Thomas, en av Chef & Karriärs mentorer, ger konkreta tips på hur du kan bemästra rädslan och göra presentationen till en succé.
Publicerad 10 april 2024, kl 06:00
Tecknad illustration av person med skakande ben som håller tal inför publik.
Visualisera framgång och skapa kontakt. Genom att använda dessa strategier kan du övervinna din talängslan och bli en effektiv och inspirerande kommunikatör. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Ända sedan barnsben har jag haft stora svårigheter med att prata inför folk. Både i skola och arbetsliv har jag i de lägena flera gånger drabbats av blackout. I vuxen ålder har jag försökt undvika situationen genom att inte ta på mig uppdrag som har inneburit redovisning. Eller i sista fall att sjukskriva mig.

Nyligen erbjöds jag att bli avdelningschef. Den rollen innebär att jag måste hålla dragningar inför hundratals medarbetare och även andra chefer. Så i stället för att bli glad och stolt över befordran känner jag enbart panik.

Självkänslan är skadad av alla gånger som det har gått åt pipan. Samtidigt vill jag inte återigen ta till flykten och tacka nej till tjänsten. Men hur ska jag göra för att våga? 

SVAR: Din fråga berör något djupt mänskligt. Att ställa sig utanför flocken var i människans tidiga historia förenat med fara och det är naturligt att hjärnan reagerar med flykt, som om du befann dig i en livshotande situation.

Att inte längre vilja fly är förstås rätt väg framåt. Efter mina år som retoriktränare har jag sett mycket som fungerar:

Försök att lugna hotsystemet genom andningsövningar. Du kan andas in genom att räkna till fyra och andas ut och räkna till fem. Visualisera det du vill uppnå. Om du får bilder av tidigare situationer, försök vända dem till scenarion där du lyckas.

Lär känna platsen och gå gärna dit och öva. Hur ser publiken ut, var sitter de, var står du, hur fungerar tekniken? Ju mer förberedd du är, desto lugnare kan du vara under framförandet.

Ett visst mått av nervositet gör att sinnena skärps och du gör dig redo att prestera. Gör dig vän med nervositeten och tänk att ingen vill lyssna på en blasé person som inte utstrålar något. Folk är ofta upptagna av sig själva och din nervositet kommer varken märkas eller synas på det sätt du upplever den.

Från blackout till framgång

Försök att minska det mentala avståndet mellan dig och publiken genom att vara personlig eller nämna något som andra kan relatera till. Du kan visa sårbarhet och avdramatisera situationen genom att till exempel säga: ”300 personer, nu blev jag nervös.”

De allra flesta kommer vilja dig väl och vill se dig lyckas. Om du ändå får en blackout vet inte publiken vad du ska säga. Då kan du låta punkterna komma i en ny ordning och ta dig tillbaka till strukturen efter hand.

Det mest effektiva – och jobbiga – sättet att komma över talängslan är exponering. Att möta situationen du är rädd för tills du lärt tankarna och kroppen att det inte är farligt.

Träna gärna hemma framför spegeln eller gå till en talcoach och simulera situationen. Den kemiska reaktionen i kroppen vid nervositet är identiskt med den vid förväntan. Enda skillnaden är våra tankar. Så ibland behöver vi överlista hjärnan och intala den att vi är taggade och att allt kommer gå bra.

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och skribent.

ÅLDER: 45.

KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på bup.

Har du en fråga till våra mentorer? Mejla [email protected].