Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Så funkar permittering och korttidsarbete

Företagen får nu utöka korttidspermitteringarna upp till 80 procent. Men vad innebär korttidsarbete, permitteringar och krisavtal?
Johanna Rovira Publicerad 1 april 2020, kl 16:34
1STunningArt/Colourbox
I spåren av coronavirusets utbrott förekommer begrepp som korttidsarbete, permittering och krisavtal. 1STunningArt/Colourbox

Permittering

Gå direkt hem, utan att passera HR för att lämna ifrån dig din dator och ditt gymkort. Se dock till att du inkasserar din lön den 25:e.

Att bli permitterad innebär, enligt lagen om anställningsskydd, las, helt enkelt att du inte behöver vara på jobbet eftersom det inte finns arbete att utföra. Du kan göra i princip vad du vill (så länge det inte står något annat i ditt lokala avtal eller du tar jobb hos en konkurrent), men har rätt till samma lön och samma anställningsvillkor som om du hade befunnit dig på plats på jobbet.

Enda undantaget är om du är säsongsanställd eller har något annat jobb som inte är sammanhängande under normala omständigheter.

Om du är förtroendevald ska du enligt förtroendemannalagen, ha förtur till fortsatt arbete om det är viktigt för ditt fackliga värv.

Krisavtal

Krisavtal är alla avtal som träffas på grund av kris – alltså samlingsnamn för en rad försämrade förmåner de anställda går med på för att hjälpa företaget ekonomiskt. Det kan vara att skjuta på semester, skippa bonus eller konjunkturanpassa arbetstiden och jobba mindre i sämre tider och mer i bättre. Lösningarna behöver inte gälla alla utan kan vara individuella.

Korttidsarbete

Fack och arbetsgivare har kommit överens om ett centralt kollektivavtal där du som anställd under en ekonomisk kris kan komma att behöva gå ner både i tid och lite grann i lön en tid. Detta kallas ibland för korttidspermittering, men till skillnad från vanlig permittering får du alltså inte behålla hela din lön.

Det här avtalet var på gång redan innan någon hade hunnit stava till coronavirus, men i och med de konsekvenser som coronaviruset för med sig, har regeringen kommit med ett stödpaket som ger företag som inför korttidsarbete pengar fram till årsskiftet. I mitten på april utökades stöden till företagen, så att de kan korttidspermitera upp till 80 procent av arbetstiden i maj, juni och juli.

För dig innebär korttidsarbetet att din normala arbetstid förkortas med antingen 20, 40, 60 eller 80 procent. Går du ner i tid 20 procent minskas din lön med fyra procent. Går du ner i tid 40 procent blir lönen sex procent lägre och går du ner 60 procent blir lönen 7,5 procent lägre.

Vilken omfattning som ska gälla får det lokala facket komma överens med arbetsgivaren om, men det måste finnas ett centralt avtal om korttidsarbete och det finns redan inom väldigt många avtalsområden.

Saknas det kollektivavtal kan företaget ändå införa korttidsarbete om minst 70 procent av medarbetarna säger okej till det. Arbetstidsförkortningen och löneminskningen måste gälla alla anställda inom samma driftsenhet och du måste skriftligen godkänna att du omfattas av korttidsarbete. Om du vägrar riskerar du att sägas upp på grund av arbetsbrist.  

Arbetsgivaren måste dessutom bli godkänd av Tillväxtverket för att få del av de statliga pengarna och måste också kunna visa att man gjort allt vad som står i ens makt för att minska på kostnaderna för lönerna – till exempel säga upp konsulter, vikarier och inhyrd personal. Fram till 15 april hade Tillväxtverket fått in 24 000 ansökningar och beviljat 16 000.

Är du vikarie är det dock inte helt omöjligt att du får jobba kvar och omfattas av korttidsavtalet om din arbetsgivare kan visa att du är verksamhetskritisk. Är du nyanställd kan du ligga sämre till om du jobbat mindre än tre månader den dag då Tillväxtverket godkänner att företaget kan omfattas av stödpaketet.

Om du blir uppsagd efter att gått ner i tid och lön på grund av korttidsarbete, så kan tiden med korttidsarbete hoppas över – såtillvida det inte av någon anledning skulle vara bättre för dig om du i stället redovisar tiden med korttidsarbete.

Så hög lön får du vid korttidsarbete

  • Jobba 20 procent = 88 procent (preliminärt)
  • Jobba 40 procent = 92,5 procent lön
  • Jobba 60 procent = 94 procent lön
  • Jobba 80 procent = 96 procent lön
Avtal

Unionen stämmer Folkuniversitetet i AD

Unionen stämmer Folkuniversitet efter att 18 medlemmar som jobbar som coacher och yrkesvägledare omfattats av Sveriges Lärares kollektivavtal för cirkelledare. Ett brott mot avtalet, menar Unionen, som vill att Arbetsdomstolen reder ut vad som gäller.
Linnea Andersson Publicerad 31 augusti 2023, kl 11:33
Skylt med texten Folkuniversitetet.
Unionen stämmer Folkuniversitet för vad man menar är ett avtalsbrott. Foto: Linnea Andersson.

Folkuniversitetet har kollektivavtal med både fackförbunden Unionen och Sveriges Lärare. Sedan en längre tid tillbaka har 18 Unionenmedlemmar – i stället för att omfattas av sitt fackförbunds kollektivavtal – gått på lärarnas cirkelledaravtal.

– Vi menar att det är fel att arbetsgivaren har tillämpat Sveriges Lärares avtal och att det i stället är vårt kollektivavtal inom civilsamhället som ska tillämpas, säger Carl Siljehamre, en av två förbundsjurister på Unionen som driver målet i AD.

Vill inte kommentera

Enligt Siljehamre menar Folkuniversitet å sin sida att Cirkelledaravtalet visst kan tillämpas även på coacher och yrkesvägledare och att man inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.

Unionen kräver att Folkuniversitetet både ska betala skadestånd på 100 000 kronor till förbundet för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 40 000 kronor vardera. Medlemmarna har, enligt Unionen, inte förlorat någon lön, däremot har de bland annat gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension på 1,2 procent.

Kollega har sökt Folkuniversitetet för en kommentar som hänvisat vidare till sin arbetsgivarorganisation Fremia. Fremia vill i sin tur inte lämna någon kommentar med hänvisning till att de ännu inte kommit med svaromål i ärendet.

Gränsdragning

På arbetsplatser där det jobbar flera yrkesgrupper finns i vissa fall gränsdragningar mellan facken för att det ska bli tydligt vilket fackförbund en anställd kan vara medlem i och vilket kollektivavtal som ska gälla. En sådan gränsdragning finns till exempel mellan Unionen och IF Metall för tjänstemän respektive arbetare.

Mellan Unionen och Sveriges Lärare finns inget sådant på förhand bindande gränsdragningsavtal.

Folkuniversitetet

Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige och utomlands.