Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så gör du för att utreda rehabilitering

Går du omkring på jobbet och lider i det tysta av någon krämpa som inte blir bättre av ditt arbete? Vänta inte tills du stupar i tjänsten – begär själv rehabutredning och spar tid, pengar och onödigt lidande.
Johanna Rovira Publicerad 12 augusti 2014, kl 14:57
Fredrik Sandberg/TT
Fredrik Sandberg/TT

Har du varit sjuk mer än fyra veckor i följd eller varit sjukskriven fler än sex gånger under de senaste tolv månaderna har arbetsgivaren ansvar att i samråd med dig ta reda på varför du är sjuk och utreda ditt behov av rehabilitering.

Men det finns egentligen ingen anledning för dig att vänta på att chefen får upp ögonen för dina problem – har du en dåligt påläst chef kanske det aldrig sker.

- Man har också rätt att få en rehabutredning på egen begäran, säger Per-Ola Karlsson, ombudsman på Unionen Uppsala.

- Jag har fått in många rehabärenden och träffat medlemmar som väntat och lidit helt i onödan eftersom de inte känt till möjligheten att själv begära utredning. Men det bästa för både individen och företaget är att utredningen kommer igång så fort som möjligt.

Okunskap är förmodligen inte det enda skälet till att så få själva begär utredning. Det kan också vara så att många tjänstemän biter ihop och drar sig för att avslöja sin ohälsa. Kanske av rädsla för att bli betraktad som svag eller i tron om att en dokumenterad utredning skadar en framtida karriär.

Arbetsgivarens ansvar för rehabilitering finns reglerat såväl i arbetsmiljölagen som i föreskriften om arbetsanpassning och rehabilitering. Där framgår det till exempel att arbetsgivaren ska vara beredd att anpassa arbetsförhållandena med hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för att kunna jobba.

- Man kan ju inte begära det omöjliga av ett företag,  till exempel att bygga om hela företagsbyggnaden, men det som är vettigt och rimligt har man rätt att begära.  Det blir billigare att köpa ett höj- och sänkbart skrivbord, eller omplacera någon på ett tidigt stadium, än att vänta tills skadan är för stor, säger Per-Ola Karlsson.

Erfarenheter visar att ju tidigare rehabiliteringen kommer igång desto mer framgångsrik blir den. Syftet med utredningen är att ta reda på behovet av åtgärder – göra upp en tidsplan, klargöra vem som har ansvar för vad och vilka åtgärder som planeras. Som anställd har du rätt att ha ett fackligt ombud med vid rehabutredningen.

När utredningen är klar ska den lämnas till Försäkringskassan.

Tre skäl för rehabutredning:

I samråd med medarbetare ska det göras en rehabiliteringsutredning när en anställd...

  • varit sjuk mer än 4 veckor i följd
  • varit sjuk 6 gånger eller fler under en 12-månadersperiod
  • själv begär det
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Arbetsmiljöproblem, tystnadskultur och rädsla för repressalier. Så beskrivs situationen på tre svenska apotekskedjor av Unionens klubbar. Många medlemmar tycker det är svårt att påverka arbetsmiljön, säger Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek. Foto: Gorm Kallestad/Scanpix/Henrik Witt.

Unionens fackombud på tre apotekskedjor har varnat för låg bemanning, stress och svårighet att hinna ta pauser. De har också berättat om personal som inte vågar säga nej till övertid eller till att ta pass i andra butiker. 

Unionens företrädare berättar också att det finns en oro bland apoteksanställda när det gäller att kritisera arbetsmiljön öppet. De upplever en repressaliekultur, oavsett om det stämmer eller ej, säger Lena Svensson, Unionens riksklubbordförande på Apotek Hjärtat. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Många vågar inte föra fram sina åsikter eller driva ärenden av rädsla för att till exempel få sämre schema, eller bli ifrågasatta när de ska vabba, säger hon.  

Vågar inte uppge arbetsplats

Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek, ser liknande problem med tystnad. 

Hon berättar om medlemmar som vänder sig till facket. Men när arbetsmiljöombudet frågar:  Var jobbar du? Vi behöver prata med din chef - då vågar inte medlemmen uppge det. 

– Där stannar det fackliga arbetet av, säger Stephanie Nielsen. 

Vad beror det på att man inte vågar uppge ens var man arbetar?

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

– Det är väldigt små arbetsgrupper på apotek. Man jobbar nära sin chef och vill inte skapa någon spricka eller att det blir dålig stämning. 

Enligt Stephanie Nielsen är det vanligt att man som anställd förstorar upp risken i att prata om problem i arbetsmiljön. Många tror att de kommer få särbehandling om man kallar in facket. 

– I många fall tror inte jag det är fallet. Men det finns förstås bra och mindre bra chefer, säger hon.

Stephanie Nielsen vill kanske kalla det för tystnadskultur men inte en repressaliekultur för hon har aldrig hört om någon som straffats. Däremot upplever medlemmarna att det är svårt att påverka arbetsmiljön. 

– Många försöker prata med chefen men får inget gehör för chefen sitter i samma situation, de får veta att de måste visa resultat och att enda sättet är att spara på personalkostnader.

Finns tillräcklig kunskap om arbetsrätt bland cheferna?

– Det är väldigt olika. Många regionchefer är superbra, andra skulle jag vilja hålla en utbildning med. Om inte kunskapen om arbetsrätt finns hos dem kan de inte heller stötta apotekscheferna. 

”Uppgifter avfärdas och ifrågasätts”

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på statligt ägda Apoteket, upplever att kritik som förs fram inte leder till förändring. 

Arbetsmiljöombud har presenterat en fackgemensam enkät för företagets HR-representanter. Den visade att en tredjedel av medlemmarna i Unionen och Sveriges Farmaceuter inte hinner sitta ner och ta en paus under arbetsdagen. 

– Tyvärr har vi inte sett att vår arbetsgivare tagit till sig av det våra arbetsmiljöombud presenterat utan våra uppgifter avfärdas och ifrågasätts, säger Per Skoglund. 

Finns en tystnadskultur på Apoteket?

– Ja jag anser det. Men det är svårt att bevisa. Många gånger får jag höra att saker inte funkar men medlemmar vågar inte begära att vi driver det i en förhandling. 

Finns en rädsla för repressalier?

– Ja. 

Vad är det man är rädd för?

– Till exempel sämre löneutveckling och schema. 

Vad krävs för att förändra det?

– Vi får höra av ledningen att vi måste peka ut på vilka arbetsplatser uppfattningen finns. Men grundproblemet är ju att man inte vågar. Att peka ut det stället ger snarast motsatt effekt. Jag anser att vi måste jobba med att ändra kulturen och det är inget vi gör i en handvändning.

Arbetsmiljö

Fackets starka kritik mot apoteken: ”Tuffare än någonsin”

Elisabeth Brising Publicerad 17 april 2024, kl 06:01
Fackets starka kritik mot apoteken: ”Tuffare än någonsin”
Till vänster en anställd apotek sorterar mediciner, oskärpa. Till höger olika medicinkartor med piller.
Fackets starka kritik mot apoteken: ”Tuffare än någonsin”

Svårt prata om arbetsmiljön i media

När Kollega vill intervjua anställda på apoteken om de arbetsmiljöproblem som dyker upp i anonyma medlemsenkäter är det svårt att få någon att ställa upp. 

Tidningen Svensk Farmaci skriver också i en intervju med arbetsgivarna för tre apotekskedjor ”När det gäller ledarskap så får vi på Svensk Farmaci ibland signaler från våra läsare som arbetar på öppenvårdsapotek att de inte vill medverka i tidningen med namn för att de är rädda för repressalier från sina chefer, samt att de som har medverkat får negativ feedback från sina chefer kring detta?”. 

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en ohälsosam arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först