Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Så kan fackklubben göra företaget mer rättvist

Ställ frågor och krav. Som förtroendevald kan du påverka arbetsgivaren och skapa en mer hållbar konsumtion. Oavsett om det gäller börsportföljen, upphandlingar, resor eller kaffet i automaten.
Ola Rennstam Publicerad 23 februari 2017, kl 14:07
Colourbox
Som fackligt förtroendevald kan du påverka vilka beslut din arbetsgivare tar. Colourbox

Som konsument kan vi alla göra val som gör skillnad. Genom att till exempel välja rättvisemärkt kaffe, flygbolag som har kollektivavtal och kläder som tillverkats under schysta villkor kan vi bidra till att fler företag tar ansvar. Men vilka möjligheter till påverkan har man som fackligt förtroendevald? En hel del, enligt tre facktoppar:

Nummer ett är att ställa frågor och krav. Att vara uppmärksam på om företaget följer märkningar för exempelvis miljö och socialt ansvar vid större inköp. Men också vid samarbeten med andra bolag kan facket bidra till mer rättvis handel.

– Svenska företag upphandlar tjänster och produkter för stora belopp, som förtroendevald kan man försöka hålla koll på om arbetsgivaren följer ILO:s kärnkonventioner och märkningar. Det kan gälla bolagets egen verksamhet utomlands eller samarbeten med andra företag som verkar i tredje land.  Ställ frågor om hur företaget säkerställer att dess policys följs och följs upp, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.

Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR:
– Som förtroendevald tycker jag att man ska ta en diskussion med arbetsgivaren om hur de placerar sina pengar; hur ser pensionsavkastningarna ut och vilka etiska regler gäller för börsportföljen. Sedan bör man ha egna mål för sig själv och fråga sig vad man själv kan göra för att visa att de är en viktig fråga i mitt eget liv. Som förtroendevald har man ett symbolvärde, säger hon.

– Ibland måste vi höja blicken och titta ovanför grantopparna. Att förstå att det jag gör nu kanske får effekt först om tio år. Och att man ibland gör saker som inte är till nytta för sig själv, utan för någon annan, någon annanstans. Det är solidaritet.

Elisabeth Brandt Ygeman, 2:e vice ordförande för Handels:
– Man kan försöka påverka företaget när de köper in förbrukningsvaror, hur man reser och var man till exempel förlägger konferenser. Vi vet från våra medlemmar att man känner sig mer stolt som medarbetare och gör ett bättre jobb om man vet att de varor man säljer är tillverkade under bra villkor.

Unionen har noterat att det finns ett växande intresse för rättvisefrågor bland förtroendevalda och vill nu bli bättre på att stötta klubbarna.

– Det är kanske inte så många som ser rättvisefrågor och CSR som superfackliga ämnen. Men för en klubb som till exempel oroar sig för ett samarbete som arbetsgivaren har i tredje land skulle vi som förbund kunna hjälpa dem med konkreta verktyg och frågeställningar för att kunna lyfta frågan med ledningen, säger Henrik Ehrenberg.

För den som vill fördjupa sig i frågor om rättvis handel finns en ny guide som tagits fram av den fackliga biståndsorganisationen Union to Union. Tanken är att skriften ska kunna användas som ett verktyg och i utbildningssyfte av bland annat fackförbund.

Fackligt

Så jobbar Unionen för bättre arbetsmiljö på apoteken

Mindre ensamarbete, bättre kollektivavtal och lokala diskussioner om schemat. Så jobbar Unionens klubbar vidare med arbetsmiljön på apotekskedjorna.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2024, kl 14:34
Stephanie Nielsen vid en medicinhylla.
Unionens ombud - däribland Stephanie Nielsen, klubbordförande på Kronans apotek - tar olika initiativ för att minska ensamarbete, förbättra kollektivavtal och diskutera optimala scheman på apotekskedjorna. Foto: Henrik Witt.

Kollega har rapporterat om kritik från Unionens fackliga mot bemanningen och arbetsmiljön på Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek. Men vad gör riksklubbarna själva för att få arbetsgivarens öra?

Sagt upp arbetstidsavtal och stoppat ensamarbete

På skärtorsdagen förra året sa Unionen och Sveriges Farmaceuter upp sitt lokala arbetstidsavtal med Apotek Hjärtat för att markera mot brister i schemaläggningen. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Enligt Lena Svensson, riksklubbordförande på Apotek Hjärtat, driver Unionen på för en dialog mellan arbetsgivaren och lokala ICA-handlare om att anpassa öppettiderna på apoteken vid Maxienheterna för en bättre arbetsmiljö. 

– Anpassa helgerna till öppettider klockan 08:00-20.00 så får anställda en helt annan återhämtning och det blir en bättre bemanning i veckorna, säger Lena Svensson. 

Hon vill också se möjlighet till fyra veckors sammanhängande sommarsemester för den som vill ha det. 

– Vilket vi idag inte får på många apotek, säger hon. 

Stress till följd av hot, trakasserier och rån är också faktorer som påverkar apoteksanställda negativt. Men det är arbetsmiljöfrågor som Lena Svensson tycker fack och arbetsgivare lyckats förbättra ihop.  

– Ensamarbete har vi dragit mycket i från fackligt håll och det finns nästan inte i dag, säger hon. 

Förhandlar om bättre semestervillkor

På Apoteket AB arbetar Unionens fackliga mycket med stöd i semesterplanering och lönerevision. De deltar också i ett nytt projekt för att locka och behålla personal. 

per_skoglund
Per Skoglund.

– Utöver det får vi släcka bränder när våra medlemmar hör av sig och behöver hjälp att lösa olika frågor. Vi har varje vecka olika slags förhandlingar, säger Unionens riksklubbordförande Per Skoglund. 

Klubben har ett tätt samarbete med Akademikerföreningen och de gör gemensamma medlemsundersökningar om arbetsmiljön. 

Per Skoglund tycker det är positivt att facket fått igenom nya skarpare skrivningar kring semesterrätt i kollektivavtalet. 

Men ni har bara rätt till tre veckor i följd på sommaren?

– Nja, det stämmer förvisso delvis men endast om det inte alls är möjligt att bevilja fyra veckor. Det gjordes en justering i kollektivavtalets text för något år sedan som ökat möjligheten till fyra veckors sammanhängande semester. 

Kan man inte ändra antalet veckor till fyra i kollektivavtalet i nästa avtalsförhandling?

– Jo, gärna. Frågan har funnits med som krav i de senaste avtalsrörelserna. Men det är inte så lätt att komma överens med vår motpart. Arbetsgivarna ger inget utan att få något och motkravet har vanligen handlat om att de vill plocka bort de extra semesterdagarna som medarbetarna enligt vårt avtal får från 40 respektive 50 års ålder.

Hoppas fler ber om hjälp med arbetsmiljön

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

Stephanie Nielsen på Kronans apotek har, liksom de andra två riksklubbordföranden, berättat för Kollega om rädda medlemmar som ibland inte vågar ta förhandlingshjälp av facket. 

I de fallen tar de förtroendevalda ändå upp sakfrågan med arbetsgivaren högre upp i organisationen. Riksklubben har också gjort undersökningar om arbetsmiljön. 

Unionens klubbordförande tycker det är viktigt att cheferna i företaget får tydliga riktlinjer om att man vill att upplevda problem ska diskuteras ute på apoteken.

– Att vi lyfter upp frågor och vågar diskutera dem öppet för att komma till de bästa lösningarna. Historiskt kanske man fått veta att man ska hålla det nere och göra sitt jobb, säger hon. 

Har du något positivt exempel på när ni lyckats lösa arbetsmiljöproblem?

– Nyligen hade vi ett ärende där vissa medarbetare tyckte att de fått ett orättvist schema och de hade problem i arbetsgruppen. Men när de var raka gentemot fack och regionchef kunde vi påkalla en arbetsmiljökartläggning och reda ut problemen.

Arbetsmiljö

Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken

Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken