Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Så påverkar börsraset din pension

Ett börsras behöver inte gå ut över pensionspengarna, som i högre grad påverkas av hur många som har jobb och hur lönerna utvecklas. Däremot kan det vara bra att se över hur ens premiepensioner är placerade, menar Unionens chefsekonom Lars Jagrén.
Linnea Andersson Publicerad
AP/TT
Börsraset i Kina skakar om hela världens marknader. AP/TT

- Det enskilt viktigaste för pensionerna och det övergripande pensionssystemet är sysselsättningen och löneutvecklingen. Däremot påverkar börsen AP-fondernas förmögenheter, som i sin tur står för en del av pensionssystemen. Men framför allt slår börsfallet mot våra premiepensioner beroende på hur man har valt att placera dem, säger Lars Jagrén, chefsekonom på Unionen.

Hur stort slaget blir beror på hur gammal du är och hur stor andel av din pension som utgörs av premiepensionen. Några enstaka fonder kan till och med ha gått upp trots att börsen generellt har gått ned.

Om och i så fall när det är dags att placera om pengar är svårt att säga. Eftersom ett börsfall kan följas av en uppgång kan det vara värt att sitta lugnt i båten. Däremot menar Lars Jagrén att man kan se den kraftiga nedgången som en anledning till att se över hur ens premiepensionspengar är placerade.

- Jag antar att de flesta är lika dåliga som jag och inte ens kommer ihåg var man har dem. Jag tror att man först och främst ska se till att man har låga avgifter. Det andra är att riskminimera genom att sprida ut det på olika branscher och länder.

När bör vi vara oroliga?
- Framför allt ska man vara orolig när en börsnedgång kommer samtidigt som en svag ekonomisk utveckling, då är det illa. Men tittar vi på sysselsättningen i Sverige ser det ganska bra ut och BNP växer i snabb takt. Då behöver man inte vara lika orolig eftersom pensionsinbetalningarna ändå ökar från dem som arbetar. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Starka reaktioner på Kollegas granskning av ekonomisk utsatthet

Kollegas granskning av den växande ekonomiska utsattheten har väckt starka reaktioner. Läsare vittnar om hur snabbt livet kan slå om – och hur små händelser kan få hela ekonomin att rasa.
Lina Björk Publicerad 20 april 2026, kl 13:00
Dålig ekonomi gör att människor hamnar i kläm
Marika Hjelm Siegwald på Sveriges Stadsmissioner varnar för nya grupper av fattiga. Klas Detrumf fick bo i ett fågeltorn i väntan på pengar från Försäkringskassan. Foto: Anders G. Warne/Claudio Bresciani/TT/ Staffan Claesson

Allt fler står i matkön – trots jobb eller a‑kassa. Marika Hjelm Siegwald på Stadsmissionen larmar nu om nya grupper i kris: ensamstående föräldrar och arbetslösa som inte klarar sig på ersättningarna.

”Värsta smällen får de med aktivitetsstöd, det är så ledsamt att se vad regeringen anser om långtidsarbetslösa”

”3330 vräkningar berör mig. Hur många är barn i den statistiken? Dessa bör vi ta hand om innan vräkning sker. Det säger jag av egen erfarenhet. Som barn fick jag läsa brev om ”avhysning”. Inget jag önskar någon. De här siffrorna viktiga att arbeta med. Bakom varje siffra finns en människa, ibland en mkt liten människa utan möjlighet att påverka.”

”Nu i maj kommer många arbetssökande inte längre klara sig på sin tidigare ersättning. Sen får fler och fler nej när de söker försörjningsstöd. Det går inte ihop. Samtidigt så är arbetslösheten skyhög.”

Vi mötte Klas Detrumf som efter att ha fått vänta på ett beslut om sjukpenning från Försäkringskassan tvingades bo i ett fågeltorn i tre månader. 

”Sverige är trasigt! Ingen ska bli hemlös på grund av att Försäkringskassan tar för lång tid att ta beslut. Detta är tyvärr vanligt i dag! Hemskt! Skönt att han fått boende igen.”

”Jag fattar inte att det här kan hända när man har jobbat ihop till en  försäkring. Samma med a- kassan .Jag fick vänta 5 månader under Covid”

”Jag blev av med min lägenhet på grund av socialtjänsten så att det är inte enbart Försäkringskassan som ställer till det för människor.”

Historiskt få personer får försörjningsstöd, men de som får det har allt tyngre problem. I gruppen växer suicid och suicidförsök. Samtidigt vill regeringen ställa hårdare krav. Forskaren Klara Hussenius varnar för att bidragsreformen riskerar att stänga ute de allra mest utsatta.

”Ett av problemen - om man specifikt ser till självmordsfaktorn - är att detta inte tydliggörs i den statistik som förs över dödsfallsorsaker. Det får till följd att staten kan mörka och dölja omfattningen av dödsfall genom självmord som har direkt anknytning till myndighetsutövning. Därför är det t ex uppseendeväckande att socialtjänstspåret inte har utretts i tillräcklig omfattning när det gäller skolskjutningen vid Risbergska i Örebro – med flera fall..”

”Jag som är en av alla de som känner av det, känner även själsligen av fulspelets eftersmak - vilket först sker när polisen skurit av repet.”

”Så är det. Och tolkningar om vad som krävs av den enskilde som är hårresande.”

Nästan 450 000 personer hade skulder hos Kronofogden förra året – en ökning med 12 procent. Experter pekar på otrygga villkor och ökade återkrav.

”Fint att ni lyfter hur lite det är som krävs för att hamna i en så här svårekonomisk situation. Särskilt nu när så många fler människor i Sverige lever på marginalen.”

”Bra att detta tas upp och att det inte alltid beror på ansvarslöshet utan sjukdom arbetslöshet o skilsmässa o vi måste sluta döma de skuldsatta utan finnas där som stöd. Vi måste prata mer om detta.”

”Hos många av dessa människor finns också psykisk ohälsa kopplad o mycket självmord.”