Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Så påverkar börsraset din pension

Ett börsras behöver inte gå ut över pensionspengarna, som i högre grad påverkas av hur många som har jobb och hur lönerna utvecklas. Däremot kan det vara bra att se över hur ens premiepensioner är placerade, menar Unionens chefsekonom Lars Jagrén.
Linnea Andersson Publicerad
AP/TT
Börsraset i Kina skakar om hela världens marknader. AP/TT

- Det enskilt viktigaste för pensionerna och det övergripande pensionssystemet är sysselsättningen och löneutvecklingen. Däremot påverkar börsen AP-fondernas förmögenheter, som i sin tur står för en del av pensionssystemen. Men framför allt slår börsfallet mot våra premiepensioner beroende på hur man har valt att placera dem, säger Lars Jagrén, chefsekonom på Unionen.

Hur stort slaget blir beror på hur gammal du är och hur stor andel av din pension som utgörs av premiepensionen. Några enstaka fonder kan till och med ha gått upp trots att börsen generellt har gått ned.

Om och i så fall när det är dags att placera om pengar är svårt att säga. Eftersom ett börsfall kan följas av en uppgång kan det vara värt att sitta lugnt i båten. Däremot menar Lars Jagrén att man kan se den kraftiga nedgången som en anledning till att se över hur ens premiepensionspengar är placerade.

- Jag antar att de flesta är lika dåliga som jag och inte ens kommer ihåg var man har dem. Jag tror att man först och främst ska se till att man har låga avgifter. Det andra är att riskminimera genom att sprida ut det på olika branscher och länder.

När bör vi vara oroliga?
- Framför allt ska man vara orolig när en börsnedgång kommer samtidigt som en svag ekonomisk utveckling, då är det illa. Men tittar vi på sysselsättningen i Sverige ser det ganska bra ut och BNP växer i snabb takt. Då behöver man inte vara lika orolig eftersom pensionsinbetalningarna ändå ökar från dem som arbetar. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

6 saker du (kanske) inte vet om skilsmässor

Kan städhjälp påverka risken för skilsmässa? Och vem förlorar kvadratmeter när separationen är ett faktum? Här kommer svaren. Du får även veta hur många som skilt sig minst sex gånger.
Lena Michanek, David Österberg Publicerad 1 oktober 2026, kl 05:59
Händer och avtagna ringar
En skilsmässa kan ha stor ekonomisk påverkan - särskilt för kvinnor. Jenerik Henriksson /TT

1. Skilda kvinnor bor trängre än män  

En skilsmässa kan påverka ekonomin rejält. Särskilt hårt drabbas kvinnor. Nyskilda kvinnor får i genomsnitt 14 kvadratmeter mindre boyta efter en separation än män.

5. Äktenskapen håller drygt tio år

Äktenskap som avlutas genom skilsmässa håller i snitt 12,8 år. Flest nyskilda finns i åldersspannet 40-44 år. 

2. Städhjälp minskar risk för skilsmässa

Par som använder hushållsnära tjänster som städning, trädgårdsarbete och barnpassning separerar mer sällan.

3. Skilsmässor bland äldre ökar kraftigt

Antalet skilsmässor bland personer över 50 ökar kraftigt. Nu ska forskare vid Jönköping University ta reda på varför – och vilka konsekvenser det får för ekonomi och livssituation.

4. Oktober är vanligaste skilsmässomånaden

Sommaren verkar vara den tid på året då flest par börjar tröttna på varandra, för att sedan ta steget under hösten. Oktober är den månad då flest skilsmässoansökningar lämnas in, följt av juli och mars. 

6. Så många har skilt sig minst sex gånger

De flesta skiljer sig bara en gång i livet. Men det finns några som verkar ha gjort det till en vana att gifta sig och skilja sig. 262 personer i Sverige har skilt sig minst sex gånger.

Källor: Länsförsäkringar, Sirén, Lunds universitet och Jönköping University.