Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Så röstade tjänstemännen

Det hade blivit en borgerlig valseger – om tjänstemännen fått bestämma. Feministiskt initiativ hade kommit in i riksdagen och Sverigedemokraterna hade bara fått hälften så många mandat. Det visar SVT:s vallokalsundersökning.
Ola Rennstam Publicerad 15 september 2014, kl 14:19
Stapeldiagram över hur tjänstemän skulle rösta.
Om tjänstemännen hade avgjort valet skulle Alliansen ha stannat i Rosenbad och F! hade kommit in i riksdagen. Åtminstone om man får tro SVT Valu:s siffror. Chartgo/Kollega

Tjänstemännens politiska sympatier brukar spegla landet i stort men så blev det inte riktigt det här riksdagsvalet. Åtminstone om man får tro SVT:s Valu. Enligt den hade det blivit en borgerlig valseger om landets tjänstemän hade fått bestämma.

Sammanlagt fick Alliansen 47 procent av tjänstemännens röster medan det rödgröna blocket samlade ihop 40 procent. En annan skillnad jämfört med valresultatet för hela riket är att Sverigedemokraterna har ett betydligt lägre väljarstöd bland tjänstemännen, endast 6 procent. Lika många röstade på Feministiskt initiativ som alltså hade kommit in i riksdagen med bred marginal om tjänstemännen fått bestämma.

Jämfört med vallokalsundersökningen för fyra år sedan går samtliga fyra Allianspartier bakåt, mest Moderaterna med 8 procentenheter. Även Miljöpartet tappar stöd hos tjänstemännen medan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ökar.

Vilka frågor som är viktigast bland väljarna har också förändrats. Skola, sjukvård och svensk ekonomi toppar listan, för fyra år sedan var sysselsättningen den näst viktigaste frågan enligt svenska folket men har nu ramlat ner till en femteplats. Jobben blev inte riktigt den heta valfråga som många hade trott.

SVT:s vallokalsundersökning har gjorts för alla nationella val i Sverige sedan 1991. Historiskt sett har MP, FP, V och F! tenderat att vara överrepresenterade och SD, C och S underrepresenterade i Valu-siffrorna jämfört med det slutgiltiga valresultatet.
 

I april 2014 lät vi Novus göra en opinionsundersökning bland Kollegas läsare.

Som det såg ut då hade de rödgröna också intagit Rosenbad, med Socialdemokraterna som största parti (32 procent). Vänsterpartiet och Miljöpartiet hade tagit hem 8 procent vardera av rösterna – det vill säga det rödgröna blocket totalt 48 procent av rösterna.

Alliansen fick av Kollegas läsare i april 26 procent, varav Moderaterna 22 procent. Folkpartiet hade hamnat på 4 procentgränsen och både Centern och Kristdemokraterna hade åkt ur riksdagen, med två respektive en procent av rösterna. F! hade inte kommit in i riksdagen.

Undersökningen, som gjordes under april 2014, av Novus på uppdrag av Kollega, besvarades av 811 personer. Andel osäkra väljare var 15 procent.

Läs mer om Kollegas opinionsundersökning här.

 

Så röstade tjänstemännen

Så röstade tjänstemän 2014, 2010 (Valu) samt Hela riket (valresultat)

V 8%  (7%)  5,7%
S 23%  (20%)  31,2%
MP 9%  (11%)  6,8%
F! 6% (1%) 3,1%

C 7%  (8%)  6,1%
FP 8%  (10%)  5,4%
KD 6%  (7%)  4,6%
M 26%  (34%)  23,2%

SD 6%  (2%)  12,9%

SVT Valu

Politik

7 nya lagar och regler 2024 - för dig som jobbar

Från den 1 januari 2024 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att ha koll på. Bland annat gällande etableringsjobb, mer kvar av lönen och komposthink i jobbköket.
Elisabeth Brising Publicerad 8 januari 2024, kl 06:00
En anslagstavla med siffrorna 2024 på.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2024. Foto: Colourbox.

År 2024 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

1. Skatten på inkomst sänks

1 januari utökas jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare. Arbetar du och tjänar till exempel 35 000 kronor i månaden sänks skatten med 410 kronor enligt Swedbanks beräkningar. Tjänar du 25 000 kronor minskar skatten med 223 kronor, medan den med en lön på 50 000 får 585 kronor mindre skatt. 

I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person år 2024 för den som arbetar heltid. Pensionärer får också sänkt skatt, men inte de med bidrag som sjuk- eller aktivitetsersättning. 

2. Gränsen för statlig inkomstskatt bromsas

Skiktgränsen för när anställda ska betala statlig inkomstskatt pausas under 2024 i stället för att räknas upp. Skiktgränsen uppgår till 598 500 kronor per år (drygt 53 000 kronor per månad). Om skiktgränsen skulle ha räknats upp som vanligt skulle den uppgå till 666 200 kronor (månadslön cirka 55 500 kronor). 

Den andel av befolkningen som har en månadslön över skiktgränsen kommer betala statlig skatt. Stoppet ger mer pengar till statskassan, omkring 12 miljarder kronor, motsvarande det utökade jobbskatteavdraget. 

3. Sänkt skatt på bensin och diesel

Kör du i arbetet? Energiskatten på bensin sänks med 1 krona och 31 öre per liter. Skatten på diesel sänks med 43 öre per liter. För den som har en bensindriven bil och kör 1 500 mil per år sänks bränslekostnaden enligt beräkningar cirka 1500–2000 kronor per år beroende på bränsleförbrukningen, enligt en beräkning från Swedbank. 

Regeringen har även sänkt skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässiga jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. 

4. Etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända

Från 1 januari 2024 och fem år framåt kan företag nyanställa vissa personer med stöd av staten efter ett beslut och fackligt avtal om etableringsjobb. Förslaget gäller långtidsarbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen sedan minst ett år, och arbetssökande som anlänt till Sverige för upp till tre år sedan. 

Den som anställs får en kombination av lön från arbetsgivaren och stöd från staten. Inkomsten ska motsvara lägstalönen i ordinarie fackliga kollektivavtal. Som längst ska anställningen kunna pågå två år och är tänkt att därefter gå över i en tillsvidareanställning. 

5. Höjt prisbasbelopp ger mer i föräldrabidrag och sjukpenning

Prisbasbeloppet höjs till 57 300 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna bidrag från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. I januari 2024 höjs pris­basbeloppet från 52 500 kronor till 57 300 kronor. Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan automatiskt höjs vid årsskiftet. 

En ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, UB, startar 1 januari 2024. Den ska få kontrollera olika inlämnade uppgifter hos myndigheter så att färre fuskar eller gör misstag när de söker ekonomiskt stöd. Syftet är att stoppa organiserade välfärdsbrott och minska felaktiga utbetalningar.

6. Ändringar i jobbskatteavdrag för äldre 

1 januari införs en ny indexering i beräkningen av jobbaskatteavdrag för äldre, i stället för dagens fasta gränser. Åldersgränsen för att ta del av avdraget höjs från 65 till 66 år. Avdraget ska också stärkas för personer som fyllt 69 år den 1 januari 2024. 

Marginalskatten sänks för de som arbetar eller uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Den sänkta arbetsgivaravgiften 15 till 18 år slopas också 1 januari 2024. 

7. Krav på insamling av matrester

Från 1 januari 2024 gäller EU:s miljökrav på separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bioavfall, som till exempel matrester, måste börja samlas in av alla kommuner. Kravet gäller till exempel dina rester från lunchen i personalmatsalen, restauranger, storkök och butiker. Bioavfall som matrester kan bli biogas, till exempel. 

Alla verksamheter som har bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att det sorteras till återvinning.

 

Fotnot: Vissa av lagändringarna beror på om regeringens budget går igenom innan utgången av 2023. 

Källor: Regeringens budget, Swedbank, Naturvårdsverket, Unionen.