Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Så slipper du karensdagarna när du är sjuk

Att drabbas av en sjukdom som till exempel migrän behöver inte innebära ekonomisk katastrof. Det finns chans att slippa karensdagarna samtidigt som din arbetsgivare slipper betala sjuklön.
Johanna Rovira Publicerad

Lider du av en sjukdom som gör att du är borta ofta från jobbet, men kanske korta perioder? För den som har exempelvis migrän eller kraftig mensvärk kan det svida i plånboken i längden. Men vad många inte känner till är att det faktiskt finns ett särskilt högriskskydd att ansöka om hos Försäkringskassan. Om en läkare ställer prognosen att du kommer att vara borta från jobbet mer än tio gånger på ett år, kan du helt slippa karensdagar.

– Det särskilda högriskskyddet infördes samtidigt som karensdagen, 1991, just för att skydda folk som är borta mycket från jobbet, säger Cecilia Udin, försäkringsspecialist på Försäkringskassan.

Vilka sjukdomar som ger rätt till högriskskyddet vill inte Cecilia Udin specificera.

– Vi bedömer inte utifrån olika sjukdomar, utan det handlar om hur sjukdomen slår mot den enskilda individen. Men det kan till exempel röra sig om migrän, kraftig mensvärk eller olika allergier som gör att man är borta vissa tider under året.

Trots att över en miljon människor lider av migrän och det måste finnas tusentals andra som skulle kunna vara betjänta av skyddet, är det bara uppskattningsvis mellan 13 000 och 14 000 personer som har fått det beviljat. En trolig orsak är att många inte känner till möjligheten att söka särskilt högriskskydd.

– Vi försöker inte göra det okänt, men vi har väl inte direkt gjort reklam för det heller, erkänner Cecilia Udin.

Samtidigt som den enskilde slipper karensdagar slipper också arbetsgivaren betala sjuklön för en anställd som har särskilt högriskskydd. Men det är den anställde som måste ansöka om skyddet. För att få högriskskyddet beviljat måste sjukdomen vara väl dokumenterad och Cecilia Udin föreslår att man skickar med ett läkarutlåtande med en prognos på att man kommer att vara borta mer än tio dagar.

– Är du sedan bara borta åtta eller nio dagar så spelar inte det någon roll, det är ju bara bra. Har du fått högriskskyddet beviljat så har du.

Har du väl fått skyddet beviljat spelar det heller ingen roll varför du är sjukfrånvarande - man slipper karensdag oavsett om man är hemma för migrän eller för exempelvis förkylning eller magsjuka. Vanligtvis ansöker du för ett år i taget, även om det finns ett fåtal som fått högriskskyddet beviljat tills vidare.

Lider du av en sjukdom med längre skov, där du är borta mer än 28 dagar i följd, finns det ett särskilt högriskskydd även för det. Då kommer du inte undan karensdagarna, men arbetsgivaren slipper betala din sjuklön.

– Det skyddet är för att arbetsgivaren ska kunna anställa en person med frekvent sjukfrånvaro, säger Cecilia Udin.

Allmänt högriskskydd är något som alla anställda kan åtnjuta. Det innebär att ingen ska behöva ha mer än 10 karensdagar på ett år. Har du varit sjuk tio gånger så slipper du alltså den elfte karensdagen. Om arbetsgivaren håller koll, vill säga.

–  Allmänt högriskskydd är inget man ansöker om. Det är något som arbetsgivaren ska hålla reda på, säger Cecilia Udin.

Läs mer på Försäkringskassans webbplats - sök på särskilt högriskskydd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

Läkaren: ”De flesta mår bra av att jobba”

En lång sjukskrivning kan leda till passivitet, minskad tilltro till den egna förmågan och en längre väg tillbaka till arbetslivet. Det menar allmänläkaren och forskaren Lars Englund, som anser att fler behöver få möjlighet att arbeta utifrån sin förmåga.
Lina Björk Publicerad 4 november 2026, kl 06:00
Porträtt utomhus bredvid en vårdsituation där en person får sitt blodtryck mätt. Bilden är ett montage.
Allmänläkaren och forskaren Lars Englund menar att en lång sjukskrivning i vissa fall kan göra det svårare att återgå i arbete. Samtidigt betonar han att sjukskrivning kan vara nödvändig vid sjukdomar som medför kraftigt nedsatt arbetsförmåga. Foto: Samuel Steén/TT

Artikelserie: För sjuka för att jobba – för friska för att få ersättning

De är för sjuka för att orka arbeta. Men enligt Försäkringskassan är de inte tillräckligt sjuka för att ha rätt till ersättning. Däremellan finns ett glapp där människor riskerar att fastna i åratal.

Sjukpenning och sjukersättning ska ge ekonomisk trygghet när sjukdom gör det svårt eller omöjligt att arbeta. Men den som nekas ersättning kan i stället tvingas vända sig till anhöriga, ta lån eller söka försörjningsstöd hos kommunen.

Kvar blir en vardag där kampen för att få ekonomin att gå ihop pågår samtidigt som man försöker hantera sin sjukdom.

I den här delen av serien ger allmänläkaren och forskaren Lars Englund sin syn på sjukskrivningens risker och på vad som krävs för att människor med nedsatt hälsa ska kunna arbeta.

Allmänläkaren och forskaren Lars Englund har mött patienter i många år. Han har sett Försäkringskassans regelverk förändras, sjukdomsbegrepp tas bort och vägen till sjukpenning och sjukersättning bli allt smalare. Men det behöver inte vara en dålig sak. Att jobba kan vara bättre för hälsan och livskvaliteten än en långvarig sjukskrivning.

– Forskningen visar att risken för att må dåligt ökar om du går hemma länge. Då är det bättre att komma tillbaka till jobbet på deltid, säger han. 

Lars Englund

Lars Englund betonar att det såklart finns vissa diagnoser som gör det svårt att jobba, men för exempelvis utmattningsdepressioner och psykiska diagnoser är prognosen ofta god. Och en långvarig sjukskrivning kan göra mer skada än nytta. 

– Att gå till jobbet handlar mycket om tilltron till den egna förmågan, om uppfattning om egenvärdet och känslan av att ha kontroll över sitt eget liv. 

 

Lång sjukskrivning kan göra återgången svårare

Han gör en liknelse med sjukskrivning som en medicinsk biverkning. Som alla andra läkemedel som ordineras av en läkare så har sjukskrivning bieffekter, när besvären går från akuta till kroniska. 


– I ett akut skede kanske en sjukskrivning är bra, men om den förlängs kan den bli passiviserande och bidra till att patienten slås ut från arbetslivet. 

– Det är också viktigt att inte göra medicin av livets törnar. Det är lätt att bli hjälpnödig när en patient kommer och har ett medicinskt problem, men kanske också bekymmer på jobbet, barn som inte vill gå till skolan och en man som dricker lite för mycket. Socialförsäkringen är ju inte till för att kompensera oro, dålig ekonomi eller nedstämdhet. 

I stället tycker Lars Englund att det kan vara bra att slå vakt om patientens rätt att få vara kvar i arbetslivet trots att hälsan vacklar och livet är tufft. Det ingår även i arbetsgivares uppgift att finna plats för dem som har krämpor både själsligt och kroppsligt. 

– Om vi läkare sjukskriver personer slentrianmässigt så friskriver vi arbetsgivare från det ansvaret. Och bilden av att du måste vara fullt frisk för att jobba förstärks. 

Hur tänker du kring siffrorna att hälften som söker sjukersättning får avslag och ju längre tid du har sjukpenning, desto svårare blir det att få den förlängd?

– Jag tänker att Försäkringskassan har blivit mer konsekventa i sin bedömning. Samtidigt upplever jag att det finns möjlighet till dialog och diskussion om beslut om sjukpenning eller sjukersättning går emot patienten. 

Avslagen kring sjukersättning är störst. När tycker du att den ersättningen är befogad?

– Den kan vara befogad om patienten är äldre, har haft vacklande hälsa i många och testat all typ av rehabilitering. 

Vad är det bästa sättet att få människor med vacklande hälsa i arbete?

– Att ha en tidig kontakt och ihållande kontakt med arbetsgivaren. Många arbetsgivare är rädda att störa den som är sjuk, eller förvärra situationen. Men jag tror att dialog är bra för båda parter. 

Möjliga risker med en lång sjukskrivning

En lång sjukskrivning kan enligt Lars Englund i vissa fall:

  • försvaga kontakten med arbetsplatsen
  • minska tilltron till den egna arbetsförmågan
  • göra steget tillbaka till arbetslivet större
  • bidra till passivitet
  • förstärka bilden av att en person måste vara helt frisk för att kunna arbeta

Riskerna måste vägas mot personens behov av återhämtning och behandling. Vid vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar kan hel sjukskrivning vara nödvändig.

En stegvis återgång, deltidsarbete och anpassade arbetsuppgifter kan i vissa fall underlätta återgången till arbetslivet.

Källa: Lars Englund