Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så tränar du minnet ända till pension

Glömmer du ideligen dina koder och ditt inpasseringskort? För att inte tala om nycklar och inbokade möten? Det är inget onormalt, minnet försämras ju äldre vi blir. Men nu har forskare kommit på hur minnet kan förbättras även hos personer i sextioårsåldern - motion!
Johanna Rovira Publicerad
Jessica Gow
Träna canis lupus familiaris och hippocampus på en gång! (Det vill säga hundarna och den del av hjärnan som styr minnet.) Jessica Gow

Motion tycks vara det ständiga svaret på många problem och nu har forskare kommit på att det hjälper även mot glömska.

Tidigare studier på yngre personer har avslöjat att konditionsträning ökar blodgenomströmningen i ett område i hjärnan som heter hippocampus. Den nya upptäckten är att förändringarna i hippocampus gör att minnet blir bättre, och det även hos personer som fyllt 60.

Forskare vid Magdeburg i Tyskland lät en grupp sextioplussare träna 30 minuter på ett löpband, tre gånger i veckan under tre månader. En kontrollgrupp fick samtidigt köra stretch- och muskelavslappnande övningar. Sen kollade man minnet, blodflödet i hippocampus och volymen på hippocampus hos samtliga och fann att löpbandgruppens minne förbättrats och att deras hippocampusvolym ökat liksom blodflödet till den delen av hjärnan.

Bland deltagarna över 70 år sågs inte samma förbättringar av minnet och forskarna tippar på att det finns en åldersgräns för hur minnet kan förbättras av konditionsträning. Men fram till dess kan det alltså löna sig att ta några extra löprundor när folk börjar klaga på att du återupprepar dig.

Forskarteamet ska nu fortsätta att studera om det går att förbättra minneskapaciteten hos äldre ännu mer genom att kombinera motionsträning med kognitiv träning.

Här är skillnaden mellan vanlig glömska och demens:

  • Om vi glömmer ett namn kommer vi vanligen på det igen senare. Vid Alzheimers sjukdom glömmer man personen vars namn man försöker komma ihåg.
     
  • Om vi glömmer nycklar vet vi hur vi skall finna dem. Personen med Alzheimers sjukdom kan inte minnas när de senast hade sina nycklar eller berättar en ”historia” om hur de förlorat dem.
     
  • Normal glömska innefattar att vi glömmer delar av en händelse medan personer med Alzheimers sjukdom glömmer hela händelsen.
     
  • Normal glömska innefattar att vi glömmer händelser långt tillbaka i tiden oftare än nyligen inträffade händelser. Personer med Alzheimers sjukdom glömmer oftast det som nyligen hänt.
     
  • Vid normalt åldrande kan vi använda anteckningsbok och minneslappar för påminnelse bättre än vid sjukdom. Personer med Alzheimers sjukdom har även svårt att minnas muntliga påminnelser.
     
  • Vid normal glömska förlorar vi inte orienteringen. Om vi till exempel vaknar på en ny plats kan vi vara osäkra på var vi är och hur vi kommit dit, men vi vet hur vi ska se oss omkring för att finna ledtrådar. En person med Alzheimers sjukdom förlorar förmågan att söka efter ledtrådar som skulle kunna hjälpa dem med orienteringen. De kan gå vilse på den egna välkända gatan.
     
  • En person med normal glömska kan berätta en historia för sina vänner som han/hon tidigare berättat. En person med demenssjukdom kan ställa samma frågor många gånger inom en timme till samma person.

Källa: Svenskt demenscentrum

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.