Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så undviker du konflikter på jobbet

Otydliga strukturer, svaga chefer och höga krav men små resurser. Det är vanliga förklaringar till konflikter på jobbet. Men det finns sätt att förhålla sig till problemen och undvika frustration.
Publicerad 22 juni 2017, kl 13:21
Franky242/Colourbox.com
Franky242/Colourbox.com

Allt fler kvinnor blir sjukskrivna på grund av konflikter, stress och mobbning på jobbet.  Det framkommer i en ny rapport från Arbetsmiljöverket. Dåliga relationer och bristfällig organisation är orsakerna.

– För sjunde året i rad finns en oroväckande trend där arbetssjukdomar ökar bland kvinnor. Vi ser också att den typen av anmälningar är vanligast inom kvinnodominerade branscher som till exempel vård och omsorg. Både arbetsgivare och politiker behöver ta ansvar för att vända trenden, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör för Arbetsmiljöverket i rapporten.

Mer än var tredje anmälan om arbetssjukdom uppges vara orsakad av organisatoriska eller sociala faktorer. Hela 46 procent av anmälningar om arbetssjukdom som gäller kvinnor uppges ha dessa orsaker. Motsvarande siffra för män är 21 procent.

Läs mer: Så hanterar du ilska på jobbet

Otydliga och överbelastade chefer kan också vara en del av förklaringen.

– På många, ofta kvinnodominerade, arbetsplatser ser vi i dag en beklämmande utveckling med chefer som har alltför stora ansvarsområden och personal som därför blir lämnade åt sig själva i vaga strukturer, säger Thomas Jordan, docent, universitetslektor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet och specialiserad på konfliktlösning i arbetslivet. Han har också skrivit boken ”Konflikthantering i arbetslivet – förstå, hantera, förebygg”.

Thomas Jordan framhåller samtidigt att stress inte per automatik leder till att vi mår dåligt. Det kan också vara tvärtom.

– På en stressig arbetsplats kan vi också känna tillfredställelse över att kunna prestera på topp och göra nytta. Men det blir problem om rollerna är otydliga och kraven är högre än förutsättningarna att leva upp till dem. I en tydlig och god struktur går det att reda ut saker, ta itu med problem innan de leder till djupa konflikter och frustration, säger Thomas Jordan.

Han menar att arbetslivet i dag genomsyras av alltför mycket låt-gå-ledarskap och efterlyser chefer som är villiga att ta ansvar och ge sitt stöd till personalen utan att släta över de problem som finns.

– Det är också en arbetsgivarfråga att rekrytera chefer som är kloka och inte drar sig för att gå in i konflikter för att kunna lösa dem, säger Thomas Jordan.

Gör så här!

Är du långt ned i hierarkin i en kaotisk dålig organisation? Lyssnar inte chefen? Är resurserna alltför små? Leder det hela till dålig stämning och bråk på jobbet? Inte konstigt att du är frustrerad. Men du kan trots allt välja hur du själv förhåller dig till problemen genom att medvetet välja en strategi att agera efter.

Konfliktforskaren och docenten Thomas Jordan har en konfliktmodell som består av fyra olika alternativ, varav tre är aktiva och en är passiv.

1. Välj att påverka. Kanske är det dags att sluta klaga och gnälla. Fundera i stället över hur en väl fungerande organisation och arbetsplats skulle se ut? Vad kan du själv göra för att strategiskt påverka?

2. Gilla läget. Kanske kan du inte ändra det som är fel. Däremot kan du välja hur du förhåller dig till situationen och gör det bästa av saken.

3. Sätt ned foten. Du inser att det inte finns någon lösning som du kan acceptera. Därför säger du upp dig och söker ett nytt jobb.

4. Låt gå. Du väljer inte något av ovanstående alternativ utan flyter bara med. Risken är i så fall stor att frustrationen och konflikterna kring dig ökar. I värsta fall blir du sur och bitter, vilket blir trist både för dig själv och för omgivningen.

Källa: Docent och konfliktforskaren Thomas Jordan

 

Gertrud Dahlberg
[email protected]

Arbetsskador & Arbetsmiljö

År 2016 anmäldes cirka 122 500 arbetsskador. Så här är de uppdelade:
34 600 arbetsolyckor som medfört sjukfrånvaro (14 400 kvinnor, 20 300 män)
64 700 arbetsolyckor utan sjukfrånvaro (35 300 kvinnor, 29 500 män)
10 200 olyckor på väg till eller från arbetet (6 800 kvinnor, 3 400 män)
11 800 arbetssjukdomar (7 500 kvinnor, 4 300 män)
45 arbetsolyckor med dödlig utgång

Vem har ansvar för arbetsmiljön?
Det är arbetsgivaren som har huvudansvar för att förebygga konflikter och att hantera de konflikter som uppstår. Utsatta ska snabbt få hjälp eller stöd, chefer och arbetsledare ska få utbildning och handledning och arbetsgivaren ska vara tydlig med att kränkande behandling inte accepteras. Skyddsombudets roll är att samarbeta med arbetsgivaren i det förebyggande arbetet och att informera arbetsgivaren om de konflikter som kräver åtgärd.

Vart vänder jag mig vid konflikt?
Om en konflikt uppstår på arbetsplatsen ska du tala med din närmaste chef. Om problemet inte åtgärdas kan du kontakta ditt skyddsombud. Finns det inget skyddsombud på din arbetsplats kontaktar du ditt fackförbund. Gör det så tidigt som möjligt, så är det lättare att lösa konflikten.

Arbetsmiljöverket och Arbetsmiljöupplysningen.se

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)