Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så undviker du konflikter på jobbet

Otydliga strukturer, svaga chefer och höga krav men små resurser. Det är vanliga förklaringar till konflikter på jobbet. Men det finns sätt att förhålla sig till problemen och undvika frustration.
Publicerad
Franky242/Colourbox.com
Franky242/Colourbox.com

Allt fler kvinnor blir sjukskrivna på grund av konflikter, stress och mobbning på jobbet.  Det framkommer i en ny rapport från Arbetsmiljöverket. Dåliga relationer och bristfällig organisation är orsakerna.

– För sjunde året i rad finns en oroväckande trend där arbetssjukdomar ökar bland kvinnor. Vi ser också att den typen av anmälningar är vanligast inom kvinnodominerade branscher som till exempel vård och omsorg. Både arbetsgivare och politiker behöver ta ansvar för att vända trenden, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör för Arbetsmiljöverket i rapporten.

Mer än var tredje anmälan om arbetssjukdom uppges vara orsakad av organisatoriska eller sociala faktorer. Hela 46 procent av anmälningar om arbetssjukdom som gäller kvinnor uppges ha dessa orsaker. Motsvarande siffra för män är 21 procent.

Läs mer: Så hanterar du ilska på jobbet

Otydliga och överbelastade chefer kan också vara en del av förklaringen.

– På många, ofta kvinnodominerade, arbetsplatser ser vi i dag en beklämmande utveckling med chefer som har alltför stora ansvarsområden och personal som därför blir lämnade åt sig själva i vaga strukturer, säger Thomas Jordan, docent, universitetslektor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet och specialiserad på konfliktlösning i arbetslivet. Han har också skrivit boken ”Konflikthantering i arbetslivet – förstå, hantera, förebygg”.

Thomas Jordan framhåller samtidigt att stress inte per automatik leder till att vi mår dåligt. Det kan också vara tvärtom.

– På en stressig arbetsplats kan vi också känna tillfredställelse över att kunna prestera på topp och göra nytta. Men det blir problem om rollerna är otydliga och kraven är högre än förutsättningarna att leva upp till dem. I en tydlig och god struktur går det att reda ut saker, ta itu med problem innan de leder till djupa konflikter och frustration, säger Thomas Jordan.

Han menar att arbetslivet i dag genomsyras av alltför mycket låt-gå-ledarskap och efterlyser chefer som är villiga att ta ansvar och ge sitt stöd till personalen utan att släta över de problem som finns.

– Det är också en arbetsgivarfråga att rekrytera chefer som är kloka och inte drar sig för att gå in i konflikter för att kunna lösa dem, säger Thomas Jordan.

Gör så här!

Är du långt ned i hierarkin i en kaotisk dålig organisation? Lyssnar inte chefen? Är resurserna alltför små? Leder det hela till dålig stämning och bråk på jobbet? Inte konstigt att du är frustrerad. Men du kan trots allt välja hur du själv förhåller dig till problemen genom att medvetet välja en strategi att agera efter.

Konfliktforskaren och docenten Thomas Jordan har en konfliktmodell som består av fyra olika alternativ, varav tre är aktiva och en är passiv.

1. Välj att påverka. Kanske är det dags att sluta klaga och gnälla. Fundera i stället över hur en väl fungerande organisation och arbetsplats skulle se ut? Vad kan du själv göra för att strategiskt påverka?

2. Gilla läget. Kanske kan du inte ändra det som är fel. Däremot kan du välja hur du förhåller dig till situationen och gör det bästa av saken.

3. Sätt ned foten. Du inser att det inte finns någon lösning som du kan acceptera. Därför säger du upp dig och söker ett nytt jobb.

4. Låt gå. Du väljer inte något av ovanstående alternativ utan flyter bara med. Risken är i så fall stor att frustrationen och konflikterna kring dig ökar. I värsta fall blir du sur och bitter, vilket blir trist både för dig själv och för omgivningen.

Källa: Docent och konfliktforskaren Thomas Jordan

 

Gertrud Dahlberg
gertrud.dahlberg@kollega.se

Arbetsskador & Arbetsmiljö

År 2016 anmäldes cirka 122 500 arbetsskador. Så här är de uppdelade:
34 600 arbetsolyckor som medfört sjukfrånvaro (14 400 kvinnor, 20 300 män)
64 700 arbetsolyckor utan sjukfrånvaro (35 300 kvinnor, 29 500 män)
10 200 olyckor på väg till eller från arbetet (6 800 kvinnor, 3 400 män)
11 800 arbetssjukdomar (7 500 kvinnor, 4 300 män)
45 arbetsolyckor med dödlig utgång

Vem har ansvar för arbetsmiljön?
Det är arbetsgivaren som har huvudansvar för att förebygga konflikter och att hantera de konflikter som uppstår. Utsatta ska snabbt få hjälp eller stöd, chefer och arbetsledare ska få utbildning och handledning och arbetsgivaren ska vara tydlig med att kränkande behandling inte accepteras. Skyddsombudets roll är att samarbeta med arbetsgivaren i det förebyggande arbetet och att informera arbetsgivaren om de konflikter som kräver åtgärd.

Vart vänder jag mig vid konflikt?
Om en konflikt uppstår på arbetsplatsen ska du tala med din närmaste chef. Om problemet inte åtgärdas kan du kontakta ditt skyddsombud. Finns det inget skyddsombud på din arbetsplats kontaktar du ditt fackförbund. Gör det så tidigt som möjligt, så är det lättare att lösa konflikten.

Arbetsmiljöverket och Arbetsmiljöupplysningen.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.