Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Så undviker du pinsam engelska i mejlen

Är du osäker på vilket tilltal som är lämpligt i ett formellt mejl eller ett affärsbrev? Här är några regler att förhålla sig till.
Johanna Rovira Publicerad
Finger trycker på tangent med brittiska flaggen.
Tips på hur du ska uttrycka dig i mejl och brev på engelska. Foto: Colourbox

Hur bra är du på engelska? Testa din nivå på Europarådets CEFR-skala på Upgrades.se.

Vet du namnet på personen du vänder dig till går det bra att inleda brevet med Dear Mr, Dear Mrs (till en gift kvinna) eller Dear Miss (till ogift kvinna) eller Dear Ms (om du inte känner till kvinnans civilstånd) samt mottagarens efternamn, till exempel:

Dear Mrs Rovira, Bästa fru Rovira,

Dear Mr Rennstam, Bästa herr Rennstam, osv.

Det går också utmärkt att använda sig av Respected Ms/Miss/Mr/Mrs och så namnet.

 

Känner du inte till mottagarens namn, funkar det att inleda med:

Dear Sir, Dear Madam eller Dear Sir or Madam, om du inte vet. Dear Sirs om det är flera mottagare, en enhet till exempel.

Dear Mr President, Bäste herr ordförande,

Dear Madam President, Bästa fru ordförande,

 

Har du inlett brevet med Dear Mr, Dear Mrs, Dear Miss eller Dear Ms (plus namn), bör du avsluta med:

Yours sincerely, Med vänliga hälsningar,

Har du däremot inlett ditt brev med Dear Sir, Dear Madam eller Dear Sir or Madam ska du i stället använda:

Yours faithfully, Högaktningsfullt,

Avsluta inte med Best regards eller Regards eftersom det kan uppfattas som mindre formellt i professionella sammanhang. Möjligtvis kan det fungera i mejl. Avsluta med din signatur följt av ett namnförtydligande.

Nyttiga länkar för fler skrivregler:
University of Oxford Style Guide  
Engelsk stilguide med skrivregler

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Sugen på ombyte? Då har du rätt att vara tjänstledig

Sugen på att plugga eller starta eget? I Sverige finns flera möjligheter att ta tjänstledigt från jobbet. En del är reglerade i lag, andra upp till arbetsgivaren.
Lena Michanek Publicerad 19 november 2026, kl 05:55
Översiktsbild av borggården vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm
Funderar du på att plugga, till exempel här vid Tekniska högskolan i Stockholm? Då har du sannolikt rätt till tjänstledighet. Foto: Jann Lipka

Flera typer av tjänstledighet är reglerat i olika lagar: 

• Tjänstledigt för studier regleras i en lag, som bland annat säger att du måste ha varit anställd minst sex månader i följd eller totalt tolv månader under de senaste två åren för att arbetsgivaren ska vara skyldig att bevilja tjänstledigheten. Sök i god tid, arbetsgivaren har rätt att skjuta upp ledigheten i upp till sex månader. Arbetsgivaren kan i regel inte säga ner till tjänstledighet för studier om lagkraven är uppfyllda. 

En särskild lag reglerar också rätten till tjänstledighet för SFI-studier. 

• Tjänstledigt för att starta eget regleras också i en lag, och samma premisser som för studier måste vara uppfyllda. En viktig skillnad är dock att tjänstledighet för att starta eget företag bara ger rätt till sex månaders tjänstledighet, medan studier kan pågå längre tid. Arbetsgivaren kan också säga nej till denna typ av tjänstledighet om verksamheten konkurrerar med eller skadar arbetsgivaren på annat sätt. 

• Militärtjänstgöring ger laglig rätt till tjänstledigt för vissa uppdrag inom försvaret, till exempel värnplikt.

Hemvärnssoldater kan få tjänstledigt 

En utbildning inom hemvärnet kan ge rätt till tjänstledigt enligt studieledighetslagen. Ofta ingår hemvärnssoldaten därefter ett avtal med försvaret som reglerar deltagande i övningar ett visst antal dagar per år och vid skarpa insatser. Då har man rätt till tjänstledigt enligt lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret.  

• Politiska uppdrag ger laglig rätt att vara ledig i den omfattning som krävs för att det ska vara möjligt att klara uppdraget. 

• Fackliga uppdrag kopplat till den egna arbetsplatsen sker normalt på betald arbetstid. Om man har fackliga uppdrag som inte är kopplade direkt till den egna arbetsplatsen har man rätt att ta tjänstledigt utan lön. 

• Prova annat arbete vid sjukdom

Om du varit sjuk en längre tid kan du ha laglig rätt att ta tjänstledigt för att prova ett annat arbete. Det sker då i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.  

• Vård av närstående kan ge rätt till tjänstledigt under förutsättning att man beviljas närståendepenning av Försäkringskassan.

Tjänstledigheter som är upp till arbetsgivaren 

Det finns också möjlighet att söka tjänstledigt för annat. Det kan handla om vad som helst, till exempel att man vill ha extra ledigt för att resa eller att man vill prova ett nytt jobb hos en annan arbetsgivare. 

Frågan är fri – och lika fri är arbetsgivaren att säga nej.