Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Scaniaavtal säkrar de svenska jobben

Facken på Scania är väldigt nöjda med det avtal de nu har träffat med Volkswagen. Det innebär bland annat att lastbilstillverkaren förblir ett svenskt företag med säte i Södertälje och att facket får ett veto mot nedläggningar och flytt av jobb.
Anita Täpp Publicerad
Lars Pehrsson / TT
Lars Pehrsson / TT

När det blev känt att den tyska bilkoncernen vill köpa resten av den svenska lastbilstillverkaren började Scaniafacken genast arbeta med ett avtalsförslag för att säkra jobben och inflytandet.

Som Kollega tidigare rapporterat reste facken för några veckor sedan ner till Tyskland med en gemensam kravlista för att säkra jobben i Södertälje. Nu har man alltså träffat ett avtal.

Något som också bekräftas i ett pressmeddelande som Volkswagens ledning skickat ut med anledning av avtalet som man beskriver innebär en delaktighet för anställda i alla väsentliga beslut, att huvudkontoret blir kvar i Södertäljé, att produktionen inte kommer att flyttas och att forskning och utveckling kommer att stanna kvar.

Mer konkret innebär det, enligt uppgift i Dagens Arbete, att jobben nu tryggas på så vis att facket i praktiken får en vetorätt mot nedläggningar och flytt av jobb. Den vetorätten gäller både på Scania i Sverige liksom vid företagets verksamhet på andra håll i världen.

Avtalet gäller dock bara om Volkswagen tar över hela ägandet av Scania efter budperiodens slut den 25 april.

Det innebär dock inte att facket har tagit ställning till ägarfrågan, enligt koncernfackets förhandlare Stefan Leiding och Michael Gustafsson som tillsammans med tjänstemännen förhandlat fram avtalet.

- Vårt uppdrag är att se till att medlemmarnas bästa. Vi vill att Scania har bra och långsiktiga ägare. Det har vi hittills haft. Men vi har ingen åsikt om Volkswagens bud på hela företaget, säger de till Dagens Arbete.

Kollega har hittills utan framgång sökt Håkan Thurfjell, Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen