Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Semesterrättigheter som får dig att häpna

Vikarien kände att hon behövde semester och bad sin chef om ledigt. Det som hände sedan är otroligt – ni kommer inte att tro era ögon!
Johanna Rovira Publicerad
Kvinna talar i telefon med kollegor i bakgrunden.
Har du rätt till mer semester än du tror? Mer än chefen tror? Ta reda på vad som gäller - prata med ditt fackförbund! Foto: Colourbox

Vikarien som jobbat på företaget i ett år, hade noll koll på sina rättigheter, men ordföranden på fackklubben talade om för henne att hon:

  1. Hade laglig rätt till fem veckors betald semester!
     
  2. Att hon dessutom skulle få högre lön än normalt under semestern
     
  3. Att vikarien hade rätt till fyra veckors sammanhängande semester under juni, juli och augusti!
     
  4. Att hon skulle ha rätt till semester även om hon varit föräldraledig eller sjukskriven!
     
  5. Att hon skulle haft rätt till semester även om hon var helt ny på jobbet, och eftersom företaget tillämpar förskottssemester så skulle hon få semesterlön som ett lån som skrivs av efter fem år, om hon fortfarande är kvar då.
     
  6. Att en arbetsgivare aldrig kan tvinga någon att ta ut obetald semester, till exempel om företaget stänger över sommaren.
     
  7. Att hon hade rätt enligt lag att spara fem dagar per år i fem år utifall att hon någon gång längre fram skulle vilja göra en riktig långresa.
     
  8. Att semesterersättningen aldrig får räknas in i lönen.  Och att om hennes förre arbetsgivare hade snuvat henne på semesterersättningen kunde hon med fackets hjälp stämma arbetsgivaren och kräva ut ersättning retroaktivt.

Så vikarien stämde sin gamla arbetsgivare, eftersom preskriptionstiden på två år inte hade löpt ut, fick ut sin innestående semesterersättning och dessutom ett präktigt skadestånd så hon kunde åka på en riktigt lång och välförtjänt semesterresa och hade självklart högre semesterlön under hela ledigheten.

Historien om just vikarien är påhittad, men det är inte den här:

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland