Hoppa till huvudinnehåll
Semester

Semestra med gott samvete

Det går att resa med gott samvete, trots massturismens baksidor. Allt som krävs är att du tänker till i förväg. Väljer du lokala boenden och restauranger i stället för internationellt ägda all inclusive-hotell gör du både en social och ekonomisk insats.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Att välja lokala boenden och restauranger i stället för internationellt ägda all inclusive-anläggningar är inte bara roligare - du gör dessutom en social och ekonomisk insats. Colourbox

Det är sannolikt både enklare och billigare än någonsin att resa. Men i en annan mening kanske det är mer komplicerat än tidigare. Ju mer vi ser av världen, desto större blir ju vårt personliga ansvar.

– Resandet i sig är inte dåligt, det genererar många jobb och bidrar till kulturutväxling, säger Karin Ström, internationell ombudsman och Unionens representant i nätverket Schyst resande.*

Hon menar att det är upp till dig som turist och resebolagen att agera.

– Som turist borde man kunna välja exempelvis hotell där personalen har bra villkor, och det borde vara en konkurrensfördel för researrangörerna att kunna erbjuda det.

Bra villkor i resebranschen är nämligen långt ifrån någon självklarhet. På somliga av de svenska charterhotellen i Thailand arbetar burmesiska gästarbetare för löner som ligger långt under den lagstadgade minimigränsen. På företagen som tvättar åt hotellen är det inte ovanligt med 17 timmars arbetsdagar. I vissa länder är barnarbete vanligt förekommande. Och stora delar av inkomsterna från turismen försvinner till utländska företag. Lägger man dessutom till att resandet sliter hårt på miljön och att det bland turisterna även döljs sexköpare och pedofiler är det lätt att bli dyster till mods.

Men Karin Ström menar ändå att utvecklingen går åt rätt håll. Fler och fler av oss tar etiska och miljömässiga hänsyn när vi reser. Och möjligheterna att påverka har blivit större än någonsin.

– Om du ska resa kan du börja redan hemma genom att ställa frågor till resebolagen om de hotellanställdas villkor. Det ska en seriös arrangör kunna svara på, säger Karin Ström.

– Du kan också fundera över om du kan variera ditt resande – du behöver kanske inte alltid göra långflygningar till Thailand. Och när du sedan väljer resa kanske du inte ska ta den absolut billigaste. Det som är allra  billigast är ofta inte det som är bäst på lång sikt.

En annan sak som går att göra innan avfärd är att läsa på om resmålet och situationer man där kan ställas inför.  Så att man är förberedd. Man gör också klokt i att undvika all inclusive, det vill säga boende där allt ingår och där turisterna ofta inte ens lämnar hotellområdet.

– Visst kan jag förstå barnfamiljer som väljer all inclusive för att de enbart vill ha sol och bad och kunna koppla av helt och hållet. Men man måste vara medveten om att den sortens resande ofta har negativa effekter – stora delar av vinsten försvinner ur landet.

Sedan befinner du dig där i solen. Då gäller det att hålla huvudet kallt. För att stötta det lokala samhället kan du välja den lokalt ägda restaurangen, undvika att pruta överdrivet mycket och inte glömma att lämna dricks till anställda på hotellet.

– Grundregeln är att personalen ska ha en lön som det går att leva på. Men de allra flesta som exempelvis städar och tvättar på hotellen har mycket dåliga villkor – och då kan lite dricks göra stor skillnad, säger Karin Ström.

Ett annat råd som inte är fullt så självklart som det borde vara är att visa respekt och ta hänsyn till den kultur och de värderingar som råder på resmålet där du befinner dig. Det handlar om att helt enkelt bete sig schysst. Och skulle du se andra som inte beter sig bra, exempelvis sexturism, så kan du agera. Gå till polisen eller anmäla det via barnrättsorganisationen Ecpats hotline.

Karin Ström är fullt medveten om att alla de här råden kan låta lite pekpinneaktiga. Inte minst för den soltörstande turist som bara är ute efter avkoppling och vill slippa att tänka på världens elände, åtminstone på semestern.

– Men det är viktigt att förstå att om vi är många som gör rätt, då gör det skillnad. För det finns ingen quick fix, det här handlar om ett långsiktigt arbete.


*Schyst resande är ett samarbete mellan sju organisationer - Unionen, Fair Action, Hotell- och restaurangfacket, IOGT-NTO-rörelsen, Union to Union, Svenska kyrkan och Svenska kyrkans unga. Avsikten är att lyfta frågor om hållbar turism på olika sätt.

Hit reser vi 2016

Det här är de allra mest bokade charterresorna i Sverige 2016 enligt den så kallade Resia-barometern:

  1. Gran Canaria
  2. Mallorca
  3. Teneriffa
  4. Phuket
  5. Cypern
  6. Rhodos
  7. Kreta
  8. Mexiko
  9. Turkiet
  10. Kroatien
     


CHARTERNS HISTORIA

1953 – Kombinationsresor med flyg och buss till bland annat Hamburg och Marseille börjar arrangeras i liten skala.

1955 – Den första egentliga charterresan. Svenska Aero flyger till Mallorca. Resan tar tio timmar och innehåller fyra mellanlandningar.

1956 – Första resan till Kanarieöarna. Under året flyger 10 000 personer på charter från Sverige.

1977 – Charterresandet spräcker miljonvallen.

1980 – Lasse Åbergs film Sällskapsresan har premiär och gör publiksuccé.

1990-talet – Charterresorna blir allt längre, Thailand börjar bli populärt som chartermål.

2013 – Reguljärflyget har kommit i kapp chartern i omfattning. I båda fallen görs drygt 2,4 miljoner resor under året.

2016 – Filmen Sällskapsresan sätts upp som musikal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Semester

Medlemmar fick ”glömd” semesterlön i julklapp

Snart börjar ett nytt semesterår för en del anställda – hör du till dem är det hög tid att kolla din semesterlön, i synnerhet om du har rörlig lön. En jul för några år sedan räddade Unionen runt en halv miljon i bortglömd semesterlön åt medlemmar.
Johanna Rovira Publicerad 11 december 2025, kl 06:00
bild på sedlar i paket
Ett femtiotal medlemmar fick en oväntad julklapp i form av semesterlön som arbetsgivaren glömt bort att betala ut. Foto: Johanna Rovira

Det hände sig i nådens år 2017, runt första advent, att en ombudsman på Unionen fick ett till synes enkelt ärende på sitt bord. En medlem hade enbart fått semesterlön på sin fasta lönedel, men inte på den provisionslön hon tjänat. De lokala förhandlingarna hade avslutats i oenighet. 

Arbetsgivarna fortsatte hårdnackat vägra justera semesterlönen när Centrala ombudsmannen, Anna-Lena Glaad, tog över. Hon hade ingen aning om att detta enda ärende skulle växa betydligt i omfång och bli en dramatisk kamp mot klockan när hon övertog det. 

Muller på kontoret

– Det hade börjat gnissla en del på kontoret där medlemmen jobbade och fler verkade ha fått för lite semesterpengar. Sedan skickade arbetsgivaren av misstag en lista med massa namn, berättar Anna-Lena Glaad.

Hon började utforska listan. Namnen visade sig tillhöra medlemmar, före detta anställda som försvunnit i en företagsuppdelning och som troligtvis också blivit snuvade på semesterlön. Och nu var det bråttom – företaget hade semesterår som började och slutade vid årsskiftet och om förbundet inte agerade snabbt skulle medlemmarna gå miste om en hel del pengar. 

– I normalfallet stoppas klockan när man påkallar tvisteförhandling, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjuristen som kopplades in på ärendet.

– Men när det gäller semesterfrågor bryts preskriptionstiden bara av att man väcker talan i domstol. 

Kamp mot klockan

Fyra dagar före julafton, 20 december, satte sig Anna-Lena Glaad och fjorton kollegor ned och ringde upp 72 medlemmar för att höra om de ville bli företrädda av Unionen för att få ut sin rättmätiga semesterlön. 

– Alla fick lägga laxen åt sidan för att hjälpa till. Ett femtiotal av medlemmarna accepterade och nu gällde det för dem att snabbt som ögat få fram lönespecifikationer som visade vad de tjänat de senaste åren, berättar Anna-Lena Glaad.  

Under tiden satt juristen Pierre Dahlqvist och förberedde mallar till individuella stämningsansökningar som han kompletterade vartefter han fick klartecken och uppgifter från medlemmarna. I mellandagarna kunde ett femtiotal stämningsansökningar lämnas in till Stockholms tingsrätt. Och därmed var tidsfristen bruten.  

Arbetsgivaren backade

Efter att stämningarna lämnats in  visade sig arbetsgivaren vara mer samarbetsvillig och återvände till förhandlingsbordet. Stämningsansökningarna kallades tillbaka och cirka en halv miljon i bortglömda semesterslantar betalades slutligen ut till medlemmarna. 

– Om man är osäker på sin semesterlön bör man ringa vår rådgivning, hellre en gång för mycket.  Vår allmänna känsla är att en hel del semesterpengar fryser inne, säger Anna-Lena Glaad. 

– Arbetsgivaren ska göra korrekta beräkningar, men semesterlagen är komplicerad och därför gör arbetsgivarna ofta fel, säger Pierre Dahlqvist som aldrig kommenterar enskilda belopp i uppgörelser. 

– Man har ett eget ansvar att själv hålla koll för att inte riskera att förlora pengar. Det gäller inte bara semesterlönen. 

  • Oavsett om det finns kollektivavtal eller inte, har man under vissa förutsättningar rätt till semesterlön på rörliga lönedelar, exempelvis provision.
  • Semstertillägget på de rörliga lönedelarna ska betalas ut senast en månad efter semesterårets utgång. Semesteråret börjar för många företag i månadsskiftet mars-april, men på en del arbetsplatser börjar semesteråret 1 januari.
  • Spara och kolla alla lönebesked. Speciellt lönespecifikationer som kommer före eller efter semestern eftersom det förekommer att dagar försvinner.