Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Sjukskrivna utan kollektivavtal – stora förlorare

Allt fler är sjukskrivna allt längre. Är du sjukskriven utan kollektivavtal kan du vara en stor förlorare. Det skiljer minst 1 900 kronor i månaden mellan två personer med lika lön beroende på om de har kollektivavtal eller inte, enligt en ny rapport.
Linnea Andersson Publicerad 21 maj 2015, kl 13:52
CHRISTINE OLSSON / TT
Att vara långtidssjukskriven kan vara nog så jobbigt. Arbetar du dessutom på en arbetsplats utan kollektivavtal riskerar du att bli en dubbel förlorare. CHRISTINE OLSSON / TT

En anställd som blir sjukskriven under en längre tid riskerar att förlora mer än en tredjedel av sin inkomst om arbetsgivaren saknar kollektivavtal. Och skillnaden mellan en sjukskriven som omfattas av kollektivavtal och en som inte gör det ökar med inkomsten. Har du en månadsinkomst på 40 000 kronor vidgas gapet till 13 600 kronor per månad. Det visar rapporten Välfärdstendens från Folksam.

Endast hälften av löntagarna känner till kollektivavtalets skydd vid långvarig sjukdom, enligt rapporten. Samtidigt sjunker förtroendet för sjukförsäkringssystemet. Hälften av de anställda tror att de skulle klara högst sex månaders sjukskrivning innan de antingen skulle behöva ta av privata besparingar, låna pengar, sälja egendom eller flytta för att klara sin ekonomiska standard.

Det har blivit vanligare att människor skaffar sig en privat sjukförsäkring och allra vanligast är det bland fackligt anslutna arbetstagare. Folksam uppskattar att 1,6 miljoner av de fackliga centralorganisationernas medlemmar har en sjukförsäkring.

Enligt Folksam ökar sjuktalet, antalet utbetalda dagar med sjukpenning per person, och är nu tillbaka på samma nivå som innan regeringen skärpte reglerna 2008. Sjukpenningtalet, antalet utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per person, steg från 6,0 till 9,6 mellan hösten 2010 och våren 2015, trots att de nybeviljade sjukersättningar minskade med 70 procent under perioden 2007 till 2014. Antalet nybeviljade aktivitetsersättningar ökade med 26 procent under samma period.

Välfärdstendens:

Välfärdstendens 2015 är den åttonde upplagan av Folksam årliga rapportserie.

Syftet med rapporten är att beskriva och granska löntagarnas försäkringsförmåner som de kan omfattas av vid arbetsoförmåga, arbetslöshet, föräldraledighet, dödsfall och ålderspension. I år särredovisas Välfärdstendens i delrapporter.

Rapporten bygger på intervjuer med 1 000 förvärvsarbetande personer i åldrarna 18-65 år (löntagare) som genomfördes 12–26 februari i år av Ipsos på uppdrag av Folksam.

Folksam

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.