Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Sjukvård som förmån ökar

Antalet anställda som erbjuds sjukvårdsförsäkring från sina arbetsgivare ökar. De senaste fem åren har antalet privata sjukvårdsförsäkringar ökat med 67 procent. En förmån för den anställde, men också en gräddfil som riskerar att öka segregeringen och låsa fast arbetskraft.
Gabriella Westberg Publicerad 20 februari 2014, kl 16:28

Försäkringen täcker sjukvårdsrådgivning, vårdplanering och vård och innebär att den försäkrade slipper köa för vård och behandling. En förmån för den anställde och en fördel för arbetsgivaren, som vill ha tillbaka sin arbetskraft så snart som möjligt. Men det innebär också en trygghet som går förlorad för den som vill byta jobb och för den som blir uppsagd.

Inom Unionen har frågan varit uppe till diskussion eftersom man ser att det finns en ökande efterfrågan på privata sjukvårdsförsäkringar. Än så länge erbjuder förbundet bara medlemmar som är egenföretagare den typen av försäkringar, eftersom de inte omfattas av samma trygghetssystem som anställda.

- En aspekt vi måste fundera på som aktör är hur det påverkar vårt offentliga sjukvårdssystem. Avlastar det sjukvården eller är det ett sätt att skapa mer segregering där vissa grupper får en gräddfil till sjukvården, frågar sig Martin Linder, Unionens andra vice ordförande.

Han konstaterar samtidigt att en fördel med att som facklig organisation erbjuda medlemmarna privat sjukvårdsförsäkring vore att försäkringen inte låstes till den arbetsgivare och de villkor man har för tillfället.

Privat försäkring

Under 2013 ökade antalet privata sjukvårdsförsäkringar med tio procent. Året innan låg ökningen på 12 procent.

Vid årsskiftet hade 573 000 personer en privat sjukvårdsförsäkring.

Tre fjärdedelar av alla sjukvårdsförsäkringar tecknades av arbetsgivare.

Ca 12 procent av alla yrkesverksamma har i dag en privat sjukvårdsförsäkring.

Privata sjukvårdsförsäkringar kan tecknas som gruppförsäkring eller som individuell försäkring.

Gruppförsäkringarna tecknas främst av arbetsgivare men den anställde betalar själv premiekostnaden.

Andelen som tecknar individuella försäkringar för sig själva har också ökat under perioden.

Svensk Försäkring

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.