Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Sjung ut på jobbet

Sverige är ett körtokigt land. Man beräknar att en halv miljon människor sjunger i kör. En del av dem återfinns i företagskörer hos arbetsgivare som insett att körsång är friskvård av högsta klass.
Johanna Rovira Publicerad 16 mars 2010, kl 14:12

Båmbåm båmbåm båmbåm båm. Måmå måmå måmå må.
Längst upp under takåsen på bokförlaget Natur & Kultur strömmar det toner. Företagskören N&K-kören har repetition med sin körledare Susanne Carlström.

- Jag har förstått att en anledning till att kören bildades för snart 30 år sedan var att det ansågs bra med en verksamhet som gick över avdelningsgränserna, säger Martina Lorentsson, alt i N&K-kören.

Körsångare är mer jämlika än andra. I jobbkören, till exempel, existerar inga hierarkier, chefen sjunger ihop med vaktmästaren och båda har en lika betydande roll. Rösten räknas, inte titeln.

Forskning visar dessutom att körsångare är lyckligare och friskare än andra.

- Efter körövningarna blir man på gott humör och har hur mycket energi som helst. Jag är helt övertygad om att sång sätter igång endorfinerna, säger Martina Lorentsson, som varit med i kören i drygt åtta år.

- Man gör något som är positivt och lustfyllt i grupp och bara det är en ren vitamininjektion, säger Mattias Ljung, tenor.

När kören, efter en kort uppvärmning och lite finslip på låten Hooked on a feeling, sätter igång att sjunga Håll mitt hjärta, håll min själ, låt mig bara stanna här, kan man inte annat än hålla med. Både om endorfinteorierna och i själva texten. Man kan faktiskt nästan se lyckopartiklar fara omkring i rummet och man blir klart salig av att lyssna.

Fast smått deppig också. För när kören klämmer i med nästa låt, i något som låter som minst åtta stämmor fastän det bara är sju körmedlemmar närvarande, grusas allt eget hopp om en framtid som lycklig korist. Vilken förmäten förhoppning kan överleva en sådan imponerande prestation?

- Den låten har en hög nivå och den här kören är jätteduktig, förklarar Susanne Carlström, när elpianot plockats ner och hon är i färd med att återvända till sitt ordinarie jobb som sångare i Radiokören.

- Det finns inga inträdeskrav, men det är ju bra om man sjunger rent. Samtidigt är det svårt att säga ifrån till någon som inte gör det, eftersom det trots allt är en företagskör.

Kören sjunger lite på sista versen eftersom de har svårt att rekrytera nya stämmor när folk slutar på förlaget. Det blir sårbart när man är för få. Sopranerna är till exempel inte anställda längre, men är ändå kvar i kören så länge arbetsgivaren, som står för fiolerna (körledarens arvode), inte protesterar. Martina och Mattias tvivlar dock på att det är den höga kvaliteten på kören som gör att kollegorna inte vill vara  med på noterna.

- Jag tror inte nivån uppfattas som hotfull, folk inser bara inte hur kul det faktiskt är att sjunga i kör, säger Mattias.

- Snarare kan den jargong som med tiden vuxit fram mellan oss i kören vara ett större hinder än att det är för svårt, säger Martina.

- Fast i början tänkte jag nog: Herregud vad bra alla är. Ingen trivs väl när man känner att man är ute på för djupt vatten? Men med det körutbud vi har i Sverige finns det alltid en kör som passar ens nivå. Det finns något för alla som gillar att sjunga, säger Mattias Ljung.

Fakta

  • Körsång omfattas numer av skattefrihet som friskvård om kören träffas på arbetsplatsen.
  • En engagerad körledare är a och o. Det kan vara svårt att hitta bra körledare - om det inte går via kontakter kan det finnas studenter på Musikhögskolan som kan tänka sig leda en företagskör. Även studieförbunden har körledare. Föreningen Sveriges körledare är ett annat alternativ. 
  • Det nystartade studieförbundet Kulturens bildningsverksamhet är skräddarsytt för just musikverksamhet. Där kan en kör få hjälp med åtminstone administrationen. Mer info
  • Det är viktigt att sätta upp mål, till exempel en konsert att öva inför.
  • Sveriges körförbund har 28 registrerade företagskörer. Medlemskörer får till exempel notbidrag för lagliga noter och slipper betala stimpengar för externa framträdanden.
  • ABB-kören i Västerås, Energiska kören på Vattenfall, Vox Media på SVT och Regeringskansliets kör är några exempel på livaktiga företagskörer.
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.