I tisdags överlämnades digitaliseringskommissionens femte delbetänkande till regeringen. Det skulle egentligen ha varit ett slutbetänkande, om inte kommissionen i förra veckan fått sitt uppdrag förlängt ännu ett år.

Sverige har länge befunnit sig i världstoppen vad gäller IT och innovation. Men i betänkandet Digitaliseringens transformerande kraft understryker kommissionen att Sverige inte längre är bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter - vilket är regeringens uttalade mål, och kommissionens uppdrag - i stället riskerar vi att bli en medelmåtta även på EU-nivå, om det inte satsas mer.

Ett akut problem som lyfts fram särskilt är den skeva könsbalansen inom IT-branschen, något som länge tacklats genom att försöka påverka attityder i samhället, ända från grundskolenivå. Det räcker inte, enligt digitaliseringskommissionen.

”Vi kan dock inte vänta på en så långsiktig förändring, oavsett hur bra sådana åtgärder kan vara. Det råder arbetskraftsbrist inom IT-sektorn och könsbalansen måste bli jämnare, för hela samhällets skull”, skriver digitaliseringskommissionen.

Skriv av studielånen för studenter av underrepresenterat kön som läser på högre IT-utbildningar där könsbalansen är mycket skev, 85/15 eller sämre, föreslår kommissionen. Avskrivningen skulle göras för studier om sex terminer efter examen.

Ett okonventionellt förslag, men fräscht, tycker kommissionens ordförande Jan Gulliksen, som hoppas att det ska väcka debatt och inspirera till fler kreativa förslag för att åtgärda den akuta bristen på kvinnor inom IT.

- Det är ett nytt och fräscht inlägg i debatten. Vi ser det inte som någon kvoteringsfråga, antagningen ska fortsatt ske utifrån kompetens. Det här handlar om incitament. Jag ser fram emot att pröva och diskutera det här vidare. Vi måste inse vikten av att förändra kulturen inom IT-branschen, sa han vid ett seminarium om betänkandet på torsdagen. 

Det behövs ett nationellt kompetenscentrum kring datadriven innovation, menar kommissionen, liksom en bättre samverkan mellan högskolor och näringsliv för att kunna matcha tillgång och efterfrågan på kompetens.  Det senare föreslås åtgärdas genom ett nationellt samverkansråd för digitala jobb i likhet med brittiska Tech Partnership UK.

Lagstiftningen behöver en noggrann luskamning för att identifiera ”digitaliseringshämmande” regleringar, menar kommissionen som även föreslår att regeringen tillsätter ytterligare ett par utredningar som kan gå djupare in på hur delningsekonomin och den ökande andelen egenföretagare påverkar arbetsmarknaden.

”Hur får vi en arbetsrätt och socialförsäkringar som skyddar också egenföretagare? Hur får vi en konsumenträtt som fungerar i delningsekonomin? Tydlighet om vad som gäller är viktigt för alla. Utöver det behöver även arbetsmiljön i den digitala ekonomin genomlysas, utifrån nya villkor som till exempel distansarbete, flexibla kontor och virtuella organisationer.”