Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Snälla chefer ökar lönsamheten

Chefer som tror att hårda tyglar ska öka lönsamheten bör tänka om. Tvärtom blir medarbetarna mer produktiva om de känner sig trygga och har en snäll och rättvis chef, enligt forskning.
Linnea Andersson Publicerad 25 november 2015, kl 11:31
Colourbox
Omtänksamma och rättvisa företagsledare får friskare och mer produktiva medarbetare. Colourbox

Att stränga företagsledare ökar produktiviteten genom att sätta press på sina anställda är helt fel. Pressen ökar i stället stressen som i sin tur leder till förhöjda kostnader för arbetsgivare. Det skriver Vd-tidningen och hänvisar till modern organisationsforskning från Stanford University.

När chefen däremot är omtänksam och utstrålar värme blir företaget lönsamt och medarbetarna friska. De anställda blir mer lojala, hjälper varandra i högre grad och blir mer produktiva både individuellt och i grupp.

Att snäll segrar över sträng beror på att medarbetarna håller sig fysiskt friska i företagskulturer som upplevs som trygga. På motsatt sätt får otrygghet negativa konsekvenser på arbetstagares hälsa när det gäller hjärtfrekvens, blodtryck och immunförsvar.

Förutom att påverka produktiviteten visar en svensk psykologistudie från Lunds universitet att otrevlig jargong är en stark orsak till att människor vantrivs på jobbet. Ohövligheten riskerar dessutom att bli en ond cirkel och få stora konsekvenser på arbetsplatsen eftersom vi ofta tar efter våra kollegors beteende.

Med ohövlighet menas beteenden som på ”något sätt bryter normen för ömsesidig respekt”. Det kan handla om att vara småtaskig, exkludera någon från information, ”glömma” att bjuda med någon eller att ta åt sig äran för andras arbete. Det kan också vara att sprida rykten, skicka elaka mejl eller att inte ge beröm till underordnade.

Även om otrevlig jargong kan tyckas futtigt riskerar det att leda till mobbning och trakasserier, särskilt eftersom det ofta är personer med starkt socialt stöd på arbetsplatsen som har råd att bete sig ohövligt. Enligt tidigare forskning riskerar det att leda till mental ohälsa, minskad arbetstillfredsställelse, sämre prestationer, minskad lojalitet och ökade konflikter. Eller att medarbetare söker sig från organisationen.

Ledarskap

5 konkreta tips: Så lär du dig tala inför folk

Får du panik av att hålla en dragning inför publik? Psykologen Alexandra Thomas, en av Chef & Karriärs mentorer, ger konkreta tips på hur du kan bemästra rädslan och göra presentationen till en succé.
Publicerad 10 april 2024, kl 06:00
Tecknad illustration av person med skakande ben som håller tal inför publik.
Visualisera framgång och skapa kontakt. Genom att använda dessa strategier kan du övervinna din talängslan och bli en effektiv och inspirerande kommunikatör. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Ända sedan barnsben har jag haft stora svårigheter med att prata inför folk. Både i skola och arbetsliv har jag i de lägena flera gånger drabbats av blackout. I vuxen ålder har jag försökt undvika situationen genom att inte ta på mig uppdrag som har inneburit redovisning. Eller i sista fall att sjukskriva mig.

Nyligen erbjöds jag att bli avdelningschef. Den rollen innebär att jag måste hålla dragningar inför hundratals medarbetare och även andra chefer. Så i stället för att bli glad och stolt över befordran känner jag enbart panik.

Självkänslan är skadad av alla gånger som det har gått åt pipan. Samtidigt vill jag inte återigen ta till flykten och tacka nej till tjänsten. Men hur ska jag göra för att våga? 

SVAR: Din fråga berör något djupt mänskligt. Att ställa sig utanför flocken var i människans tidiga historia förenat med fara och det är naturligt att hjärnan reagerar med flykt, som om du befann dig i en livshotande situation.

Att inte längre vilja fly är förstås rätt väg framåt. Efter mina år som retoriktränare har jag sett mycket som fungerar:

Försök att lugna hotsystemet genom andningsövningar. Du kan andas in genom att räkna till fyra och andas ut och räkna till fem. Visualisera det du vill uppnå. Om du får bilder av tidigare situationer, försök vända dem till scenarion där du lyckas.

Lär känna platsen och gå gärna dit och öva. Hur ser publiken ut, var sitter de, var står du, hur fungerar tekniken? Ju mer förberedd du är, desto lugnare kan du vara under framförandet.

Ett visst mått av nervositet gör att sinnena skärps och du gör dig redo att prestera. Gör dig vän med nervositeten och tänk att ingen vill lyssna på en blasé person som inte utstrålar något. Folk är ofta upptagna av sig själva och din nervositet kommer varken märkas eller synas på det sätt du upplever den.

Från blackout till framgång

Försök att minska det mentala avståndet mellan dig och publiken genom att vara personlig eller nämna något som andra kan relatera till. Du kan visa sårbarhet och avdramatisera situationen genom att till exempel säga: ”300 personer, nu blev jag nervös.”

De allra flesta kommer vilja dig väl och vill se dig lyckas. Om du ändå får en blackout vet inte publiken vad du ska säga. Då kan du låta punkterna komma i en ny ordning och ta dig tillbaka till strukturen efter hand.

Det mest effektiva – och jobbiga – sättet att komma över talängslan är exponering. Att möta situationen du är rädd för tills du lärt tankarna och kroppen att det inte är farligt.

Träna gärna hemma framför spegeln eller gå till en talcoach och simulera situationen. Den kemiska reaktionen i kroppen vid nervositet är identiskt med den vid förväntan. Enda skillnaden är våra tankar. Så ibland behöver vi överlista hjärnan och intala den att vi är taggade och att allt kommer gå bra.

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och skribent.

ÅLDER: 45.

KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på bup.

Har du en fråga till våra mentorer? Mejla [email protected].