Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Social tystnad viktig för stressjuka

Känner du dig alldeles urlakad efter arbetsdagen trots att du inte stressat eller ens lagt särskilt många strån i kors på jobbet? Vikten av social tystnad har inte uppmärksammats tidigare, men forskaren Anna Maria Pálsdottir tar upp fenomenet i sin doktorsavhandling om Alnarps rehabiliteringsträdgård.
Johanna Rovira Publicerad
Anette Karlsen / NTB scanpix / TT
Forskning visar att stressen minskar när vi vistas i naturen. En trädgård kan hjälpa dig att varva ner. Anette Karlsen / NTB scanpix / TT

Alnarps rehabiliteringsträdgård var den första trädgården som designades för att stödja rehabilitering. Sedan 2002 har ett otal personer med stressrelaterade sjukdomar upplevt naturens helande kraft i trädgården.  Naturen, dit även designade trädgårdar räknas, har en dokumenterad positiv effekt på vår hälsa.

Tidigare forskning har visat vad som händer i kroppen när vi vistas i naturen. Vi kopplar på det parasympatiska systemet, stressen minskas och det produceras mer lugn och ro, säger Anna Maria Pálsdottir, som jobbat på Alnarp sedan 2007 och sedan 2008 forskat kring varför rehabiliteringsträdgården fungerar.
I vardagen nuförtiden är vi väldigt mycket på och förbrukar mycket energi eftersom vi hela tiden måste förhålla oss till så mycket i den urbana miljön. I naturen behöver vi inte fokusera lika mycket eller förhålla oss till andra.

En av de viktigaste upptäckter hon gjort i sina fallstudier är utmattades behov av social tystnad. Att helt enkelt få slippa andra människor, vila och vara sig själv i mötet med naturen.

Sedan Alnarp anlades har ett antal rehabträdgårdar poppat upp lite här och var över hela landet, men nu håller Anna Maria Pálsdottir, utifrån resultaten i sin forskning, på att utforma kriterier för vad som krävs för en fungerande rehabiliteringsträdgård.

Att ställa ut tre krukväxter på en parkeringsplats räcker absolut inte, säger Anna Maria Pálsdottir.
Den egna trädgården är ofta kopplad till prestige och många måsten, även om många av dem jag intervjuat säger att de har fått ett helt annat förhållningssätt till sin egen trädgård efteråt.

Men vad gör man om man inte har tillgång till en trädgård att återhämta krafterna i?

Försök hitta en plats som tilltalar dig och stämmer överens med din sinnesstämning, där du kan sitta i lugn och ro. Det kan faktiskt också vara avslappnande att ha blommor på arbetsrummet och naturbilder på väggarna och att andas in doften av örttéer, säger Anna Maria Pálsdottir.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.