Tjänstemännens arbetsuppgifter är sällan fysiskt tunga. Ändå drabbas kontorsfolk av arbetsskador, ofta i form av segdragna belastningsskador som följer av monotona rörelser och ställningar. Att sitta är det nya röka och vår tids största hot mot folkhälsan, har det sagts på sistone.
Men om du nu har ett jobb som innebär att du arbetar framför din datorskärm dagarna i ända, hur ska du då göra?
Det kan räcka med 20 sekunders intensiv träning om dagen för att uppnå de viktigaste hälsoeffekterna, visade den brittiska forskaren Jamie Timmons och hans forskarlag vid Loughborough University för ett par år sedan. Flera andra studier pekar på att kroppen behöver minst 30 minuters aktiv rörelse om dagen.
Så räcker det att cykla till och från jobbet och sedan sitta still framför sin skärm i åtta timmar? Nej, de negativa hälsoeffekterna av att sitta still en längre period per dag är större än nyttan med nog så intensiv träning både före och efter stillasittandet, enligt forskning från Louisiana State University.
Om man står framför datorn då? Nej, det räcker inte heller, menar idrottsforskaren Mellvyn Hillsdon vid University of Exeter och UCL, som har följt mer än 5 000 yrkesarbetande människor i över 16 år.
”Våra studier ifrågasätter hela det tänket om att stillasittandet är farligt för hälsan och visar att problemet är frånvaron av rörelse. Vilken stillastående ställning som helst med låg energiåtgång är skadligt för hälsan, vare sig man sitter eller står”, säger Mellvyn Hillsdon i en kommentar till sin rapport.
Det gäller alltså att släppa blicken från skärmen med jämna mellanrum. Kanske gå bort till fikarummet eller till kollegan som sitter längre bort, och småprata lite.
Eller varför inte spara in på den externa städtjänsten och låta medarbetare städa sina kontorsutrymmen själva? Det radikala förslaget kommer från Svend Erik Mathissen, professor vid högskolan i Gävle, som på uppdrag av Arbetsmiljöverket gjort en studie av fysisk variation i arbetet.
– I dag ändras arbetslivet på ett sätt som ser ut att missgynna variation. Outsourcing och utbredd användning av inhyrd arbetskraft är exempel på trender som minskar utrymmet för fysisk variation. Dessutom blir många yrken mer specialiserade, standardiserade och datoriserade, vilket inte heller gynnar den fysiska variationen i arbetslivet, säger han till Arbetsliv.
Han föreslår också jobbrotation för att minska de negativa effekterna av stillasittande, eller stillastående för den delen. Att anställda med helt olika uppgifter byter av varandra med jämna mellanrum.
– Halva veckan jobbar man i vården, andra halvan framför en dator på ett callcenter.
Svend Erik Mathiessen har tillsammans med forskaren Charlotte Lewis gjort en kunskapsöversikt av den forskning som finns om fysisk variation i arbetet.
– Vår rapport pekar på hur lite vi vet om effektiviteten av initiativ som rekommenderas vitt och brett i arbetslivet, och det är en allvarlig brist.
