Inte sedan före finanskrisen har antalet varsel om uppsägning varit så lågt som i fjol. Arbetslösheten fortsätter också att sjunka. Det rapporterar Arbetsförmedlingen i dag. Samtidigt ökar andelen som varit utan arbete en längre tid.
Enligt Arbetsförmedlingen beror de goda siffrorna på att Sverige för närvarande har högkonjunktur och en stark arbetsmarknad. Senast antalet varsel låg på en så låg nivå som 2015 var för åtta år sedan, före finanskrisen.
I fjol varslades drygt 43 000 anställda, att jämföra med 47 000 året före och runt 100 000 under finanskrisen. I slutet av 2015 var 8 procent av den arbetsföra befolkningen, eller 381 000 personer, inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen, vilket innebär en minskning med 4 000 jämfört med året innan.
- Vi har en fortsatt stark arbetsmarknad och det är naturligtvis positivt att antalet inskrivna arbetslösa minskar. Men samtidigt ser vi en utveckling där allt fler riskerar att fastna i långa tider av arbetslöshet, säger Mats Wadman, analysdirektör vid Arbetsförmedlingen, i en presskommentar.
En större andel av de inskrivna arbetslösa har varit utan arbete under en längre tid. I slutet av december 2015 hade 218 000 personer varit arbetlösa i sex månader eller mer, vilket innebär en ökning med 7 000 personer jämfört med året innan.
- För att dessa personer ska komma ut i arbete behövs fortsatta insatser inom ramen för arbetsmarknadspolitiken, som praktik eller subventionerade anställningar. Men många behöver också bygga på sin utbildning och dessa möjligheter finns inte hos Arbetsförmedlingen. Här har skolväsendet en viktig roll, säger Mats Wadman.
Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.
Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.
Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.
IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.
Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.
Lexbase ska överklaga
Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:
"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."
Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:
"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."
Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:
"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."
MrKoll måste tillåta radering
IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT
– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.
Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.
– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.
IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.
Kollega söker Krimfup för en kommentar.
Så säger lagen
Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.
Källa: IMY, GDPR artikel 10
Vad är IMY?
Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna.
Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.