Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Strejk – så funkar det

Vad gäller om ditt fackförbund tar till strejk? Får du lön? Och vad händer om du inte strejkar? Kollega reder ut hur det funkar.
Linnea Andersson Publicerad 11 mars 2016, kl 09:52
Strejkvakter delar ut informationsblad.
Blir du uttagen i konflikt har du rätt till ersättning från facket. Foto: Janerik Henriksson / TT

Konflikt

Det är bara när det saknas kollektivavtal som facket kan ta till vapen, till exempel strejk eller övertidsblockad. Dels under en avtalsrörelse då det gamla avtalet löpt ut och facket tar strid för avtalskrav som gäller många medlemmar. Dels då ett företag aldrig har haft kollektivavtal. Om medlemmarna på företaget vill ha kollektivavtal kan förbundet varsla om konflikt, om företaget vägrar teckna avtal. Det brukar vara effektivt. Unionen har bara misslyckats en gång med att få till ett avtal vid en sådan konflikt och det gällde konflikten i Fränsta, där arbetsgivaren till slut valde att lägga ned verksamheten i stället för att teckna kollektivavtal. Unionen har dock för vana att endast utlysa strejk om medlemmarna på företaget vill ha kollektivavtal.

Strejkbryteri

Oavsett vad konflikten rör sig om är du som medlem tvungen att strejka när ditt fackförbund kräver det. Vägrar du att delta riskerar du att uteslutas ur förbundet på grund av strejkbryteri.

Senast Unionen uteslöt strejkbrytare var efter avtalsförhandlingarna 2012. Unionen inledde en strejk mot Almega Tjänsteföretagen och Medieföretagen som berörde sju företag och över 1 000 medlemmar. På två av företagen valde fem personer att jobba som vanligt. Fyra av strejkbrytarna valde att lämna förbundet frivilligt efter konflikten. Den femte medlemmen, som ville behålla sitt medlemskap, uteslöts efter ett beslut från Unionens förbundsstyrelse.

Att bli medlem på nytt är inte helt lätt. Har du en gång blivit utesluten krävs ett medgivande från förbundsstyrelsen.

Sympatiåtgärd

Även om du eller din arbetsgivare inte berörs direkt av en konflikt kan du som medlem bli uttagen i konflikt om ditt fackförbund tar till sympatiåtgärder.

Ersättning under strejk

Under en konflikt har du som medlem i Unionen rätt till full ersättning för den lön du förlorar. Enligt ett kongressbeslut ska Unionens konfliktfond räcka minst 15 arbetsdagar för alla då 500 000 yrkesverksamma medlemmar. Beräkningen utgår ifrån att medlemmarna har en snittlön efter skatt på cirka 16 700 kronor under 15 arbetsdagar.

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."