Det är Inspektionen för socialförsäkringen som tittat närmare på hur sjukförsäkringens regelverk har påverkat utvecklingen av sjukskrivningar med psykiatriska diagnoser och i vilken uträckning dagens system är anpassat efter dessa personer.  

- Resultatet visar att antalet personer som är frånvarande från jobbet på grund av en psykisk diagnos har minskat med 16 procent sedan 2007, säger Jenny Lindblad, som är projektledare för rapporten.

Att det är färre personer som får ersättning betyder dock inte att antalet personer som mår dåligt på jobbet har minskat. Snarare tvärtom, de bedöms bara inte ha rätt till ersättning. Regelverket har genomgått stora förändringar genom åren. Man har infört en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen, ändrat prövningen för ersättning, lagt till krav på tidigare utredningar och rehabilitering och tar numera endast hänsyn till medicinsk fakta istället för att väga in sociala eller arbetsmarknadsrelaterade faktorer.

- Därtill är det ofta svårare att fastställa arbetsförmåga för personer med en psykisk diagnos än för personer med fysiska åkommor. Vad är sjukdom och vad är livsproblem? säger Jenny Lindblad.

De flesta som diagnostiseras med en psykisk sjukdom har ångest- och stressrelaterade symptom. Allra vanligast är depression. Bland personer mellan 30 och 49 år, har diagnoserna minskat mest. Undantaget är personer som är yngre än 30 år. Där är trenden den motsatta.

Rapporten visar också att sjukskrivna med en psykisk åkomma med största sannolikhet blir föremål för alla typer av utredningar hos Försäkringskassan. Både avstämningsmöten och så kallade Sassam-kartläggningar, där en läkare eller arbetsgivare är med och bedömer arbetsförmågan, har en negativ inverkan att återgå i arbete. Istället för att underlätta övergången från sjukskrivning till jobb, så blir de sjukskrivna kvar i utredningar och rehabilitering som förlänger sjukfrånvaron.

Sjukförsäkringssystemet har en rad utvecklingsområden slår ISF fast. Några möjliga åtgärder pekas också ut. Det behövs mer kunskap om hur arbetsförmågan påverkas av psykiska diagnoser, så att handläggare på ett bättre sätt kan avgöra om personer är i behov av hjälp. Forskning visar också att rehabilitering för personer med psykiska åkommor helst ska sättas in före en sjukskrivning, på arbetsplatsen, för att nå bästa effekt.