Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Stressigt på Sykes

En enkätundersökning bland Unionens medlemmar på callcenterföretaget Sykes i Kalmar visade att många mår dåligt på jobbet. Enligt Unionens klubbordförande har dock förbättringar skett sedan enkäten gjordes.
Niklas Hallstedt Publicerad 29 juli 2014, kl 11:53

I tidningen Östran berättade i förra veckan en anställd på Sykes om en arbetsplats där personalen hela tiden hetsas.

- Jag känner mig inte som en individ, utan som en produkt som det ska arbetas slut på, sa den anonyme anställde.

En arbetsmiljöenkät som Unionenklubben gjorde tidigare i år bekräftar bilden. Enligt Östran beskrev 58 av 102 svarande problem med huvudvärk, spänningar och andra stressrelaterade åkommor. Endast 9 personer uppgav att de inte hade några fysiska problem av jobbet.  Andra kritiserade ledarskapet och bara var femte upplevde att Sykes uppskattade deras arbete.

Men enkäten, som gick ut till de omkring 220 Unionenmedlemmarna i vintras, gjordes i samband med en turbulent period, berättar klubbordförande Birgitta Angeland för kollega.se.

- Dels var det chefer som slutade, det medför alltid oro, dels fanns det ett missnöje med arbetsmiljön, vi hade bland annat dåliga stolar och problem med städningen, och sedan var det vissa mellanchefer som man hade synpunkter på.

Dessutom fanns det missnöje med schemaläggningen. En del av personalen var tidigare anställda på Telenor där de hade vissa möjligheter att få igenom sina önskemål, men när Sykes tog över fanns inte längre den möjligheten, enligt Birgitta Angeland som tror att läget kan vara annorlunda i dag än när enkäten genomfördes.

- Det är inte så många som kommit till oss efter den här enkäten, då är det svårt att veta hur omfattande missnöjet är i dagsläget. Mycket har åtgärdats och blivit bättre. Vi har en bra relation med företagsledningen och de tar problemen på allvar, säger Birgitta Angeland som poängterar att arbetat är stressigt till sin natur.

- Kunderna ringer hela tiden och man ska hantera många komplexa frågor, alltifrån fakturor till tekniska frågor, och dessutom förväntas det att man ska sälja lite också.  Sedan är vi väldigt målstyrda. Sykes måste leverera, då är det jätteviktigt att man gör medarbetarna medvetna om varför det måste målstyras på det här viset.

Sykes vill i nuläget inte kommentera frågan om arbetsmiljön.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.