Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Svårt att koppla av under semestern

En av fyra tjänstemän upplever att de är tillgängliga för jobb under semestern och hälften av dem är det för att underlätta för sina arbetskollegor. Det visar en ny undersökning från Unionen.
Lina Björk Publicerad
Andrew Lubimov AP/TT
Svårt att lämna jobbmobilen när du tar semester? Andrew Lubimov AP/TT

Smarta telefoner gör det smidigt att snabbt svara på samtal och mejl från kollegor, även om man egentligen har gått av sitt arbetspass. Fritid och arbetstid flyter ihop, vilket även visar sig i en undersökning från Unionen. Drygt en av fyra anger att de är tillgängliga för jobb under sin semester  och lika många upplever att det gör det svårt att koppla av.

Den främsta anledningen till att inte stänga av mobilen är för att man vill underlätta för sina kollegor. Vanligt är också att man vill hjälpa kunder och klienter. Fyra av tio skulle helst slippa hålla sig á jour med jobbet men två av tre har inte en policy på sin arbetsplats som reglerar när de förväntas vara tillgängliga. Det har däremot Elias Glaveby, som jobbar på Ung Företagsamhet i Stockholm.

- Vi har en lokalt förankrad policy som säger att man inte ska svara på samtal eller mejl efter arbetsdagens slut. Jag tror att man tog fram policyn med tanke på vår arbetssituation. Vi skulle teoretiskt kunna jobba var som helst och hela tiden. Så det här är ett bra sätt att markera att det inte finns en förväntan att jobba mer än sina åtta timmar.

Elias Glaveby utbildar lärare och skolledare i entreprenörskap.  Datorn och mobilen är hans främsta arbetsredskap. Enligt Unionens undersökning kollar fyra av tio jobbmejl i mobilen under semestern.  Elias försöker att låta bli.

- Man måste få andningspauser för att må bra. Jag jobbade som lärare tidigare och då kunde det rulla in mejl sent på kvällen. Det är en stressande känsla.  Även om man inte tar tag i det precis i stunden så börjar hjärnan jobba med att lösa problem. Jag upplever att det är lättare att stänga av jobbet nu, när det finns en uttalad policy.

En av fem chefer förväntar sig viss typ av tillgänglighet under semestern och många tjänstemän jobbar därför en del under ledigheten för att slippa hög arbetsbelastning efteråt.

Elias Glaveby sätter deadlines för att helgen ska vara en ledig tid och semester ska vara just semester.

- Jag sätter alltid deadlines på torsdag eftermiddag. Om något oförutsägbart händer har jag hela fredagen på mig att ta det på uppstuds och hinna få en stressfri helg.

Fakta

Undersökningen omfattar 1046 tjänstemän i privat sektor.
Ladda ner Novus diagramrapport om tillgänglighet under semestern här.

Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland