Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Svårt få ut intyg från arbetsgivare

En slarvig eller en hämndlysten arbetsgivare. Orsaken till att många arbetslösa inte får det arbetsgivarintyg de behöver för att snabbt få ut ersättning från a-kassan skiftar men drabbar likväl hårt.
- Nu måste det till sanktionsmöjligheter mot de arbetsgivarna, säger Unionens ombudsman Patrik Cassersten.
Anita Täpp Publicerad

För att få ersättning från a-kassan krävs ett arbetsgivarintyg där det tydligt framgår hur länge man varit anställd och hur många timmar man jobbat varje vecka sedan eventuell frånvaro är borträknad. Enligt lagen om arbetslöshetsförsäkringen är alla arbetsgivare skyldiga att lämna ett sådant intyg på begäran.

Men enligt Patrik Cassersten, ombudsman på Unionens regionkontor i Helsingborg, drabbas många arbetslösa av flera månaders försenade utbetalningar från a-kassan då långt ifrån alla arbetsgivare uppfyller skyldigheten.

Ibland handlar det om arbetsgivare som skriver ett undermåligt arbetsgivarintyg och måste komplettera detta för att det ska godtas av a-kassan. I andra fall handlar det om arbetsgivare som bara struntar i att ordna med intyget.

-  Kanske har de bara inte lust att göra det. Men jag har också hört om arbetsgivare som  gör så för att hämnas på den som lämnat arbetsplatsen. Och oavsett orsak så drabbar det ju alltid den arbetslöse hårt, säger Patrik Cassersten.

Det som brukar hända är att den arbetslöse, efter att först länge själv försökt att få sitt arbetsgivarintyg, vänder sig till facket för att få hjälp. Då blir det i stället ombudsmannen som får ligga på arbetsgivaren för att få denne ska skriva intyget. Men eftersom det inte finns några sanktionsmöjligheter är det inte heller säkert att detta fungerar.

- Jag har själv exempel på arbetsgivare som hållit sig undan i en månad eller mer, trots att jag både ringt, skickat mejl och vanliga brev. Så det här blir ofta väldigt långvariga ärenden som tar mycket tid och kraft både av mig och andra ombudsmän. Jag vet att det i dag finns regioner där man inte längre tar sig an det här eftersom det inte finns några sanktionsmöjligheter och man inte kan lägga så mycket resurser som krävs på det.

Det Patrik Cassersten efterlyser nu är alltså en ändring av lagen.

- Både jag och de kollegor jag talat med vill se samma sanktionsmöjligheter som finns i medbestämmandelagen och lagen om anställningsskydd. För det här drabbar ju faktiskt dem som redan är hårt utsatta.

Patrik Cassersten påtalar att frågan har varit uppe för diskussion i riksdagen, bland annat sedan ett par socialdemokrater för några år sedan motionerade om att man skulle införa sanktionsmöjligheter mot de arbetsgivare som inte skriver arbetsgivarintyg. Men detta har alltså ännu inte blivit verklighet.

- Visserligen finns en möjlighet att ersätta arbetsgivarintyget med lönespecifikationer, i alla fall om den drabbade får hjälp av oss inom facket. Men alla har inte sparat sina lönespecifikationer och går det inte ens att få kontakt med arbetsgivaren så går det ju inte heller att få kopior av lönespecifikationerna, och på en del företag får de anställda inte ens någon lönespecifikation. Så nu måste vi nu få till sanktionsmöjligheter som sätter press på arbetsgivarna, säger Patrik Cassersten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Linn fick jobb på LKAB redan i gymnasiet

Hur är det att vara ung i arbetslöshetens Sverige i dag? I Kiruna ryckte LKAB i Linn Fagervall innan hon ens hade tagit studenten.
Petra Rendik Publicerad 26 november 2025, kl 09:15
Linn Fagervik fick jobb på LKAB i Kiruna.
Linn Fagervall sparar pengar för att kunna köpa sig en bostad. Foto: Rebecca Lundh.

Som Kirunas största arbetsgivare är det inte ovanligt att flera personer i en familj, till och med generationer bakåt, någon gång arbetat eller arbetar på gruvbolaget LKAB. Så är det även för Linn Fagervall.

Hennes mamma har jobbat på LKAB. Pappa och storasyster gör det fortfarande. Därför tänkte Linn Fagervall göra tvärtom.

– På LKAB ville jag inte hamna. Jag hade stora planer när jag gick på gymnasiet, jag skulle bli arkitekt, berättar hon. 

Men när det var dags för sommarlov mellan årskurs två och tre så gjorde hon det många andra unga gör i Kiruna. Hon började sommarjobba på gruvbolaget.

LKAB kallas "drömdödaren"

På den vägen är det. Jobbet var oväntat kul, omväxlande, hade potential och en puls som tilltalade henne. LKAB hörde också av sig flera gånger innan hon ens tagit studenten för att erbjuda henne jobb, vilket peppade henne ännu mer.

Nu har Linn Fagervall jobbat i snart sex år på LKAB, det senaste året som projektkoordinator. Hon trivs fantastiskt bra och ser sig själv arbeta inom tung industri även i framtiden. Drömmen om att bli arkitekt har hon lagt ner – ska hon utbilda sig så är det kanske till ingenjör eller projektledare.

– Man brukar ju kalla LKAB för drömdödaren efter att man sommarjobbat här första gången. För du tjänar bra, har schysta villkor, kan utvecklas i jobbet och vara ledig för studier. Så man blir gärna kvar, säger Linn Fagervall, men lägger till att lönerna är höga för att man jobbar på obekväma arbetstider och för att arbetet sker i en farlig miljö.

Jobbmöjligheterna är mycket goda på LKAB och i Kiruna. Landets lägsta arbetslöshet finns just i Kiruna där 2,6 procent var arbetslösa i oktober, bland unga 18–24 år var siffran 3 procent.

Svårt att få bostad i Kiruna

För Linn Fagervall innebär det en trygghet här och nu, men också inför framtiden. Hon kan unna sig vardagslyx som resor till solen när mörkret i norr blir kompakt och ändå lyckas spara ganska mycket pengar. Men framför allt kunde hon bli vuxen på riktigt efter gymnasiet då hon flyttade hemifrån.

– Det är svårt att få bostad i Kiruna, men jag hade råd att hyra en svindyr lägenhet som ingen annan ville ha. Nu har jag flyttat hem tillfälligt igen så jag kan spara ihop till en buffert och kanske slippa bolån. På sikt vill jag äga mitt boende, säger Linn Fagervall.

Alla hennes kompisar i Kiruna har arbete, med några få undantag jobbar även de på LKAB. Linn Fagervall jämför sin situation med jämnåriga vänner som bor söderut i landet. Hon upplever att de har det betydligt tuffare att komma in på arbetsmarknaden, vissa har två–tre jobb för att komma upp i samma lönenivåer som Linn.

– Det är en helt annan konkurrens där. Du måste vara utbildad och ha minst tio års erfarenhet för att ens bli anställd. Här är det tvärtom – du lär dig jobbet eftersom vi skriker efter folk.

Råd till arbetslösa: sök er norrut

Det finns såklart nackdelar med Kiruna, som att det är ont om bostäder även om det byggs mycket nytt och att vintrarna är långa, kalla och mörka. Men hon tycker ändå att fler arbetssökande, unga som äldre, borde blicka uppåt mot norr. Om inte annat för att fylla på sitt cv med lite arbetslivserfarenhet.

– Här finns industrierna, det är vi som utvecklar och utökar våra verksamheter. Har du jobbat här några år så blir det nog lättare att få jobb på andra ställen i landet, säger Linn Fagervall.

Du tjänar bra, har schysta villkor och kan utvecklas i jobbet

LINN FAGERVALL

Ålder: 24.

Bor: Kiruna.

Arbetsplats: LKAB.