Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Svårt reglera gränslöst arbetsliv

I Tyskland kan en lag som förbjuder arbetsgivare att kontakta sina anställda på fritiden vara på gång. I Frankrike har ett kollektivavtal tecknats som betyder att ingen anställd ska jobba efter klockan 18. Men att något liknande ska hända i Sverige är osannolikt menar Unionens avtalsexpert Bosse Hallberg.
Anita Täpp Publicerad 4 september 2014, kl 12:50
Colourbox
Att införa en lag som förbjuder arbetsgivare att ta kontakt med anställda på fritiden kan mycket väl vara bra för en stor del av medlemmarna, menar Bosse Hallberg Colourbox

Det är den tyska arbetsmarknadsministern Andrea Nahles som, efter att ha oroats över den ökande stressen på arbetsplatserna, nu överväger att införa en ny lag som förbjuder arbetsgivare att kontakta sina anställda via e-post på fritiden.

I Tyskland är det redan förbjudet att kontakta anställda under semestern och flera stora företag, som Volkswagen och BMW, har själva sett till att begränsa möjligheten att kontakta personalen efter arbetstid.

Det kollektivavtal som tecknades i Frankrike i våras innebär att en miljon anställda inom teknik- och konsultbranschen måste ha sina telefoner avstängda efter klockan 18. Avtalet innebär också att arbetsgivarna är skyldiga att se till att personalen följer det beslutet.

Frågan har också diskuterats inom Unionen sedan förtroendevalda inför förbundets avtalsförhandlingar framfört att de tycker det vore bra att få det här reglerat, berättar Bosse Hallberg, Unionens avtalsexpert.

- Man kan se det här på flera sätt. Vi har ju en arbetsskyldighet som exempelvis innebär att man ska jobba mellan åtta och fem från måndag till fredag och sedan är ledig. Men sedan kan en arbetsgivare ändå, beroende på situationen, få för sig att ringa till folk på deras fritid. Och då innebär arbetsskyldigheten att om arbetsgivaren får tag på en, så får man också rycka in och jobba.

De företag som vill hantera det här seriöst har möjlighet att göra det. Det finns beredskapsavtal som innebär att anställda löser av varandra genom att gå i beredskap under någon vecka i taget enligt ett schema. Då betalar arbetsgivaren en ersättning för det, samtidigt vet de anställda när de ska vara anträffbara och när de inte behöver vara det. Men tyvärr finns det också många företag som struntar i det här eftersom de inte tycker att de ska behöva betala för det, påpekar Bosse Hallberg.

Han vill ändå inte rekommendera att man driver den här frågan vid avtalsförhandlingarna.

- Vi har redan de här beredskapsavtalen och då blir det konstigt om vi skulle ställa krav på att vi vill ha ett avtal om att arbetsgivarna inte får kontakta oss på fritiden. Om vi inte når framgång i den frågan så blir den negativt reglerad som det heter på avtalsspråk. Så ibland måste man passa sig för att ställa krav som man inte kan uppnå, säger han.

Att i stället införa en lag som förbjuder arbetsgivare att ta kontakt med anställda på fritiden kan mycket väl vara bra för en stor del av medlemmarna, menar Bosse Hallberg.

-  Men det  kommer aldrig att hända i Sverige. Det finns för starka krafter emot det. Arbetsgivarna vill kunna fortsätta kontakta folk på fritiden.

- Det jag skulle rekommendera är att man ordnar nåbarhetspolicys på fler arbetsplatser, där arbetsgivaren och facket kommer fram till en bra lösning utifrån hur det ser ut på det egna företaget. Sedan är nog problemet att många ändå säkert fortsätter jobba på sin fritid. Vi har ju tyvärr utvecklat ett sådant arbetsliv, att man ständigt ska vara anträffbar, säger Bosse Hallberg.

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)