Enligt statliga Medlingsinstitutets beräkningar fortsätter löneklyftan mellan svenska män och kvinnor långsamt att minska.
Under 2012 tjänade kvinnor 86,1 procent av vad männen gjorde. Det innebär att löneskillnaden var 13,9 procent och därmed hade minskat med 0,2 procentenheter jämfört med föregående år.
När myndigheten nu också tagit reda på hur det ser ut vad gäller lönskillnaderna inom hela EU har man gjort beräkningar utifrån Eurostats statistik, som gäller 2011.
Enligt den statistiken låg den svenska löneskillnaden på 15,8 procent, vilket är nära genomsnittet i EU-länderna, på 16,2 procent.
Nästan dubbelt så hög löneskillnad, eller drygt 27 procent, fanns i Estland. Andra länder där klyftan översteg 20 procent var Österrike, Tyskland, Tjeckien och Slovakien.
Minst löneskillnad fanns i Slovenien, med 2,3 procent, samt i Polen och Italien där klyftan understeg 6 procent.
I sin årsrapport konstaterar Medlingsinstitutet att skillnaderna tycks bero på en mängd olika nationella förutsättningar.
Därför har man också studerat skillnaderna vad gäller sysselsättningsgraden och yrkessegregeringen i de olika länderna och då funnit att det tycks finnas ett samband mellan detta och löneskillnaden.
Om det i länder med låg sysselsättningsgrad jobbar fler välutbildade och välbetalda kvinnor medan det i länder med hög sysselsättningsgrad finns fler lågavlönade kvinnor så påverkar det statistiken, påpekar Medlingsinstitutet.
Fotnot: EU:s statistikmyndighet Eurostat sammanställer och redovisar bland annat lönestatistik för medlemsstaterna.
Störst skillnad bland privattjänstemän
- Den oförklarade löneskillnaden - alltså den skillnad som inte kan förklaras med med hjälp av yrke, sektor, utbildning, tjänstgöringsomfattning och ålder - var 6,1 procent för hela arbetsmarknaden 2012.
- Den största skillnaden, 9,6 procent, fanns bland de privatanställda tjänstemännen.