Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tänk på det här om du jobbar hemma

Jobbar du hemifrån till följd av corona? Även om du jobbar utanför kontorets väggar har din arbetsgivare fortfarande ansvar för din arbetsmiljö. Är du hemma en längre period finns en del att tänka på.
Lina Björk Publicerad 12 mars 2020, kl 17:08
Volodymyr Shtun/Colourbox
Det är ofta svårare att få till rätt ergonomi om du jobbar hemifrån. Volodymyr Shtun/Colourbox

Många tjänstemän har möjlighet att jobba hemifrån någon dag i månaden. Med risk för smittspridning av det nya viruset covid-19, har dock fler och fler arbetsplatser beslutat att anställda ska undvika kontoret i den mån det går.

Eftersom arbetsgivaren fortfarande har ansvaret för din arbetsmiljö, är det också rimligt att det görs vissa justeringar i ergonomin om karantänen blir långvarig.

Läs mer: Svagare skydd om du skadar dig när du jobbar hemma

– Så här i coronatider får man kanske tänka proportionerligt kring vad som är rimligt. Exempelvis att få låna hem hjälpmedel från kontoret i form av mus, tangentbord, handledsskydd eller handsprit, säger Mikael Bäckström, utredare på Unionen.

Sitter du i soffan och arbetar har du sämre ergonomi än på kontoret, och då kan det vara en god idé att ta fler och längre pauser för att röra på dig. Dels för att inte bli stel, men också för att minska risken för långvariga skador.

– Är det så att produktiviteten går ner för att du tar fler pauser så får arbetsgivaren acceptera det i det här fallet, eftersom du ofrivilligt är på en plats som inte är anpassad att arbeta på.

Hur mycket du som anställd ska rapportera in när du sitter hemma och jobbar finns det egentligen inga regler för utan hamnar under arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet.

– Även här får man nog tänka vad som är rimligt. Att rapportera in dina arbetsuppgifter varje timme ökar inte produktiviteten.

Skulle karantänen fortsätta under en längre tid och anställda blir tvungna att jobba hemifrån även fortsättningsvis, kan det kosta mer för arbetsgivaren att se till att arbetsmiljön håller måttet. Ska ergonomin vara god krävs då kanske andra hjälpmedel som höj- och sänkbara skrivbord eller bättre datorskärmar.

– Det är extraordinära omständigheter nu och vi hoppas att alla tar sitt ansvar i det. Vi hoppas att det här inte blir långvarigt både för de anställdas, men också för arbetsgivarnas skull. Vi är i samma båt i det här, säger Mikael Bäckström.

Arbetsgivarens ansvar

  • Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön oavsett om arbetstagaren själv vill jobba hemifrån eller om det sker på arbetsgivarens initiativ.
  • Ju större krav arbetsgivaren ställer på att arbetstagaren ska arbeta på distans, desto större ansvar har arbetsgivaren att tillgodose en god arbetsmiljö och tillhandahålla arbetsutrustning som till exempel dator, skrivbord, stol och belysning.
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Arbetsmiljöproblem, tystnadskultur och rädsla för repressalier. Så beskrivs situationen på tre svenska apotekskedjor av Unionens klubbar. Många medlemmar tycker det är svårt att påverka arbetsmiljön, säger Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek. Foto: Gorm Kallestad/Scanpix/Henrik Witt.

Unionens fackombud på tre apotekskedjor har varnat för låg bemanning, stress och svårighet att hinna ta pauser. De har också berättat om personal som inte vågar säga nej till övertid eller till att ta pass i andra butiker. 

Unionens företrädare berättar också att det finns en oro bland apoteksanställda när det gäller att kritisera arbetsmiljön öppet. De upplever en repressaliekultur, oavsett om det stämmer eller ej, säger Lena Svensson, Unionens riksklubbordförande på Apotek Hjärtat. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Många vågar inte föra fram sina åsikter eller driva ärenden av rädsla för att till exempel få sämre schema, eller bli ifrågasatta när de ska vabba, säger hon.  

Vågar inte uppge arbetsplats

Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek, ser liknande problem med tystnad. 

Hon berättar om medlemmar som vänder sig till facket. Men när arbetsmiljöombudet frågar:  Var jobbar du? Vi behöver prata med din chef - då vågar inte medlemmen uppge det. 

– Där stannar det fackliga arbetet av, säger Stephanie Nielsen. 

Vad beror det på att man inte vågar uppge ens var man arbetar?

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

– Det är väldigt små arbetsgrupper på apotek. Man jobbar nära sin chef och vill inte skapa någon spricka eller att det blir dålig stämning. 

Enligt Stephanie Nielsen är det vanligt att man som anställd förstorar upp risken i att prata om problem i arbetsmiljön. Många tror att de kommer få särbehandling om man kallar in facket. 

– I många fall tror inte jag det är fallet. Men det finns förstås bra och mindre bra chefer, säger hon.

Stephanie Nielsen vill kanske kalla det för tystnadskultur men inte en repressaliekultur för hon har aldrig hört om någon som straffats. Däremot upplever medlemmarna att det är svårt att påverka arbetsmiljön. 

– Många försöker prata med chefen men får inget gehör för chefen sitter i samma situation, de får veta att de måste visa resultat och att enda sättet är att spara på personalkostnader.

Finns tillräcklig kunskap om arbetsrätt bland cheferna?

– Det är väldigt olika. Många regionchefer är superbra, andra skulle jag vilja hålla en utbildning med. Om inte kunskapen om arbetsrätt finns hos dem kan de inte heller stötta apotekscheferna. 

”Uppgifter avfärdas och ifrågasätts”

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på statligt ägda Apoteket, upplever att kritik som förs fram inte leder till förändring. 

Arbetsmiljöombud har presenterat en fackgemensam enkät för företagets HR-representanter. Den visade att en tredjedel av medlemmarna i Unionen och Sveriges Farmaceuter inte hinner sitta ner och ta en paus under arbetsdagen. 

– Tyvärr har vi inte sett att vår arbetsgivare tagit till sig av det våra arbetsmiljöombud presenterat utan våra uppgifter avfärdas och ifrågasätts, säger Per Skoglund. 

Finns en tystnadskultur på Apoteket?

– Ja jag anser det. Men det är svårt att bevisa. Många gånger får jag höra att saker inte funkar men medlemmar vågar inte begära att vi driver det i en förhandling. 

Finns en rädsla för repressalier?

– Ja. 

Vad är det man är rädd för?

– Till exempel sämre löneutveckling och schema. 

Vad krävs för att förändra det?

– Vi får höra av ledningen att vi måste peka ut på vilka arbetsplatser uppfattningen finns. Men grundproblemet är ju att man inte vågar. Att peka ut det stället ger snarast motsatt effekt. Jag anser att vi måste jobba med att ändra kulturen och det är inget vi gör i en handvändning.

Arbetsmiljö

Fackets starka kritik mot apoteken: ”Tuffare än någonsin”

Elisabeth Brising Publicerad 17 april 2024, kl 06:01
Fackets starka kritik mot apoteken: ”Tuffare än någonsin”
Till vänster en anställd apotek sorterar mediciner, oskärpa. Till höger olika medicinkartor med piller.
Fackets starka kritik mot apoteken: ”Tuffare än någonsin”

Svårt prata om arbetsmiljön i media

När Kollega vill intervjua anställda på apoteken om de arbetsmiljöproblem som dyker upp i anonyma medlemsenkäter är det svårt att få någon att ställa upp. 

Tidningen Svensk Farmaci skriver också i en intervju med arbetsgivarna för tre apotekskedjor ”När det gäller ledarskap så får vi på Svensk Farmaci ibland signaler från våra läsare som arbetar på öppenvårdsapotek att de inte vill medverka i tidningen med namn för att de är rädda för repressalier från sina chefer, samt att de som har medverkat får negativ feedback från sina chefer kring detta?”. 

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en ohälsosam arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först