Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tänk på detta - när du säger upp dig själv

Urtrött på ditt kneg? Det finns många fallgropar i samband med uppsägningar. Ta ett djupt andetag och läs Kollegas guide först.
Ola Rennstam Publicerad 25 februari 2014, kl 10:02
Colourbox
Hur trött på jobbet du än är kan det vara bra att behålla lugnet och tänka igenom beslutet innan du säger upp dig. Colourbox
  • En uppsägning bör vara skriftlig, ange också tydligt vilken dag uppsägningen sker. Även en muntlig uppsägning gäller men det kan leda till oklarheter och i efterhand kan det bli svårt att bevisa vad som sagts.
     
  •  Överlämna helst uppsägningen personligen till din chef så att du vet att meddelandet tagits emot. Att skicka uppsägningen med post eller e-post är på egen risk. Uppsägningen räknas inte från den dag du skickade meddelandet utan räknas från den dag arbetsgivaren faktiskt fick informationen. Det kan vara lämpligt att arbetsgivaren skriftligen bekräftar att du har sagt upp dig och vilken din sista anställningsdag är.
     
  • Innan du säger upp dig bör du kolla hur lång uppsägningstid du har. Om din arbetsgivare inte har kollektivavtal gäller lagen om anställningsskydd. Enligt las har du en månads uppsägningstid - såvida inte du och din arbetsgivare har kommit överens om något annat. Då ska det stå i ditt anställningsavtal.
     
  • Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal gäller vad som står där, det vill säga om ni inte har kommit överrens om något annat. Kontrollera alltid uppsägningstiden i kollektivavtalet innan du säger upp dig själv, den kan vara längre än vad du trott.
     
  • Vid tidsbegränsade anställningar är utgångspunkten att de inte är uppsägningsbara. Såvida inte du och din arbetsgivare kommit överens om något annat i ditt anställningsavtal gäller detta.
     
  • Tänk på att du måste sköta dina arbetsuppgifter som vanligt under din uppsägningstid. Huvudregeln är att du har samma lön och arbetsförmåner som före uppsägningen.
     
  • Det är inte ovanligt att anställda säger upp sig i affekt. Det går att ta tillbaka en muntlig uppsägning, förutsatt att det går att visa att arbetsgivaren förstått att det inte var allvarligt menat. Men då gäller det att man hör av sig omgående och säger att man ångrar sig.
Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."