I maj 2007 godtog riksdagen regeringens förslag om en reform av Lagen om anställningsskydd (1982:80), rörande visstidsanställningar. Den 1 juli 2007 trädde förändringen i kraft.
Reformen innebär bland annat att en ny typ av visstidsanställning införs - allmän visstid.
Till skillnad från övriga tidsbegränsade anställningsformer (vikariat, provanställning, säsongsarbete och anställning av personer över 67 år) krävs ingen objektiv grund för allmän visstid. Det betyder att arbetsgivaren inte behöver motivera varför anställningen ska vara tidsbegränsad istället för en tillsvidareanställning.
Även i 2007 års reformerade las anges tak för hur länge en arbetstagare får vara visstidsanställd innan anställningen övergår i en tillsvidaretjänst - för varje tidsbegränsad anställningsform för sig - men varierar arbetsgivaren tidsbegränsade anställningsformer finns i praktiken inte något tak.
Om man ser till Arbetsdomstolens praxis ligger fokus på varje visstidsanställning för sig, oavsett antalet eller varaktigheten hos tidigare anställningar. Det vill säga, inte heller därifrån ges någon vägledning om hur tidsbegränsade anställningar får eller inte får staplas på varandra.
EU-direktivet om visstidsarbete (1999/70/EG) kräver att varje enskilt medlemsland har ett effektivt skydd mot missbruk av upprepade tidsbegränsade anställningar.
Det regleras i klausul 5 i ramavtalet om visstidsarbete bifogat direktivet samt i klausul 8.3 i samma ramavtal. I klausul 5.1 anges att medlemsländerna åläggs att införa åtgärder mot missbruket att låta olika former av visstidskontrakt följa på varandra.
I juni 2007 anmälde därför TCO Sverige till EU-kommissionen, som också konstaterat att Sverige inte har genomfört EU-direktivet om visstidsarbete på ett korrekt sätt. I slutet av februari 2013 gav EU-kommissionen Sverige två månader på sig att anmäla åtgärder för att bättre leva upp till direktivet - annars skulle kommissionen driva ärendet till EU-domstolen.
Den 22 april 2013 svarade den svenska regeringen kommissionen och upprepade då det man tidigare hävdat, att man inte anser sig bryta mot EU-direktivet om visstidsarbete. "Det svenska arbetsrättsliga systemet taget i sin helhet innehåller tillräckligt effektiva medel för att uppnå syftet med direktivet", heter det bland annat i regeringens svar till EU-kommissionen.
I svaret till EU-kommissionen framhålls också att flexibilitet på arbetsmarknaden är nödvändigt med hänsyn till den rådande situationen med hög ungdomsarbetslöshet. Regeringen skriver: "tidsbegränsade anställningar är också ett viktigt komplement till tillsvidareanställningar, särskilt i en tid när anpassningsbarhet är avgörande för att företag ska kunna behålla sin konkurrenskraft."
Om EU-kommissionen godtar Sveriges förklaring eller om man väljer att driva ärendet till EU-domstolen återstår ännu att se. Men även om så sker kan det ta flera år innan domstolen tar upp ärendet till prövning.
