Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

TCO kräver jämställd föräldraförsäkring

En tredje reserverad pappamånad stöder män som upplever negativa attityder från arbetsplatsen och ger en mer jämställd fördelning av hushållsarbete. Det är två av TCO:s argument för en mer jämställd föräldraförsäkring.
Lina Björk Publicerad

Trots att centralorganisationen TCO är partipolitiskt obunden, driver man ändå politiska krav för att åstadkomma förändringar på arbetsmarknaden. Oavsett färg på regering kommer TCO att ställa två krav inför hösten: Ett höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen och en tredje jämställdhetsmånad i föräldraförsäkringen. För att få gehör hos blocken, presenterade man under ett seminarium i Almedalen tio argument till varför föräldraförsäkringen bör förbättras.

- Unga i dag lever mer jämställt än någonsin. Tills man får sitt första barn, då halkar kvinnorna efter i pension, lön och kompetensutveckling. Det är hög tid att göra någonting åt det, säger Eva Nordmark, ordförande på TCO.

De fyra första argumenten handlar om ekonomi. När män tar ut längre föräldraledighet gör de även mer av omsorgsarbetet i familjen, vilket leder till att kvinnors arbetstid kan utökas, vilket i sin tur leder till att lön och pension förbättras och blir mer jämställd med männens.

Även relationer och människosyn är viktigt för TCO. När män tar ut längre föräldraledighet skapar de samtidigt en nära relation till barnet och uppväxten tryggas på ett annat sätt, än för pappor som inte tar ut någon ledighet alls. Dessutom ges barn en realistisk bild av vad manlighet är, vad samhället förväntar sig kring omvårdnad, liksom vilka förväntningar som läggs på människor utifrån vilket kön de har.

- Jag tror att även bilden av arbetstagaren förändras, till att det blir en självklarhet och inte ett undantag att anställda har flera olika ansvarsområden i livet, inte bara förvärvsarbete, säger Ulrika Hagström, som jobbar med jämställdhetsfrågor på TCO.

Fakta

Här är TCO:s tio argument för en jämställd föräldraförsäkring

1. Statistisk diskriminering minskar och ger mer jämställda löner. Begreppet betyder att man av andra förväntas bete sig på ett visst sätt beroende på den grupp man tillhör. Att exempelvis kvinnor i fertil ålder snart blir mödrar, föräldralediga och i längden mer frånvarande från jobbet.

2. Jämställd närvaro på jobbet ger en mer jämställd löneutveckling

3. Minskat deltidsarbete ger färre fattigpensionärer

4. Jämställda förväntningar på föräldraledighet kan ge bättre könsfördelning på toppostioner

5. Fler reserverade månader stöder män som upplever negativa attityder från arbetsplatsen

6. Längre föräldraledighet för män minskar risken för att de tappar kontakten med sina barn efter en separation

7. Barn skulle oftare vända sig till sina pappor när de behöver stöd

8. Längre föräldraledighet för män ger en mer jämställd fördelning av hushållsarbetet

9. Med ett jämställt föräldraansvar kommer anställda inte längre att ses som några som behöver specialanslutningar

10. Med en längre föräldraledighet för män skulle uppfattningar om vad som är typiskt kvinnligt och manligt förändras.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.