Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Testa jobbljuset med ny app

Trött i ögonen? Irriterad? Huvudvärk? Det kan vara symptom på att du jobbar i fel ljus. Nu kan du enkelt testa jobbljuset med hjälp av Arbetsmiljöverkets nya app som mäter luxvärdet i olika arbetsmiljöer.
Sandra Lund Publicerad 12 mars 2014, kl 11:33
TT
TT

”Varde ljus”.

Ja, redan i Bibeln konstaterade man att ljus är ett rätt schyst påfund. Men sedan bibliska tider har vår arbetsmiljö förändrats en aning. I dag jobbar många i kontorslandskap, och även om Arbetsmiljöverkets föreskrifter säger att det ska finnas tillfredställande dagsljus i lokaler som vi vistas i mer än tillfälligt är det inte en verklighet för alla. Dessutom arbetar vi i Sverige, det är ju inte alltid som ens ett fönster ger särskilt mycket dagsljus.

Med Arbetsmiljöverkets senaste app Ljus kan du nu enkelt mäta kvalitén just där du sitter. Du kan välja en arbetsmiljö, alltifrån en mekanisk verkstad till ett djurstall, eller ett kontor. Sedan är det bara att testa, och resultatet är en uppskattning av luxvärdet. Och en bedömning om värdet är okej enligt de rekommendationer som finns. Du kan också mäta kontraster för att upptäcka om du riskerar bländning någonstans.

Att myndigheten fokuserat på ljus och kontraster beror på att de vanligaste felen är just för svag belysning, eller felriktade armaturer som därför bländar.

(Undertecknads arbetsrum får godkänt tidig morgon men inte runt lunchtid.)

Appen Ljus

Finns att ladda ner för IPhone (4, 4S och 5) på Apple Store. Tänk på att du måste lägga ett papper över telefonens kameralins när du mäter. Annars får du fel värden.

Mer om appen: http://www.av.se/teman/ljusappen/hur_fungerar/

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.